AvangnâmioK - 01.05.1945, Blaðsíða 10

42
AVANGNÅMIOK’
nr. 5
erinå: NålagaK Gute. Kongernes Konge.
1. Gfite atåtaK saimassutit
nålangnangårtiniarpavtigit!
uvdloK nutaussoK
KlmagtarfigssiaussoK
pivdlugo måna nersungårpavtigit!
2. pivdiuangårit kungerput-å!
Danmarke tårtup Kimagsimavå.
KlmagtaKaugut
KujamasuleKaugut,
Grønland kingumut pigssaråt — ilumut.
3. erfalassorput Kutdlarparput,
KåKavta Kånut Kilångortumut.
tåssåusavorme
kalåtdlit ama danskit
såimåussivingme Kilerssut pigissåt.
Isak Kleist OKalugpoK radioKartut Kujåssutiga-
lugit, tamåko avKutigalugit pisimassumik tusalertor-
nartarmat sordlo Danmarkip aniguisitauneranik nuå-
neKissumik tusalertorsimassugut.
Peter Nielsen OKalugpoK augpalårtoK ajugau-
nerdlo pivdlugit.
palase Otto Sandgreen OKalugpoK danskit ila-
git ajugaunerat erKartordlugo.
oKalugtut piarérmata naggasiutdlugo „Gfiterput"
alianaeKissumik atorneKarpoK.
uvdloK tåuna kigångålugtorssfivdlune nivtailar-
torssflgaluartoK atautsimigdlunft l'kértoKaraluångilaK,
nauk mérarpagssuit agdlåt mikissunguit ilaugaluar-
tut; nuånårnermik erKigsisimanermigdlo tujorminar-
tuerilssigavtigo.
nal. 15 atuarfingmut kavfisfikiartordluta isåvu-
gut. nuåneKissumik kavfisupugut kåginik anginer-
mik isussissagssåungitsunik igdlulerdluta mérartavta
kåglnagtårssuisut agtigissunik. piumassut sikariti-
tortut piumassut sikåtuput. amigångitsorssuarnik
pigssaKartitaugavta namagtorssuarmik ilorrissårpugut.
isumaKatigigdluta sysselmande Kinuvigårput K’eKer-
tarssflp sysseleKarfiata inue sivnerdlugit nålagaK Brun
sulivdluarsimanera pivdlugo KutsavigerKuvdlugo inflv-
dluarKuterKuvdlugulo. erinarssortaKaluta katisimavu-
gut. uvangalo (P. Dalager) oKalutsiarpunga, erKar-
tordlugo uvagut danskitdlo Danmarkimit avigsårti-
tausimanivtine tujormeKatiglgsimagaluardluta suleKa-
tigigdluarniarsimassugut, tamatumfinalo inuit Dan-
markimut atajumåssuserput ukiupalåne tåukunane
mana Kångiutune malungnarsisitdluinarsimavdlugo.
månalo Grønland kingumut Danmarkimut ataler-
Kingmat pertujåinerussumik suleKatigingnigssamik
neriugissaKardluta piumassaKardlutalo nuånårdluta
uvdlut nutåt iserfigåvut. Grønland Danmarkilo atå-
mersorKUvdlugit hurrårtorpugut.
unugiarssuaK sivikinårparput tåssalo Kititorssuå-
ngordluta. ImiartutoKaKaoK, sikårpagssuit sikariter-
pagssuit kågitdlo sivnerssue piumassunut avguarta-
Kalugit nuånångårdluta. inuit KlmaKalutik Kaujartu-
lernerssuarmut Kitituarput.
Majip 13-åne alianaeKissumik Kujaniumik nåla-
giaKatigigpugut. oKalugfik augpalårtorpagssuarnik
pinersarsimassoK nanerflterpagssualigdlo isersimavfi-
gårput uvdlormik puigunaitsumik naggaslvfigalugo.
Kangerdlungmiut. nuånårnermingne Danmarkip
aniguisitauneranut erKainiutigssamingnik augpalår-
tortårsimåput.
Umåname.
rådiukut tusartagkatigut tyskit tunuariartornerat
iligitdlo sujuariartornerat angnertusiartuinartoK pisa-
nganarsiartuinartitdlugo Danmarkip aniguisitaunigsså-
nik ilimasungneK agdliartuinarportaoK. —
tatdlimångortoK 4. Maj 1945 sordlflna sumik
tusagagssamik ilimasungnarneruvatdlårtoK. tåssaluå-
sit nalautsortitdlugo rådiora „orssuerutorivdlune“.—
uvdlo’KerKanut KiterKungmat palasikune nålåralua-
ravta (Amérikamit) taimak Danmark taineKångilar-
dlunit. uvalikut sisama’KerKanut nålåriarKigpunga
(Londonimit danskisoK). nålålerpugut---------. årime
taimaitdlune: DanmarkigoK pivdlugo pingårtumik
nalunaerutigssaKarpoK. kisiåne tugdline taimak, av-
dlat Tysklandime pisimassut erKartorneKalerput. tå,
årit, tuluingoK såkutfiisa Danmarkip kujåmut kig-
dlinga tikerérpåt. — tusagagssat avdlat tugdliuput.
nipangersimatsiaratdlåsåpungOK. sormitauva? minu-
tip åipå avigdlugo nipangersimanerat sordlule tåssa
sivisflpilorujugssuaK, tusagagssamik pingårtorssuar-
mik ilimasorugtulerfivtine. kfsame autdlarterKitsiåi-
naK KanoK-una OKarpatdlalersoK. erssemigdluarpoK,
påsinardluarpoK: „tyskit såkutfle tuniutlnarput, Dan-
mark aniguisitauvoK." kisiåne sordlo sule OKautsi-
nik avdlanik ugpernarnerussunigdlusoK utamigaluar-
tunga tusagaK taima nuånåjatdlangnartigissoK piv-
dlugo. sumutsiarme nivdleriartoKångilagut. arnartar-
putdle nivdliutigalune aniartordlune autdlartoK
oKautsit Kavsikåtånguit nålårKitsiåinardlugit augpa-
lårtoK erKaeriarmåssuk augpalårtuleriartordlunga ani-
nasuarpunga. aneriatdlarama tåssamåko inuit aniav-