AvangnâmioK - 01.10.1933, Blaðsíða 7

— 95
go, avdlat kingunivtigut peroriartortut iluakusi-
lårumavdlugit taimailiorniaraluarama.
KaKuguko namagtisåpat? aperKut tamåna u-
vavne kagfarmat tupingnångitsorujugssfivok, ta-
månalo pivdlugo ama avdlane tupingnartoru-
jugssåsinåungilak, tamatumdna suna pineKartoK
sujunersineKarpat. sordlulo kinalumt iluakutau-
sorissagssaminik sarkumissarångat tupigusdtigi-
ssaringikiput, sarkiimiussap erssemivigdlune
ajoKutaunigsså Okaluserinekångitsarångat (soru-
nalume ajoKutaussugssak nalunago siaruarteru-
maneKångilaK). kisiåne inup påsissane misigi-
ssanilo pivdlugit ajoKutaussunut iluarsautausi-
naussoK sarkumiuniartarmago.—taimåipok uvav-
nit Kagfaitok! „kakugfiko namagtisåpat?" tå-
ssanimåme silarssuarme angneruvdlune nipiu-
lersup namagsiartfltigssåiusok.—okauserparujug-
ssuitdle atorumanagit tamatumuna suna okalfl-
seriumagiga ernlnaK tikitariaKarpara, tåssa måna:
(kakuguko namagtisåpat? OKarpunga) silar-
ssuarme angneruvdlune nipiulersoKl tåssflna pi-
vara måna: iliniartitsineK iliniartitauneK! ilumut
nalivtine nipiulersut angnerssaråt, kikunitdlunit
niputiginekartualermat: nålagkersuissunit palasit
atautsimlneråne landsraadine sysselraadine ima-
Kalo kommuneraadine.—atalo erkarsautigeriarsi-
uk nipe tamåna sukut namagsinekåsassok? na-
maginångilak ajokit. uvagut iliniartitsinek nåku-
tiginerussarput kardlulutiginekarpatdlårmat iluar-
siartornigssaminut angnerujartornigssaminutdlo,
(uvagutdlume iliniartitsissupalaussugut soruna
åma pitsångornigsså kigsautigekårput, mérarta-
vut påsissakarnigssamut ilisimåssusermutdlo su-
nivigiumagaluardlugit). kisiåne atautsimitartoka-
tigit (matuma sujornatigut okautigissåka) tama-
tuminga okalflseringnigtarnerat nipåinauvatdlår-
pok, iliniartitsinerup tungåtigut nåkutigingnigtu-
nut sunmekångitsok. naliingilarput iliniartitsini-
artugut tungivlinit ima piumavfiginekåinartugut,
mérkat ilisimåssutsimut nusukarniåsagivut ima
angitigissumik: namaginekalersiniåsavdlugit ili-
niartitsissunut angnernut. taimåitordle iliniartit-
sinermut atortugssanik mérkatdlunit atuagagssait
namagtitdlugit pisiausinaussunik tuninekåsanata.
tåssame iliniartitsinermik okalflsekartartut iliniar-
titsinerup pitsångornigssåinå okaldserissarpåt så-
kugssat pinagit, norkåissutiginagitdlo ermnak,
taimåikunime iluarsilertornaviångilak. åssersut:
mérkat angnerit 6 geografimigdlo atuartut ta-
marmik ingmikut atuagagssarsisinåungitdlat nior-
kutit 1—3-dlunit angunek ajormatigik. åle ni-
pe angisok avdlåkut namagsiartfltigssakångitsok
kisiåne atuagkatigut. kavdlunåk kalåtdlisut ilini-
åsagune atuagkerdlune kisiåne pisinauvok, tai-
måtaok kalålek kavdlunåtut iliniåsagune kavdlu-
nåt atuagåinik najorkutakartariakarpok. taimalo
iliniarumassut manåkut nalivtine kavdlunåtut a-
tuagkanik atorniarsinautitåuput. taktik, taimåipok
uvagut iliniartitsissut mérkatdlo iliniartut avdlå-
kut (iliniartitsinerup ilisimåssusigssavdlo tungå-
nut) avkutigssakångingmata. imame isumaliorto-
kåsångingmat, ajokip iliniartitsissup iliniartitsi-
ssutigssane nutåtdlunit karatsaminiterérai najor-
kutakångikaluarunilunit. mérkatdlo silagtoriartor-
nermingnut iliniartitsissutigssanut ilisimåssusiat
ingerdlakataussartok nangmingnek iliniutekångi-
kaluardlutik? taimåingivigpok. uvagume ilinia-
pajugsimagaluardluta karasakitsorssflgavta, pissa-
riakardlutalo najorkutamik mérkat angnerujug-
ssuarmik iliniutekartariakarput, iliniutekångitsut
pujorssflp iluanitutut itarput, amalume iliniar-
fingmlnek kasunarnerusaok iliniartitsissup ilini-
artitå nangminek takusinaunago iliniarsinåungi-
kuniko.—ila iliniartitsinek ajunginingusagpat kig-
sautiginaraluakaut iliniutigssat amigautekångit-
sut sipårunagit norkåissutiginigssåt. iliniartit-
sinerme okaltiserinekaraluakissok tamatuma tu-
ngånut atortugssanik sipårpatdlånguatsiarput. er-
karsautigeriaråine avdlat taima okaldserinekar-
patdlangikaluit ajornångitsorujugssuarmik, akiso-
rujugssuarnik akekartut namagsilertornekartar-
mata. tamåko najorkutaralugit imaka ukiordlfl-
nit atausek nipip namagsiartiltigsså (tåssa atu-
agkat iliniutit tamat) nakiternekaraluarunik ami-
garpatdlårtarnerat ernumanarungnaimisagaluar-
pok.
tauvalo Okausek „sipårnek" atoravko kikunut
imalunit ardlåinut tungatikiga pasitsagtokåsa-
jungnarsivok. tåssame niuvertokarfingmut sumut
atanerput tungavigalugo niuvertokarfingme pa-
lasiussok åtavigissarårput ilagingne suliavtine
tamane, iliniartitsinermilo nålagaralugo. soruna-