AvangnâmioK - 01.12.1926, Blaðsíða 6

110 —
tunineKångikune. tåuname Knud Rasmussen ta-
mavta nalångivdluagarput angalanermine pendg-
dlune tikltoK tusaravtigo tamavta nuånåjatdlag-
dlutalo Kujavugut perKigdlune uternera pivdlugo.
tamavtalo nersortariaKarparput, avanerssuardlo Iv-
nånganerme kalåleKativut Kavslt ikiortarmagit sor-
dlulusoK kalåtdlit angalanerup tungåtigut ajugau-
simårutigssaKartikai, kalåtdllme ivdlersortarma-
git.
Gtltilo Kutsavigisigo Kunfit angalaneratigut na-
vianartunut påralugulo sernigivdluarsimangmago
angerdlardluartitdlugulo ilagissane tamaisa ilaga-
lugit. månalo tåuna nalungissarput erKainiartigo
kigsautdlugulo perKigdlune sulivfingmine ator-
torKuvdlugo.
Jørgen Guldager.
Nutåt nutåt.
nutåmit nutånut
kalugsartutut
ilårKutilerput kalåtdlit;
sulorKat kamigkut
Kimugserssunut
kisermåussatut pigissaulit!
avisit sulorKat
silarssup pigai,
OKautsit nutågssat
pilersisavai,
kalåtdline agdlåt tamåne.
Nutåmik nutåmik tusarumåinalerpugut, isu-
mat nutåt, OKautsit nutåt, pissagssat nu-
tåt apersfltigineKåinalerput. nutåjutiga tu-
såsavarse:
„kalåt Kavdlunåtut iliniardlit" ukiut kingug-
dllt tamåssa nipåt. pikilerpugut piarérsalerpugut.
ilanigoK (KaKUgume-tauva) kalåtdlit nunåta ma-
tue åmarumårmata silarssuarmut, imaKale Kiver-
sartue mångertorniusimavatdlårtut! taimane tau-
va nutåt tikisavavut, t. p. iliniåsaugungoK,
suna atordlugo? KavdlunåtungoK, atago. Kavdlu-
nåt mitautigissarpåtigut ilisimassaKånginavta. Kav-
dlunåt iliniarnikitsortait illniarnerusimassortavti-
nit agdlåt ilisimanerungmata. Kavdlunåt mitau-
tigititdluta ingmingnut mitautigigput måna tikit-
dlugo illniarneK angnerussordlunlt kalåtdlit a-
ngusinåungimåssuk pissflgamik (Kavdlunåt ilåta
ilåne taima OKarfigånga). t. p. ukiune kingug-
dlerne nomålerput-pugutdlo Kavdlunåtut illniar-
niardluta oKauslsigut Dansk Kultur iliniarumav-
dlugo.
aperisa: Kan ok angitigissoK tåssåna
angusavarput? akissut nutauvoK kalåtdlinut
kukusorineKåsavdlunilo: imaralånguaK na-
mångilaK nunarput åmagåupat Danskit kislsa
Kavdlunårsiarinavlsavavut, tauvalo Verdens Kul-
tur ama iliniarniallsavarput tåssungalo Danskit
OKausé atorsinåungilavut. ajungikaluaKaoK Dansk-
it Kaningnerussutut itavta OKausé iliniaruvtigik
atuagautai atorumaguvtigik, atuagkat ilfniutau-
sinaussut tamangajangmik Danskisutnugtigaung-
mata, amalo Danskit suleKatigiumassavut-saria-
Kagkavutdlo pivdlugit OKausé ilisimassaria;<ar-
pavut tåssa kisime.
nunarputdle åmarneKåsagpat tamåna nåmag-
sinåungilaK. tamåna pisagpat uvavtinut tugdleK
tåssa: niuverneK nangminersiomiartoK autdlar-
tisavarput. inuiait avdlat niuverfiginiåsaguvtigik
sordlo Amérikåt Danskisut oKalusinåungilavut
nangminerdlunlt OKautsivut atornerusinauvavut.
t. p. Verdens Sprog OKautsit silarssuarme nå-
lagaussut piårtumik iliniartariaKarpavut iliniar-
fingne angnerne atulersugssane iliniarfigssuar-
milo iliniagagssångortiniardlugit. tåssalo tuluit
OKausé sumilunit silarssuarme påsineKårsinaussut.
aperKutit åsit Kagfångisångitdlat KanoK sumik
suna atordlugo ilivse nangmineK akiniarsigik ili-
niarfigssuaK Kavdlunånik pitdlamigsunik iliniar-
titsissoKartarpoK Kavdlunåt tmjmk. tulugtut iliniar-
tarput tåuko ajoKigssat iliniartitdlisigik. nangitsi-
vlt Kavdlunånik iliniartitsissoKåsagunik tåuko pi-
sinåuput, kalåtdlit Kavdl. nun. avalagtartut iliniari-
artordlutik tulugtut iliniartardlit. ilaerKarsautåinar-
palungårame ajornångigunangårame! aitsåtdlime
piviussungortinagagssaKl „tuluit OKausé silarssu-
arme OKausiusavdlutik pingortitåuput iliniarumi-
nartuput Gramatik-iat naitsunguvoK ilikaruminar-
dlunilo" Kardlunåt ilåt taima OKartoK tusarpara.
nutåK tusarparse erKarsautigisavarsilo, naluså-
ngilarsilo:
nutåt tamarmik ajungitsungitdlat ajungitsut-
dlo tamarmik nutaujungitdlat.
OKautsit ivko kisuneraleruvtigik tauva all right!
(aal reit)

//. H.