AvangnâmioK - 01.07.1933, Blaðsíða 3

— 67
Cmåminik tåssångåinaK toKusimassoK. tauva a-
mortipå. nangmineK portugålimiup påpiarautai
ujaratdlarpai nanivdlugitdlo. matuvdlo sånerutå
savimineK tiguvå inunerminik åuagtitsissoK. tau-
va aitsåt amorneKarpoK. umiarssuarmut KaKivoK
Nilsen umarsaraluaråt saperdlugule tåssångåi-
nartumik umåminik tOKussuteKarsimangmat.
natersiortartut tåuko ikingutertik ilerfanut uja-
ragtagssarsivåt agdlangnilingmjk.
kingornalugoK natersiortartoK John Dolland
utomångordlune igdlorssuarme kisimitdlune inu-
lerame unukut pujortatårnialerångame igsiavit
mardluk nerriviup kigdlinganut ilissarpai imer-
tarfitdlo mardluk nerriviup Kånut ilivdlugit, isu-
maliortarpordlugoK ikingune Nils Nilsen imeru-
joKatigalugo.
(autdlarKautå naggatålo pinagit)
nugt. Edv. Kruse.
silarssup imaine itinerssuit.
IV\åna tikitdlugo itinerssuit navssårineKartut
itinerssåt maneragssflp avangnåtungånlpoK Filip-
pinerit kangiåne „Mindanao Deep“-imik taine-
Kartume. itinerssua« tåuna 1927-me tyskit sor-
ssutanit ussersarneKarame 10.792 meteritut ititi-
gaoK.
maneragssup kujatåtungåne „Aldrich Deep“-i-
me itinerssuaK Kermandec øerne-t erKånipoK,
tåuna 9.424 meteritut ititigaoK.
Atlanterhavime itinerssaussoK 8.526 meteritut
ititigaoK, Atlanterhavip avangnåtungåne „Nares
Deep“-ime Porto Ricop avangnåne kitåne. At-
lanterhavivdle kujatåtungånitoK South Georgiap
kangiane 8.095 meteritut ititigaoK.
Indiap imåne Javap kujatåne itinerssuaKarpoK
7.005 meteritut ititigissumik. sikuiuitsume avang-
nardlerme Wrangel øen-ip avangnå 5.439 mete-
ritut ititigaoK. kisalo sikuiuitsume kujatdlerme
South Shetlandit kitåt 5.094 meteritut ititigaoK.
tåssa ikånerssunatik itinerssuit. nunavtinitut
KåKarssuit migssangerssutigigåine imarssuit tåu-
kua itissusiat påsineK ajornångineruaosK.
nunavta sermerssua.
Nunavtine sermerssuaK angisorssussoK nalu-
ngikaluardlugo uvagut nangmineK ussersarsinåu-
ngilarput OKautigisinaunagulo migssangiuneKar-
sinaussunut avdlanut nalerKiutdlugo KanoK agti-
gissoK. tupingnångilarme ukiut inåkua sujorna-
gut åma ilisimatunitdlunit ussersarsinauneKå-
ngingmat.
1929-me professor Wegener (sermerssuarme
ajunårdlune toKussoK) angalavdlune nunavtinu-
liarpoK ukiune pingasune sermerssuarmik mi-
sigssuinigssaminut ukivigssaininik misigssuiar-
tordlune. angalassut tåuko uvagut avangnånitu-
gut tamavta nalungeKåvut, åma sujornatignt A-
vangnåmiume erKartorneKarérput.
Wegenerip ussersainera maligdlugo nunanik
ilisimassagssarsiornermut nalunaerutine kingug-
dlerne nunavta sermerssuata angissusia påsinar-
dluartumik nuånersumigdlo agdlautigineKarsima-
ssok avisitigut nalunaerutigineKarpoK (Berl. ti-
dende 23. marts 1933.).
sermerssuaK augkaluarpat Taastrup Køben-
havnimit timut 18 km.-sut ungasigtigissoK u-
miarssualivingusagaluarpoK.
Wegenerip lissersainermine atorpå sermerssu-
aK Kårtitardlugo nipåta sajugpilungnerata åmu-
kardlune Kaersumut akingmigsinardlune sermip
Kånut uteriarnermine ingerdlanerata sivisussusia.
ussersainertigut tamåkununa påsineKarpoK ser-
merssuaK Grønlandip KerKane 2000 meterinik
ivssiissuseKartoK. tauvalo sermerssup tamåker-
dlune angissusia migssangiuneKarpoK 3,000,000,-
000,000,000 kubikmeterit inornagit angissuse-
KartoK, tåssa 3„000 billioner imalunlt 3 millioner
milliarder imalunit. 3. trillioner kubikmeterit. 1
kubikmeterimut navsuiautigisinauvarput igdler-
fiussaK 1 meterisut portutigalunilo takitigalu-
nilo siligtigissoK.
kisitsisit tåukua isumarpiåt erssersitdluarniar-
dlugo sermerssuaK imailivdlugo nautsorssorne-
KarpoK: sermerssuaK tamåna tamåkerdlune tå-
ssångåinaK augkaluarune tamatumunåkut ser-
merssuaK imingortoK angerutormat silarssuarme
tamarme imarpigssuit tamåkerdlutik itissusiat 8