AvangnâmioK - 01.12.1933, Blaðsíða 7

111 —
manerånut, asangnigtuliornerpagssuisalo nuånår-
titsinernik kinguneKartartut erKaineKartarnigssåt
ersserKigsumik nalunaerutigissarumårpåt puior-
neKarslnåungitsumik.
kisalo sulivfik ama avdla sulivfigataoK tåssa:
kommuneraadime sulinera, ukiune kingugdler-
ne Nfigåtsåmivfiane tuniuneKarportaoK. tåssanime
ama uvanga suleKatigisimagavko påsivdluinarpa-
ra inugtarissaminut KanoK angitigissumik suju-
mukartitsiumagaluartoK. Kavsime sukangnerajug-
tusorissarpåt pissuserdle taimåitoK Påviame ator-
neKarpoK inuit sulivfigissat sujumukarnigssåt su-
junertaralugo. taimåitumik pissusia inungnik Kav-
sinik påsinerdlungneKartarpoK, kommånisume
suliå ama OKautigineKarsinauvoK: „inuit timlkut
sujumukarnigssåt pivdlugo sulivfiussoK."
mana Kimagunerat unganartoK puiugagssåu-
ngitsordlo asangningnermigdlo inerititaKardluar-
toK Nugåtsåme Nuliarfingmilo puiugagssåungit-
sok erKåissutaujuåinarumårpOK inuit tåuko akor-
navttne an gi s ti mi k asangnigtuliorsimanerånik.
naggatåtigutdle kigsåupavut: timlkut iluanå-
riartuinarnigssanik, inumersornigssanik pivdlu-
arKuneKartulnarnigssanigdlo. Nfigåtsiarme atatit-
dlugo arKit tåuko: Pavia Cortzen Ane Cortzen-
ilo tåmarneKångitdluinåsåput Kamångalo pissu-
mik Kutsavigingårpavut!
Nuliarfik 1933,
Mal. Bernhardsen.
Ausiangne nagdliutorsiorneK, 10 November
1933.
„arnat atuarfiat" (Efterskole arnanut
atortugssiaK) atorKårtineKarpoK; —
Lutherip infineranit ukiut 450-ngor-
nerat nagdliutorsiorneKarpoK.
anorerssuaisa si-
LJkialernerup anoritoKissup
lardlugssuisalo kingunlnguatigut mångfimåK niv-
tailårtånguaraluardlune atoruminaKissoK Ausiang-
ne nagdliutorsiornerup måne agdlauserineKartug-
ssap silagå. uvdlunik ardlalingnik nagdliutorsior-
nigssaK sujoricutdlugo agdlagartarssuaK kussanar-
sågaK avKusernit avKutaunerussut ilåtigut iverti-
neKarérsimangmat, Ausiangmiup uvdloK tåuna
uvdlåkut itertup nalungilå uvdlumikut Ausiang-
ne mikingitsumik nagdliutorsiorneKåsassoK.
uvdlåkut nal. 9 nunai<arfingme augpalårtut a-
muneKarsinaussut amuneKarput. igdloKarfiup ka-
ngiane igdlunit kangigdlerpauvdlune Kagtuni-
nguåkut igdluliugarssfip angeKissup kussanaKi-
ssuvdlo augpalårtorssua erssereigdluinarpoK. sor-
dluna OKarumåinartoK: „uvdlumikut uvanga nå-
kunerugatdlarsinga!“ amunera ingiaKatigalngo
avKusiniugarssuaK tåssunga atassoK sinimigut
akugtoKatigigsågkanik augpalårtulersorneKarpoK
åssigingitsunik (Signalflag-inik). iliniartitsissut i-
liniartutdlo angutit arnatdlo iliniarfigtåp sania-
nut katerssorput. alttdlaisinik erKarput, erKarér-
matalo erinarssllt „eriaiassorput" atorneKarpoK.
nat. 11 uvdl. KerK. suj. iliniartitsissut, nuna-
Karfiuvdlo atorfilé pingårnerit — kalåtdlit Kavdlu-
nåtdlo — Kommuneraadinut ilaussut iliniarfigtåv-
dlo sananerane ikiunerusimassut ilaKutatik ila-
galugit iliniarfigtåp nerissarfigtarssuane nereica-
tigigput nereKatigingnermik nagdliutorsiorpaloKi-
ssumik.
nal. 2^2 uvalikut i 1 i n i a r f i g t å k ator-
KårfigsiorneKarpoK.
nunaKarfingme inersimassut tamarmik isårér-
mata, atuarfigtarssua nerissarfigtarssualo inung-
nik ulivkårneKarérmata, iliniartitsissup Fr. Niel-
senip uvdlormut tåssunga atugagssiaralugo eri-
narssugagssiå, — erinat åssiglngitsut påtagissa-
mik akiinilersortardlugit katitigkat (Kantate) —
atorneKarpoK. kingornagut iliniarfiup sujuligtai-
ssua M. Gam OKalugpoK, iliniarfiup ingerdlåne-
ra, sumut atorfigssaKarnera, tåssanilo suliap ka-
låtdline arnane KanoK kingunigssaKarnera kussa-
navigsumik OKaluseralugit. åma iliniartitsissoK
Fr. Nielsen OKalugpoK kalåtdlip arnap Kanga må-
nalo („uvdlune nutåne“) KanoK issigineKarnera
OKaltiseralugo. OKalungnerit tåuko iliniartut inuit-
dlo tamarmik erinarssoKåtårnerinik akunilersu-
gauvdlutigdlo naggaserneKarput.
uvalikut nal.51^ OKalugfingme nåla-
giarnermik nagdliutorsiorneKarpoK,
Martin Lutherip inungorneranit ukiut
450-ngornerat nagdliutorsiutigalugo.