AvangnâmioK - 01.08.1935, Blaðsíða 7

AVANGNÅMIOK’
63
Nr. 8
sok peKarnera ugpernarsardlugo. — piniarfing-
mut ilane pilatsivfiussartumut nalerKutisavdlugo
ernupatdlangilaK. — tåssfinalo navsuiautåtigut
påsinarsilerpoK autdlartitsivfiginiagkatik sungit-
dluinartunik misigissaKångitsunik issigisimagait.
tauva aulisariat angerdlarmata KanoK pine-
Karpat?
1. suliåt misilingneKarpoK, kikunit?
2. autdlartitsissaisa iluareKineipait kingunere?
3. sulivfigissait aperineKaramik akissutait ilua-
rineKångerujugssuaKaut, sok? rnåssa tåuko
, misigingnigtfissut.
asåssåkåk nalunagkilo. —
p u i s s i n i a t.
(nangitat.)
•
tuavininaK atsiorpunga tåssalume ilaussugsså-
ngordlunga. ajortorssuarmut tunineKåsaguma i-
luarineruvara utorKapilfip kamagtinigssånit. ape-
rineKarpugut sujumorumassoKarnersoK. utorKaup
issikuata umiarssuitdlo nålagåta någgårnerata
avdlat tamqisa oKariartugssaujungnaersipai, ta-
måname silaitsuliorneK namagsineKångitsorpoK.
agdlagartånguavut kaussarfingmiuliuteriardlu-
git aniåinaKaugut. tåssa unuk kingugdleK. aKa-
go umiarssuarme suliagssaKalerKisaugut. unuk
tåuna inflsugtut 200 emåne ingerdlaorput. eri-
narssornerat Tromsøme anorip sujorssungneratut
ipoK.
KeKertap KårpiånguampoK l'miartorniartarfik
Stalheim. tåssampugut. inerujugssuaK inungnik
ulivkåvigpoK. agissap nipiloKalune pissorpalug-
ssuaK iiipangersiniaraluaramiuk asulinarpoK. a-
giartunguåkulup aliasugpalugdlune inugpagssuit
issikordlugpai. erinarssortorssuime agiåta nipå
sagdlaitsoK tusarssaujungnaersivigpåt. l'miarsung-
nerssuaK matukut aniavoK åungardlunilo unua-
mut atdlårKeKissumut.
måne nuånånerssuaKarpoK. sikuiuitsoK nag-
dliutorsiorneKarpoK pissorpalungnerssuåkut. ig-
dlarpalungneK ervngupalungneK erinarssorpa-
lungneK nivdliarpalungnerssuardlo kisimik ni-
påuput, tamarmik åssigtgput tamarmigdlo nuå-
nårdlutik.
angutit nakuarssuit inimlput; patigtautipalåt-
dlarångamik Kanga semulugtånguarsse, såimåu-
niardlutigdlo imeKatigilerarait Kangame Kapug-
ssuaK umisigut kugtånguarsse. inuit nivdliåinar-
put anersårtordluarumåinardlutik, iggiardloKalu-
tik erinarssorput nakussuserssuartik inimut anit-
dlagtitdlugo. mana erinarssuatåriaKarput, — sa-
påtip akunera atauseK Kångiuteriarpat sikukut
artorssavigdlutik unerråtaltnguåsagamik Kasuner-
mit issitik talornarsititdlugit. sikuiuitsuvme na-
lungilai ilerKorigsåsavdlugit.
nakuarssuit måne igdlusisimåput, tupigissaria-
Karput ajortfivigsortitsisimångingmata nisuming-
nigdlo kivfat niaKue seKugtersimanagit. natikut
autdlatdlarångamik kamigpagssuisa uniakalårne-
re Kangafime pissorpalunguarsse, najorsinermig-
dlo åtautsimik portalik nungutaråt.
inip KerKaniput Schjelderup, Sigurd Ismånde,
nalunaerasuartauserissoK umiarssuitdlo nåiagåt
„Hakkapik“. nalunaerasuartauserissoK sujorna
Angmagssalingme nåpisimavara. angisorssungi-
laK kisiåne nerinartorssflvdlunilo nakuarssflvoK,
issai tungujortut mémap issaisut saimarpalugti-
gaut. igdlarångame sordle inikut Kasinguarpalui-
nartoK.
tåuna åipå umiarssuårånguamik pigingnigtu-
vok, mikingåratne inunguane ikårångat igdlua-
nut uvertarpoK. tåussumingåraK sujugdlerpauv-
dlune sikuiuitsuliartarpoK sule upernåp anorer-
ssue Kångiutingitsut. anorerssuartorssåvdlune
nivtaitsorssuaK maligssuarmitdlo Kårssarititdlune
uvfa sikorssuit erKamine Kitigtorssuartut Kagfiar-
ssuartigut ingerdlaorugtulersut nuånårnermit su-
nane autdlararaoK nukigssuane pingortitanut u-
nangmisitdlugit.
ilame inugtarssuata angissusia påsineK ajor-
naKaoK igsiaviup åtåsinaungmago. angeKalunilo
nerinaKaoK, asulo inuserigkuloKalune umigssue
augpalugtut sakiainut kigdligput, issailo kajortut
Kununartut Kimeriarssuisa ataisigut Kivdlåluinar-
put.
igsiavine åtataralugo siikamut uvåvdlune ute-
KåtårussårpoK, l'miartorfinilo (katdlutitut ipuligtut
Hok) tiguvdlugo imeKatiginialerdlunga. „skaal,