AvangnâmioK - 01.10.1931, Side 7

— 79 —
Nautilus-ip Atlanterhavet ikårsi'nåungilå; tai-
måitumik Norge-miginartariaKarpoK.
25- ne. Gronau uvdlume København-imut pi-
ssok OKalugpoK Grønland-ikordlune tingmissar-
tut avKutigssåta KaKortoK avKutigisagå sermer-
ssfip Kulåtigornane.
rfisit klnamiut Kimugtuitsunut avKutåt ka-
ngigdleK tiguarpåt. japanimiut Charbin tiguar-
påt
26- ne. tingmissartortoK Johansen ilagissailo
igpagssaK norgemiut umiarssuånik Stavanger-
fjord-imik Amerikamut piput. ilagsivdluarneKar-
put nauk tingmissartordluarpatdlangikaluardlutik.
Japan nangmineK igdlersugagssaminik niu-
verumavoK, Charbin tigusimångilå.
28- ne Holten-Møller-ip ilaKutai Gertrud Rask-
imut ilåuput. KaKortumit autdlaleramik nulia nå-
parsimavoK.
29- ne. Leningrad-ip erKånguane (Ruslandime)
rusit Kimugtuitsue såkutfinik agssartortartut
Kårtorput. angutit 1200 toKusorineKarput. Rus-
landime isumaKarput japanimiut ajunårnermut
tamatumunga pisitsissfinasugalugit.
Holten-Møller-ip nulia Nfingmut niuvoK Ger-
trud Rask-ip uteriarnigsså utancisavdlugo, tamar-
mik ajungitdlat.
England-imit nalunaerutigineKarpoK tingmissar-
tumik sfikanerpatdlaussup ingerdlasimagai na-
lunaeKutap akuneranut danskit milé 100-Kånger-
dlugit.
oktober 1931.
1- ne. uvdlume Kimerdlfigagssat Rflmame ang-
marneKarput. direktør ilauvoK Grønlandimit pi-
ssunut sianigingnigtflvdlune.
Mansjurietme isumaKatiglngitsuåinarput, nå-
lagkersuissumingnut ama pikititsiniarunartut u-
nerpait.
2- ne. Kimerdlfigagssat igpagssaK Rfimame ang-
marneKarput. Mussolini kungivdlo tugdlia aku-
neK avitdlugo Grønlandimit pissut najorpait,
Grønlandimit pissut Italiamiut avlsitigut agsut
nersorneKarput, sualungmik amigkat aorritdlo
tfigåinit sanåt. kungip tugdliata radifikut Stau-
ning pivdluamuvå takutitagssat Grønlandimit pi-
: ssut kussanåssusiat pivdlugo.
Parisime Kimerdlfigagssat uvdloK måna tikit-
dlugo inungnit 25 millifininit takusarneKarput.
Mansjurietme sorssorKilersut nalunaerutigine-
Karput.
5- ne. professor Ellinger Grønlands radioavis-
ip suliarinera agssuarå. professore nangmineK i-
sfimane malinardlugo taima isumaKarsimavoK
danskit Grønlandimltut kalåtdlitdlo isumaliorKu-
tiginagit.
Edison nukigdlåriartorpoK.
6- ne. Japan-ip nangminérdlune Mansjurie-p
nålagå oKaloKatigiumavå.
7- ne. Japan-imiut umiarssuautait sorssoratar-
sinangordlutik piarérsimåput.
8 ne. Stauning uvdlume rigsdagen-ime OKa-
lugpOK nålagkersuissut nuånårutigigåt isumaKa-
tiglgkfitåt åssigingitsut tamarmik Grønland piv-
dlugo suliarineKartoK isumaKatiglssutigingmå-
ssuk.
9- ne. Paris-ime Kimerdlfigagssat Grønlandimit
pissut uvdloK måna tikitdlugo inungnit 5 milli-
fininit takuniarneKartut Novemberip 7-ne matfi-
såput.
10- ne. Knud Rasmussen Nanortalingmut pivoK
agsut ingerdlaniapilorsimavdlune. Watkins åma
nangmineK Nanortalingmut tikifipoK. tamarmik
arfiningorpat sapåtiugpatdlunit K’aKortumut pi-
niarput.
13-ne. Japan-ip såimarsainiartut tamaisa någ-
gårpai.
13-ne. Hvidbjørnen uvdlume tikipoK.
17-ne. Edison toKungajalerpoK, emardlisa ka-
terssorfigåt.
19-ne. Edison igpagssaK toKuvoK 84-nik uki-
OKalerdlune.
21- ne. professor Ellinger inatsissartunut Kut-
dlernut (landsting) konservativinut sujuligtaissu-
ngortineKarpoK.
22- ne. Mansjuriet-me kingumut sorssondgput.
23- ne. nakorsaK frk. Svensgaard-ip doktorf-
ngorniardlune oKalugiautå agsut nersorneKarpoK
(tåuna grønlandime nakorsaorérsimavOK).
Japan-ip nangåssfinguamik sorssugkumanatik
angerfigeKatigingnikut peKatiglt Kinutigissåt a-
kueriniapalålerpå Mansjuriet Kimagkumavdlugo.
26-ne. arfiningormat grønland pivdlugo ataut-