AvangnâmioK - 01.07.1934, Blaðsíða 3

— 53 —
tamatuma arnanut utorKarnut kisermaussunutdlo matuma kingornanut iluaKutaujumårnigsså
pivdlugo pisiniartitsissut Ki'nuvigineKarput sapingisamingnik tamåna sianiginiarKuvdlugo.
matuma kingorna. Kissugssat (avålaKissat) pilutait pisiarineKartarumårput aitsåt Styrelsen
nalunaerpat pilutat pitsausimassut, KorsorKigtut, panerdluartut OKOKångitsut, kingunigssartaKaratig-
dlo avaleKutitaKångitsut avdlanigdlo akoKångitsut.
Danmarkimut tikiuneratigut malugineKarpat pisiniartitsissut ilåta pilutat kingunigssartagdlit
avaleKutitagdlitdlo avdlanigdlo akugdlit pisiarissarsimagai, imalumt puggunut imiuti-
ngineråne namagtumik panersersimångikai, tauva tåussuma pisiaminut procentisiagssa-
raluane ånåisavai imaKalo atorsinaujungnaersimassut åma taorsisavdlugit.
ikmgutauvdluartumut erKåissutit.
„arsugaroK aterpagssuaKartarpoK". Kunut, Ku-
nfite, KununguaK, Kunupaluk, itupaluk. tarnåko
taigusiuneKartut tusartarpåka dr. Knud Rasmus-
sen-imut. inuk tåuna pivdlugo mana agdlagaKa-
lasaunga. sarKumilårtiniåSångilara. uvavnutdle
agtflmatitdlugo OKalugpalåtsiåinåsaunga inoKa-
tivtut erKartordlugo. avdlat avdlatut OKausigssa-
Karilit.
nåperKårnerput. inusoratåvfårigdlunga asimi-
tivdlunga tusalerpugut „kumagsiut" *) Sisimiunut
tikeKissut. ugsaKatauvugut. tåssalo takulerdlugo
inusugtunguaK amitsorusinguaK — sunauvfa tå-
ssa Kunfit. takuniutå uvavtinut ilisarissutut ipu-
gut. inigissåne agdlaut Kiarssualårtitdlugo unu-
kitdlisåKatigeriardlugo tukuviglnarnåraoK. Kima-
lertoriaKarparale. takorKisanerdlugo ?
nåperKileriijugut. Kanga avangnåta nunaKarfi-
sa inugtunerssane Ilulissane takornarnartumik
pissoKarpoK. palasialugssuit ajoKialugssuitdlo ti-
kiussorput ajoKersuiartortitsinerup autdlartineKar-
nigsså pivdlugo. taimane Knud Rasmussen ilau-
vok Kaliane (nålagarssuarne) pissortakujuit ilar-
ssuat kitåne suleKatigisavdlugo ama aussap ilå
Ivnånganermut kajussissugssauvdlune årnigssui-
ssusagame. uvdlorme nagdliutorsiorfingme pala-
sip igdluata saniagut tuperdlutik ivko taerigkat
pertilåvigsorput tugdlusimårnartumik.
*) Kanga Si;iniiime angalassoK fltnassorsioK inuit kumai-
nik agdlåt katerssissoK atsiutdlugo ilisimassagssarsiortut
kumagsiungortisimavait.
Kunumit ermimassagssarsiarmK. uvdloK tai-
mane pimanikujuit paornartutigalugo OKalugiat-
dlagtålerugtortut tovKup uvnga angmalerpoK,
tauvalo agpakåupoK arnatoKaK nunaKarfiup ni-
ngiorssua. akårnångitsutut agpisalussagssatut sor-
dlo tamarmik issigisagåt. tauvale Kunflt paor-
narssuarnit savssarsimassunit tigusivdlune ku-
ngujulavdlune ornigpå tunivdlugo saimassumig-
dlo OKalugfigalugo. taimailiornera OKausigssaKar-
tutut ipoK ima: „Kajagssusisause, narrunikoKå-
sångilase“.—
Kunumut nipuneK. najutsiaratdlarsinardlugo
avigsårpåtigut. aussap ilå umiarssuarmik Nflg-
ssuarme nåpiparput. umiarssflp agssartutanik or-
ssissautigssavut mardlugdlit mardluk usigalugit
agsarnimit såvitaorKajardluta Kunut iporuloKati-
gisinardlugo tulagdluakavsatdlaravta tåssa umiar-
ssuarmik ingerdlanivtine, nunagssamut apuner-
me, usigiarnerme igdluliornermilo autdlartinagit
Kavsinik Kunoraluarnerpugut tamatigut årKigssui-
ssungmat amalunre oKalugtigigavtigo tikisarKåv-
tinut. ineramik Kimagkatdlarpåtigut. ukioK atau-
seK Kångiungmat Umåname avangnardlerme nu-
naKartigissavtinut igdluliordlune nunasivoK. pig-
ssamik tåssa inoKatigilerparput. —
tamanit tamånga tigutdlagtågkat. ukérKårner-
put atupilorsimavdlugo anigordluardlugule Kima-
sårtukavsångorpugut aussauteKingmatigut. umi-
arssuaKåsanerdlunile? avdlanik inugsiumårner-
dluta? åriine umiarssuårtuleKaugut danskildlu-
nit erfalassuånik augpalårtuligssuit. nauk nuå-