AvangnâmioK - 01.03.1941, Blaðsíða 8

24
AVANGNÅMIOK’
Nr. a
„Helga kamauti'ngisåinåsasimavavkit“, Ver-
mundip akivå.
Helga nipangersimatsiarsinardlune nipaitdliv-
dlune oKalulerpoK: „Vermund, kristumiut Gfltiat
ugperåra. måtutoK Roide ukioK måne DybemlpoK.
Gfitimik plssarssuarmik Kristusimigdlo iliniarti-
pånga. Kristuse ajiingingårame, Vermunde, ta-
manut ajtingipoK, nåparsimassunut sångitsu-
nutdlo, pftsunut inugsianutdlo. Roldip iliniarti-
pånga tåussuma inflnera åssiginiåsagiga. uv-
dlutdlo tamaisa inugsiat igdluånukartarpunga,
nåparsimassfltait påralugit ikiortardlugitdlo. tai-
kångåmt maunga pivunga. takflk auna kore
nagsatara timiusianik avdlanigdlo nerissagssa-
nik imaKartitara. Vermund, taimailiorneK KanoK
nuånertigissoK naluvat“.
(nangitagssat)
aperKutit akissutitdlo.
apermtit:
1. Avangnåmiumut ilångutagssiat sumut tu-
ngassut tunuartineKartarpat?
2. kalåtdlit ineriartornigssamingnut suleKati-
gigfigissåt, påseKatigmgnigssamutdlo avKutausi-
naussutuaK sok taima ingerdlatineKarpa?
3. infip emarsautigivdluardlugo suliå naKiter-
neKångitsorångame, atuaraluåinardlugo iglnarne-
Kartarpa? (sbrdlo uvanga agdlagara 1938-mile
uvdloK måna tikitdlugo sule tutsaveKångitsoK).
4. naKitigagssångordlugit nagsiuneKaraluartut
naKiterneKarsmåungikångata sok inuinut påsi-
narsardlugit nagsiuneKarneK ajorpat?
Lars Møller.
akissutit:
1. Avangnåmiumut ilångutagssiat sdgaluartut-
dlflnit toringigpatdlårtumik agdlagausimassut
utertineKartarput, nikisinagit naKiteraluarane tiv-
sinåinåsassut imalOnit iluarsåuneKardluardlutik
naKiterneKarunik inungmingnut ilisarnarungnaer-
dlutik pisagaluartut. ilångutagssissartut akigssar-
sissaramik årKigssortariaKarpatdlangitsunik ag-
dlagaKartariaK.arput.
ilångutagssiat makitavatdlårtunik OKauseKar-
tut igdlersoriarfigssaKångitsut åma tunuartitau-
ssarput.
pissariaKångitsut pivdlugit avdlagaussut allku-
tagssausinåungitsutdlflnit årKigssuissup tunuartl-
naratdlarsinaussarpai.
taimåitoK måna tikitdlugo Avangnåmiumut ag-
dlagausimassut ikigtunguinait utertitausimåput,
AvangnåmioK agssortussutigssanik naKitigagssi-
orfigineKarsinaungmat. agdlagkatdle tamåko Ka-
noK suliausimanigssåt årKigssuissup misigssu-
gagssarå, pissariaKartitane årKigtåsagamigit någ-
gårdluinarniångigkune; tamånale agdlagdlutik
ilångutagssiniartunut nakeriatdlautausinåungilaK.
2. 1-me oKautigineKartut nåpertordlugit Avang-
nåmiup ingerdlatineKarnera ajungilaK. sumilOnit
aviseKarfingme ilångutagssianik agdlagtut piu-
massatik KanoK ikaluarpatalQnit akornuteKångit-
sumik ilångåssortituartisinåungilait. Grønlandi-
milo naKiterivit akornuteKångitsumik avisigssa-
nik sule naKitererKussåungikatdlarput.
Grønlandimiut ineriartornigssånut påseKati-
gtngnigssanutdlo atortut tamarmik Kujåssutigine-
Kardlutik ilångåneKartarput nungutdlugitdle mi-
sigssorneKardlutik åmigssorneKartarput..
3. ilångutagssiat Avangnåmiumut nagsiussat
tiguneKartut atuaraluåinardlugit iglnarneKångisåi-
narput, naKitigagssanigdlo sulissut taima talag-
kagtigissumik isumaliorfigineKartariaKångitdlat.
landsfoged naKitigagssanik aulajangissartflvoK.
ilångutagssiap imå tamåt tåussuma tusarumag-
pago naKitigagssiaK nugterKårdlugo takutineKar-
tarpoK, pivfigssaKalerunilo misilerérpago naKiti-
gagssångortarpoK uningatikatdlarKupagule unig-
tikatdlartarpoK ilånguneKarfigsså utamivdlugo
pissariaKartingigkuniugdlo inuanut uterterKussar-
på. landsfoged peKartinago ilångutagssiat misig-
ssorneKardlutigdlo årKigssorneKartarput landsfo
gedip pissarnera maleruardlugo.
4) ilångutagssiaK naKitigåusångitsoK inuanut
utertineKåsagångat patsissaussoK naitsumik na-
lunaerneKartarpoK; agdlagaugaluartuvdle ajoKu-
tai tamarssuisa navsuiartariaKångitdlat.
K’eKertarssuatme naKitigkat H. A.