AvangnâmioK - 01.01.1927, Blaðsíða 8

— 8
ilåtigut inungnut nålagkerssuissugssautitauvdlu-
ne,avdlamigdlunit inuit akerdlerisfnaussåinik suli-
agssaKarpat, tauva pemussutinik erKuipat kimitdlu-
nit agssuarinexåsångitsoK, agssuardlersugssardle
kisime agssuarnartiisavdlune; åraalo inoKartarpoK
kukussumingnik årKériarneKardlutik inungnut ni-
kagissamingnut akerdliuniåinartartunik. Kavsitdlo
taimåitut malugissaravkit tåuko agssuarnartflti-
pavka.—• måssame nikanartutut issikugdlit ilait
piukungnartut ilåinit silaKardluarnerussutut isu-
maliutimingnik nalunaeruteKartarmata. ■— taimåi-
tumik inuk uvavtinitdlunit KanoK nikanarneruti-
gigaluarpat iluarsorissaminik OKalugpat OKausé
Kånginarnagit påsiniarKårtarniartigik, tamåkume
ilaisa isumagssavtinik nagsårutdluarsinaungmati-
gut, fmaxalo pemussutinik nalornisavtinik ajo-
Kersusinauvdluta.
nalungilarpume kinalunit silaKartigigaluartoK
piukungnartigigaluartordlo kukussuteKångitsorsi-
nåungingmat, ilånilume nangmineK kukuneK på-
sineK ajornaKingmat avdlanit påsitineKarnane. tai-
måitumik nikanaraluartut nikanaraluartugutdlu-
nit OKautsivut Kånginarnagit isumaliutigitsiartar-
niarsigik, ilånime påsititsisinauvugut påsitfneKar-
sinauvdlutalo.
åiKigkumassaralo tåssaugaluarpoK, tamåna ter-
dlinganérissarneK agssuardlerajungnerdlo so-
raeriartomugaluardlugit, agssuardlersoKåsagunilo
nangmineK OKarfigiliuk agssuarissane, tauva på-
seKatigigkumårput.
åmalo pemussutit nalinginait pigilerusungna-
raluaKaut, tamåkulo inungnit pigissariaKardlua-
raluarput, siumukartume perKussutinik pigissa-
KartariaKaraluarmata, imaKalo maleruaujumassut
ikinerusångikaluarput tauvalo nikangissåussuseK
soraeriartulisagaluarnerpoK.
månalo naggasiutdlugo oKautigilåratdlardlara:
niuvertorutsit pasigdlerfigineKartarnerat tigdling-
niartflsoralugit, — tamåna pissuseK nalugaluarpa-
ra KanoK-itfissoK — kisiåne tåssåuput kukomajå-
nerit tigdlingniarnerusorinartartut, imaKa ilaisa
tamåna ilemoK atorusungitsaraluaKigåt ilikardlu-
arsimånginertigdle pissutigalugo kukusåinartut
tigdlingniarsorineKartarput, ilaisalume pasinaku-
loKutigissarungnarsivåt namingneKariardlutik su-
kangarérsumik akiniartaramik, sordlo kukunertik
malugemunago taimailiortartut. namingneKåsa-
guvtale saimassumik påsiniamårniartigo nami-
niåsaguvtalo åma saimassumik OKarfigemårniar-
tigik, aitsåtdle kiikunata akerdleriniarneKåinaruv-
ta sukångavigisåssavagut.
tåssunga någavkit ima OKåinardlanga: aker-
dlerineKåsaguma påsinerdlugkavnik påsitineKar-
dlunga KutsavigissaKåra, inuvdluaritse!
x
TAMARDL1SIT.
Inatsisit agdlagsimavfé. ilane atuartitsi-
ssup mémat aperai:
„agdlagtarfingnut Kavsinut inatsisit agdlangne-
Karpat?"
mémat tamarmik nivdlerput: „mardlungnut)
mardlungnut!" naggatågutdle nukagpiamat ilåt
ilungersorpalugdlune oKarpoK: „sisamanut!"
atuartitsissoK: „sume tamåna atuaragko?"
„Bibilime!“
„å-at“
„åp, inatsisit sujugdlermik agdlagtarfingnut
mardlungnut agdlangnexaraluarput, tåukule Mor-
sisip aserorpai. taimåitumigdlo avdlanut mar-
dlungnut agdlamigpai, tauva agdlagtarfit sisamå-
ngorput".
K’åumåmukarniarneK. Amérikamit nalu-
naerutigineKarpoK Professor „Goddard“ pilersae-
ruteKalersoK ajornarunaKissumik, tåssa Kåumat
tikfniarumavdlugo sérsartorujussuarmik Kumoror-
tåumik iluaKuteKardlune.
Professor Goddard-ivdlo nalunaerutigisså nå-
pertordlugo Evrupamiut 18 amérikamiutdlo 34
nalunaersimåput ilaujumavdlutik. tåuko ilagait, tu-
luit 3, franskit 4, tyskit 2, itåliamio 1, holland-imio
1, østerige-miordlo 1. tamangajangmik itiusugtuf-
nåuput, inuingoK tåuko inunertik nåmagiungnae-
dlugo Katsukamiko tupingnartugssarsiuinalersi-
massut. ,
„Oxausipalait"-nik Kulemtalingmik agdlagtoK
Kinuvigåra atine nunaKarfinilo nalunaeriitiger-
PMvdlllgit aVKUtikut SUjUgdUkut. Hans Jensen.
K’eRertarssuarme nnnitigkat No. 526.