AvangnâmioK - 01.10.1927, Blaðsíða 3

— 106 —
tunutdlo". tåukume piniagkat inungnit sianissu-
seKarnerusimanerdlutik? ila någga. KanoK uvagut
sianissusermik angnerussumik pigissaKardluta på-
sisinåungitdluinagkavut tåuko uvavtinitnålagkersu-
gagssauvdlutik påsissavait, ajornaKaoK påsisinåu-
ngitdluinarpait. tåssauna sujulivta ugperissåt su-
le måna atassoK ugperineKartartordlo. ajoralua-
Kaorme ugperissåt taimåitut sule åtavigissaruvti-
gik, tåssauko akernap (Diåvulup) kristumiussutsi-
kut ugperissarse akornuserniardlugo ugperissåt
taimåitut ilivsine atatiniartarai , ånagtailiumagalu-
ardluse. taimåitumik ilivse tamåko agsortorniar-
sigik kingorna ugperisinaujungnaerumavdlusigik.
uvangame nangmineK takusartagkåka ilisima-
ssaralo nåpertordlugit tamåko ugperissapalåt a-
tortugssautingitdluinarpåka måna pivdlugo, tai-
måitunik åtavexångitsut ugperissåt taimåitut ator-
tingitdluinartarmatigik.
piniarnerdlo åtavigigåko, tusartåinarama pini-
agkat Kingartartut (ersissartut) ima OKardlanga:
soruname ersissarput takussaKarångamik tusaga-
Karångamigdlunit ersigalugit Kimåssarput. KanoK
uvagut påsistnåungissarput Kanga pisoK KaKUgu-
lo pisugssaK, inup tåussuma pissusia pissusig-
ssålunit påsissavåt? ajornaKaoK påsisinåungilåt.
tamånauna inuitnangmineK sanåt ingmingnut ug-
perissaliaralugo, inungnutdlo avdlanut ugperer-
Kugaluardlugo taimåitumik OKarfigilavse, tamåko
ugperissaerdluinåsagavsigik kristumiut ugperi-
ssagssaringingmatigik.
uvagume kristumiugavta kuisikavtalo angersi-
mavdluta ugperumavdluta Gfltimut Atåtamut, er-
nermutdlo Jisuse Kristusimut, Anersåmutdlo ilu-
artumut. tåukulo angerutigissavut ajorpatdlångit-
sumik påsisimavagut, nauk Kavsinik ajortulior-
nikut uniortitaraluardlutigik. taimåitoK perKigsi-
milerntkut kingumut ugperissagssat tåuko ilisa-
rivdluartarsimavdlutigik. ilumuine ugperissagssa-
vut tåuko KanortoK akoKångitsumik ugperfigiv-
dluartardlutigik avdlamik ilanagit.
amåtaoK angersimavugut, Diåvulo asiginaru-
mavdlugo. taimåitoK angernerput Kavsinik asiu-
titarsimavdlutigo Diåvulup piumassai åtavigisåi-
narsimavavut. Kanordle iliusanerpugut tåussuma
ugpererKussai ugperissavtinut akerdliussut ugpe-
riuåinarsimaguvtigik. taimåitumik KanortoK sor-
dlo oKarérsunga, „ugperissapalåt iparardlugit"
kristumiussutsikut ugperissarput åtaviginiartigo
avdlamik akunago.
Isak Siegstad.
Nåparsimassup emarsautaisa
åssiglngitsut ilåt.
LJmiarssuit „HansEgede" „Gertrud Rask“-ilo
tamarmik siumikut åssimingnik inussartaKarput.
tåukunane inugtaisa tåutue nalunaitdlutik åssili-
ssausimåput. ilungerssorpalungneK aulajåineK i-
lumornerdlo issigernånitoK takussarpavut. taku-
ssutdle amerdlanerit inugtavé takordluatdlagtar-
KOKait.
KavdlunåKångikatdlarmat nunarput ukiume tu-
jorminarsissartoK tåuko kiserdliordlutik ukiune
15-ne najortuarpåt; Kavsinik mersernaKissume su-
liamingne uninganiarnerat ujalugssiånguatut Ka-
jangnartigissumik atalersaraluartOK ingerdlatsisså-
ta tåunåussutse misigititarå inungnit pissaune-
ruvdlune. kisalo tamåna saperutaitdlutik tåuko
suliniarnerat ukiut 200 Kångiungmata nalivtine
ilerKussunik kinguneKarpoK.
åssingit tåuko inugtut tåutoKartut, — angnermik
Gertrud Raskip — isumaliutigssaKartisimavånga.
Kularnångilardlo avdlåtaoK amerdlasut emaisitsi-
ssorisimagait.
åiparit tåuko tarninge åssiiningnut pulavdlutik
niuvertoKarfit nunaligtarfisik takuleraluarunikik
KanoK autdlarninertik akornutigssaKartaKissoK, nu-
ånårKajaKissut imaKa! — imaKa åssimingne tåu-
tue ilungersorpalugtut tuvdlusimarpalungningu-
sagaluartut.
uko måssåkut tikitatik taimane Kimagpait sule
angåkortaKartut, ilisitsortaKartut ugperissaming-
nik, ingmingnut akiniainikut toKOKåtårtut, avdla-
nigdlo ugperissapålåKartut, — måssåkutdle taimåi-
ngitdlat. måssåkut tikfpait kristumiut erKigsisi-
massut asaKatigigsut nakimaitsumik ugpissusig-
dlit. — tamarmik?
åiparit tåuko silarssuarme åsseKaratik nunav-
tine sapisersimassut amerdlasutigut suliamik ki-