AvangnâmioK - 01.09.1933, Blaðsíða 7

- 87
nalungilanga kikutdlOnit atorfigdlit atorfitik
igdlersortait ilungersordlutik, tåssame inussutig-
ssarsiorfigissaramikik. piniartutaoK taimåiput. pi-
niagkaiik pingårtumik puissit agsut igdlersor-
tarpait tåukume inOssutigssarsiorfigigamikik. tai-
måitumik piniarfingmingne pujortulérKat anga-
laortuåinalerångata agsut nuånarineK ajorpait ilår-
sinennaK pinago, kisiåne nangmineK misigisi-
massartik pivdlugo. pujortulérKavme nipå pingår-
nerungikaluardlune tivkata puissit Kavsit imaKa
piniartut pissagssaralue ajoKusertarmatigik. tai-
malo puissip tipe naimassane nuånaringeKalugo
sianissutse tamåkerdlugo Kiiuangniartardlugo.
taimåitumik piniartungikaluartugutdlQntt påsisi-
nauvarput sule puissit pujortulérKat sungiutiå-
ngeKigait. nauk Kavsit OKjartaraluartut: pujortu-
lérKat piniagkanut ajoKutføngitsut. tamåna kii-
kuneruvoK. pingårtumik atorfigdlit ilainit tamå-
na nipiussatmat, aulisartunitdlOnlt piniarnermik
ilikarsimångitsunit. ajornaKaorme: uvagut kikut-
dlQnit atorfigdlit sulivfé pivdlugit suliaisalo i-
ngerdlatinigssåt OKaluseriniaraluaruvtigit ereor-
tumik namagtumigdlo OKaluserisinåungilavut på-
sivdluarsimånginavtigo. taimåipoK åma piniartut
tungåt. piniarneK piniagkatdlunit atorfilingnik
aulisartunigdlunit oKaluserineKaraluarunik pujor-
tulérKat ajoKutåungineragauvdlutik, erKortumik
OKaluserineKarsinåungilaK. tåsså piniarnerup tu-
ngåtigut tåukutut misigissaKarsimanane erKor-
toK OKausigssaK ajornaKaok.
taimåitumik ukiune måkunane kalåtdlit nuna-
ne pujortulérKat amerdliartoraluaKissut, ilivse si-
nerfssap atorfiligtai, pingårtumik landsraadit ig-
dlersuiniaritse Kinigauvfivsine piniartortavse ni-
panut. asule nipåt nipiungingmat. tåssaungmat-
dle kalåtdlip piniarnermik sule igdlersuissup ni-
på ilungersortoK; piniagkane pujortulémanit er-
KigsisimatineKarKugaluardlugit.
sulime piniartungikaluartugut piniartortavta
pissarissartagaisa amé kalåtdlit uvagut nunavta
ississusianut nalemutut atissarivdluaravtigik uki-
uvta isseKissup uvdluine. piniartortavut sernig-
sorumagaluarpavut misigisimassamingnik kiiku-
ssungitsumik OKalungmata.
tamåna pivdlugo ilivse nunaKarfingne suli-
ssugssaunerussutut issigineKartuse, ilivse piuma-
ssase tåukua tungånut angnerutlnarnagit piniar-
tut ilungersornerisigut igdlersorniarsigik. pujor-
tulérKat pissariaKångitsumik piniarfingne anga-
lavatdlårungnaerKuvdlugit. taimame piniartut ni-
påt ilivse avKutigaluse malingneKalisagaluarpat,
ilivse nunaKarfivsine Kinigauvfivsinilflnit perKii-
ssutigissase maligkumaneKarnerulisagaluarmata.
ajornarmat nangmineK tåukununga nålarKUsi-
nauvdlune, tåukuale nipåt nålagsinaunago ikior-
Korpalugdlune ilungersortoK.
piniagkatdlo ilumut pujortulérKat soKutigingig-
patigik, taimatut OKartartut misilingniardlissuk
pujortulérKat Kilaluvarniutigalugit anguniautiga-
lugitdlo Kåinatut. pujortulérKamit. Kilaluvkanut
nauligtalerpata anguinalerdlutigdlo, tauva piniar-
tut aitsåt påsilerumårpåt pujortulérKat ajoKutåu-
ngitsut. taimale påsissaKångikatdlartitdlutik påsi-
uåinaratdlarpåt sule piniagartik ilane pujortulér-
Kap ajoKuserå.
kalåtdlit piniartungitsut ilåt.
kalåtdlit ilåta sapitsuliå.
(nugtigaK).
Kommandør Løjtnant Green Amérikame nålagauvfit pe-
Katigit sorssåtåine nålagaussoK ima OKalugtuarpoK: oKalu-
alåt ardlaKångitsut inuit periatårtarnere pissutigalugit, oKa-
lugtuagssama peKatigivigpai, ikingutiga Eskimo MitoK piv-
dlugo pisimassut. inuvme KaKortumik amigdlup atugaK
taimåitoK umavdlune åpakarsinåungivigkaluarpå. Mr. Green-
ip agdlagå MitoK pivdlugo „Wide World“-ime agdlagsimå-
put imåitumik:
Februåriutitdlugo kalåtdlit nunåt Kimugsimik
sinerssordlugo Upernivingmut pivugut, Kingmi-
vut Kasuerserumavdlugit taKuagssarsiorniardluta-
lo. tåssanititdluta Upernivingmiut auvfangniag-
ssamårtorssuångorput.
Kimugsit 20 autdlaraleKaut. iperautait Kanga-
le serKuarpalunguarsse, ingerdlasukårnermitdlo
Kingmisa Kungasé taserulordlutik. 50-nik issig-
poK atdlårKivigdlunilo. KåumatigivigsorpoK nu-
nalo issigtOK Kaumanerminik kussanarsisivigsi-
mavå.