AvangnâmioK - 01.04.1925, Blaðsíða 7

— 31
Nungmileramile neKit Kaleratdlitdlo nerisånga-
jatdlui'narpai, Kavdlunåmimnangajåtdlo ikiutisia-
rissardlugit.
■ arnaK uvigdlarneK pilerpoK: „taiguvtigik ag-
suarineKåsångilagut ikiutinik“.
tåssfina påsivarput Kavdlunåt kalåtdlinut iluaKu-
tåussusiata ilarssua.
AningåK avatdluleriitorame ivké ntlngajugssu-
ångordlutik aungmik imaKalerdlutik.
ajoKigssaKatiminit Kanerme emåtigut torneKar-
dlune åtorneKarame ivké atugai kangimikut ka-
tagput aunåtdlardlutigdlo.
kingorna Aningåp malugå kigutine tamarmik
aulalersimassut kisiåne katagtoKångitdlat,
K’aKuk Nungmiut erKaimiuisalo ajoKigssatdlo
iluaKutigissaKåt Kilaluvkat isertineKarångata.
ilane K’aKungmut Kilaluvkat iseriartuinalersut
AningåK ilaivdlune K’aKungmukarput.
sujugdlermik K’aKup sumissusia Kanordlo ine-
ra oKalugtuarigatdlåsavara. uvigdlarneK pilerpoK.
Nungmingånit unulersoK seKineK K’åKarssu-
atsåp Kulåta erKånut pigångame nalunaeKutaK
arfiningortarpoK.
K’aKuk pulassariaKarpoK K’åKarssuatsiaKavang-
narKutitiardlugo.
Nfingmingåmt K’aKup ereå pukitsunguvoK. pu-
lassariå kangerdlorKigsutut issigissariaKångilaK
Nflngmingånit. tikitdlugule påva nerutusorujug-
ssfivoK KeKertartaKardlunilo atausiungitsunik.
påvata ilungåtsiånit ikerasåp Kendngnåtigut i-
ngerdlavdlune narKata erssinera tikitariaKarpoK.
ilungmutdlo ikaliartordlune nerukitdliartordluni-
lo. kisiåne ama ilane nerutunersartaKartardlune.
Kilaluvkanik isertitsivdlune ulingassume aju-
ngineruvoK Kilaluvkat sukanerussaramik uterni-
aKåtånginérussardlutigdlo.
K’aKflp iluanipoK nåkarissamik taissagåt .tå-
ssauvoK ikerasangme nerukingnersat ilåt ikagtu-
kåsak ungatåtungålo itineruvdlune.
sarfartorujugssuvoK kflgtutdlo issikoKardlune.
soruna umiaussårKamikulimukalerutortoK avKuti-
galugo ingerdlarulungnartaKaoK sivikikaluardlu-
ne. ulimukartume Kilaluvkat ungordlugit nåkariaK
Kångikajugpåt. nåkarissap iluatungå tasiussarssil-
vok ilutungåtsiartorssuaK. ikagtorssflvoK, taimåi-
tordle Kilaluvkat tinimukartume unigtineKarsima-
ssarångata pinialertortartorujugssirvait sukaneru-
ssumigdlo nungugtardlugit.
nåkarissap silatånut taimanikut pulåput AningåK
ilaingmat. AningåK taimane autdlauseKarane u-
miatsånut ilåginarpoK ipugtfivdlune. K’aKungmut
Kilaluvkat isertineKartut amerdlålugtorssuput.
ajoKigssat Kilaluartarput ardlalingnik. kingor-
nale AningåK ajoKigssat angnerit ilagileramigit
autdlauseKalerpoK.
autdlausitårutortoK K’aKungmut Kilaluvkat isi-
leKait.
ajoKigssat-åsit siulerssuissumingnut oKariardlu-
tik autdlaKaut AningåK ilaivdlune. umiatsiåt nu-
tårssflvoK perraKalune kussanaKalunilo.
ajoKigssat autdlarput Nflngmiut Kåinat aut-
dlarérsimassutorKal. Nungmit K’aKflp pulassari-
ånut 5 km. ungasigtigigunarpoK. tåssa mile i-
nordlugo.
ajoKigssat autdlångingåtsiardlutik KajaK atau-
seK autdlartoK takuvåt, ajoKigssat inflsugtuinaka-
sit ipugtorssflvdlutik autdlaKaut. unukut tarra-
jungmat Kåinamik issigissaKångitdlat. agsorui-
nardlutik Nflp ikera ikårpåt, pulatinatik K’aKung-
mut KajaK ersserpåt, K’aKungmutdle pulatsiar-
dlutik KajaK anguvåt. soruname åma Kåinat K’a-
Kungmut pulajårusugtarput Kilaluvkat iserérsima-
ssarångata.
KajaK KangåmiormiusimavoK Nungmut nung-
neK. inflsugtflvoK angingitsoK kiatiligssuaK pit-
dlagunartoK.
ajoKigssat umiatsiamingne agsorulerångamik
teriangniarKap pujortulérakåså angumaneK sapi-
ngilåt. sukaitsungilaK sukavatdlåranilo.
ajoKigssatdle KajaK taimane ilagissartik angu-
maneK saperpåt nauk ipugtut iputdlarKigsorssuga-
luartut.
Aningåp tupigusfitigå issinime taimåitortujuing-
mata. Kåinap umiatsiaK Kångertuåinarmago pau-
tine taima naitsigissut.
Kilaluvkat tikeKait kisiåne sule piniarneKångit-
dlat ulingangmatdlo. tiningmat årime iluatungå-
nut tikuartulerput avåtamik. taimaileriartoK tå-
pavånga serKorpatdlagpoK.
ajoKigssat sigssamut tulatsiarsimåput ilaisalo
umiatsiaK tarritsiarsimavåt. pinialitdlarmatigik av-
dlatut sapileramik ilatigdlo tarrisimassut uvfa a-