AvangnâmioK - 01.11.1928, Blaðsíða 7

— 113 —

titigssanigdlo. sujuligtaissoK tamatumunga nalu-
naerpoK akueralune. tamatuma kingornagut
Professor Berlin OKalugiarpoK kalåtdlit erKartor-
dlugit soKutiginartumik. kingornagutdlo Lands-
foged-mut sivnissordlo Rosendahl agsortuput. —
inuit 100 ilaussut atautsiméKatåuput.
tyskit silåinåkortåussuat ajortoriarnane nuna-
minut apupoK uvdlåK nal. 7-ngortoK isoKångi-
ngajagtumik nuånårutigineKarpoK. nal. akunere
70-inait ingerdlasimavoK.
2/n. Peter Freuchen avisime Politiken-ime ima
agdlagpoK, SisimiunigoK natårnarniarneK siora-
nartoKarpoK tåssa umiarssuarnit aulisarianit au-
lisagarpagssuit imånut erKarneKartarmata tama-
tumfinalo aulisagaerukiartulisangatipå eKalugssu-
arnit tamåko KimåtineKartalerunik.
Ætna (Italiap ereåne KåKaK ingnermik anisit-
sissartoK) navianartorujugssuångorpoK. igdlor-
paKarfik 2000-nik inulik tamangajangme aseror-
poK. inue Kimåput.
6/u. Italiame igdlorpaKarfit ardlagdlit Kimang-
neKarput Ætnap ingnermik anisitsissarnera pi-
ssutigalugo.
7/n- Ætna anisitsiuåitiarpoK unuaK igdlorpaKar-
fit mardluk KimangneKarput. Kimugtuitsut Mes-
sinap Cataniavdlo akornåmtut navianartorsiorput.
R/u. Ætna ingnermik anisitsiuåinarpoK, anfsit-
sinerme ångaK (Lava) portutikiartuinarpoK kipi-
suitsumik agdliartordlune sulilo sordlo agdler-
Kigfigssane angungikå. igdlorpaKarfik Mascali
matuvdluinarpå, oKalugfiup napasuliartå igdlor-
ssuitdlo portunersat tåssa kisitniuput igdlunit nui-
sassut Lavap matussainit. kugssuitdlo ilanik si-
pjsiniarput Lava imånut kugtugssångordlugo.
H. J.
Suna tamarme ih'niuteKartaria-
KarpoK.
Sordlo erKarsautit sutdlunit kalålewatinut o-
Kautigissardlugit ajungitsut, uvangåtaoK erKar-
sautiga nipangiutlnarneK sapilerdlugo agdlauti-
gileKåra asiginarneKarnigsså soKutiginago, neri-
ugdlungalume påsineKardlune atortiniarneKaria-
Karasualugo.
tamavta nalungilarput ajoKersuineK KanoK ki-
nguneKartigissartoK, taimåitumik isumaliutigalu-
go pingårtikalugtuinaravko mån^ agdlagkavne
sujunertarissaKaraluarpunga piniarnermut ilfniu-
tigssanik agdlautigingnigtoKarKugaluardlugo.*) i-
lame pitsaoreajartoK nalusaraluit iliniarnikut piko-
rigssuseKarfigilerdlugit, tåssame aitsåt sujumukau-
tigssaK kikunilo sujumukarniartune minitåuså-
ngitsoK suvdlunit agdlautigineKardlune iliniuti-
ngornigsså. manåtaoK uvangut kalåtdlit agdlåu-
mik tigutisinaulerpugut, Kå iliniusiorniaritse! i-
maKa Kavsit oKarumåsasimåput: „månåkut tamå-
ko pissarianarungnaerput piniarneK pingårtorssu-
jungnaeriartormat". någgalunft agsorssuaK pissa-
riaKarpoK, sulilunit pissariaKarningorpoK atuagag-
ssiusavdlune tamåkuninga. tauvame imaKa tåu-
kuninga peKartitauleruvta iluanutåussusé taku-
jumårpavut. tamåname sulissutigerKunaKaoK piår-
tumik piniartorssuit piniarnermik påsisimassalig-
ssuit nungupatdlångineråne. tåukume piniarner-
mik iliniusiusagunik erKorsimanerussangmata,
nangmingneK misigissamingnik, takussamingnik
suliarissamingnigdlo agdlagsavdlutik nalornisu-
nginerusangmata.
kiami’tauva suliarisavai? tåssa sordlo oKarér-
sunga, piniartorssuit. kialunit nakimåssutiginago
isume nalunaerdliuk erKarsautigalugo taimailior-
nermigut KanoK agtigissumik kalåleKatine ilua-
Kusisavdlugit, nikanåssutse åungaivdlugo ilame
.iluaKutigssåt pivdlugo. taimailivdlune atarKi-
narsarumårpoK inunine iluaKutigssångordlugo,
maungåinaK pinago kalålenatiminut tuniukuniuk,
imalunit sume nunaKarfingme utorKait tamarmik
katersåtdlutik agdlautigisigik nangmineK imåitut
ajoKersussutigiumavdlugit. pitsaunerusagaluarpoK
kajumigtoKarune sinerissame tamarme nalunae-
ruteKåsagpata piniautsit åssiglngissusé pivdlugit.
tåssame ama akornutaussoK uvangutivnut ta-
matumuna påsisimavdluånginavta, pissutsivut i-
sertugåvdlutigdio panumigissaungmata. ajortu-
ngitdlat iluaKutigssat-uko atarKinautigssatdio Kå,
*) ukioK 1923 avangnåne kujatånilo piniarnilersårutit na-
KiterneKarput niuvertoKarfingnutdlo tamanut niorKutig-
ssångortineKarput Kr. 1—1,50-mik akeKardlutik. agdlag-
tordlo taimåitunik peKångikune norKaisinauvoK, imaKa-
liinlt tåuko nalungeréraluarnerpai ?— H. J.