AvangnâmioK - 01.04.1922, Blaðsíða 7

31
narporoK KangarssuaK nunagigaluaminut, ?jnuar-
finilo ornigdlugo; nangniineK tåssungnarumångi-
kaluarporoK, kisiåne ilumine pingitsailineKardlu-
ne tåssungnarporoK; anorerssup nagtimanera si-
alugssuardlunit misigingilågoK. kagdlersorssflga-
luardlo ama misigingilågoK, kagdlerup ingnåt-
dlagtarnere amerdlangårmatagOK uvdlortut Kau-
matigilersarpoK.ånilångassorujugssfivdlunigoKmi-
sigaoK, aune tarKamine unigtutut ilissoK Kimug-
tua tåssångåinaK unigporoK, taimane uniarfigpia-
minut, Kimugtua sordlungmigpoK timinilo tainåt
sajugtitdlugo unlnarpoK tikisane Kimagkumajung-
naerdlugo. tåssångåinaK ingnåtdlangnerssuaK a-
nitdlagporoK tåssångarpiaK taimane ulimauteKar-
dlune orpigkat akorninit pigsivfingminit, tårtor-
ssugaluaK Kåumåtdlariarmat Amos Molleyp åssi-
nga takuvå, sordlo taimane orpingmut nivinga-
gaulersoK amilårnartumik toKutauvfingminut, ki-
nå asingangårame aputitut KaKortigaoK, agssani-
lo Karssungassorujugssuit isagtipaigoK Kimug-
tuarssune tiguvdlugo igpiup ivnånut unialerdlu-
ne. nangmineK ånilånganermit nukéruporoK, ing-
maralånguardlunit akiusinaujungnaerdlune, ing-
nåtdlagiartuåginarporoK kipisanane, aliortugåtalo
uniartuåinaramigit nerssut Kånilo KimugsersoK,
ivnårssiikut tåssuna ajagpai“. — toKulersoK nipa-
ngerpoK aulariarnanilo. tauvalo nipitumik suaor-
poK: „palasiå uvanga tåssa Noah Matheney, u-
vangauvunga Nancy-mik toKutsissoK; åjuna tå-
ssa, tåssa arnaK tåuna issigingiliuk?“ —tåssångåi-
naK nukine tamåkerdlugit nikuipoK, nipinilo ta-
måkerdlugo suaorpoK Kinussutut: „Gfite nålagau-
ssutit-å, nakiginiånga, åniangårpunga, ukiune Kå-
ngiutune Diåvulup inåne åniartitaulerérsutut ipu-
nga; ajortiligssflssunga såimåunga-taima o-
Kardlunilo natdlavingminut upipoK toKUvdlunilo.
Daniel Petersen.
Narssalingme ajOKiuneK.
Ugperissapalåt.
agdl. Hans Petersen, ajoKe.
*
Sujugdlermik ima OKarKåratdlardlanga, ing-
nerssuit inorutsitdlo ugperigugkit naluna-
gitdlo suinissusinik ajoKersutilåratdlånga på-
serusungnaKaut. sunamitauvame pivdlugo itsaK
tamåkuninga tåkutoKartarune manåkumut agdlåt
tåkutarniångitdlat? suna tåmarnermingnut pissu-
tigåt? tusarumårparput!
méraungatdlarama utoncait ingnerssuarnik ino-
rutsinigdlo OKalugtuartut tusarnålerjardlugit ug-
perilernåraut ersinermitdlo umikutdlunit anineK
ajulerdlunga. manåkutdle påsilernarput sunauv-
fa sagdlussorssuit, nangmingneK takussaKatdla-
nguarnatik sujulimingnit oKalugtuarsiatik sunauv-
faukua kingorårtåituåinarait piviussutut ilersitdlu-
git. sunamiuna Øivdlugo itsaK taima ikagtigalu-
tik (amerdlatigalutik) tåkutisaertut, Kå ilisimang-
nigtoKarune ajoKersussiniardle. itsarme sarKumer-
sartut ainerdlasimagaluaKaut åssigingitsut, måssa
ingnerssuit KingaKångitsut, inorutsitdlo Kanorme-
tauva itut, isserKatdlo kigdlormut (tukimut) uiso-
rersartut, KanoK takuvdlugit Kuianartigigpat pi-
ngårtumik tamåkua KingaKångitsortait. ilivsilo
kingugdliarssunguit! sujulise tamåkuninga ug-
pernerdlutigdlit ugperisaeriartorniarsigik ilumu-
ngitsut-måko, itsarssuardliuna sujulivut Gutimik
nalussugatdlaramik ugperissait kingugdlernut tu-
nitdlåussortut. måname påsiniarsiuk tamavse! ing-
nerssuaKarune inoruseKarunilo avdlanigdlo peKa-
rune, suna pivdlugo kalåtdlit nunåt kisiat najo-
rumasimagåt, avdlanile nunane sordlo Evrupame,
Aasiame, il. il. tamåkuninga tusarssaussoKångilaK
kisiånile Gutimik nalusunermingne ugperissait ki-
simik tusarssåuput, tamarmik åssigingitsut. uva-
gutdlo sujulivta ugperissait ilisimaneruvagut av-
dlanit sujulerigavtigik, åma nunane avdlane tai-
måiput sujulimik ugperissait ilisimaneruvait su-
julerigamikik. tauva nalunångilaK tamåko tamar-
mik Gutimik nalussussutsip pigigai.
matuma navsuiåsavå tusarsiuk! silarssuaK pi-
ngortitaorKårmat Gutip pingortitai silarssuarmitut
tamaisa uvdlune arfinilingne suliarineKartut tamar-
dluinarmik ingmikut taiguserneKartut, nerssutit