AvangnâmioK - 01.06.1947, Blaðsíða 7

nr. 6
AVA NGNÅMIOK’
tigssåungitsordle månauvoK kalåtdlit tamavivta ka-
titdluta 21000 sanerpiånltugut tatdlimångordluta av-
goråine avgornerit mardluk aulisarnermik inussutig-
ssarsiuteKarmata, avgornerit mardluk piniarnermik av-
gornerdlo atauseK aningaussarsiaKarnikut savaute-
Karnikutdlo. OKausigssamale ilagssai tamaturminga
tiingassut kingornatigut uterfigisavåka.
Kup. 109-me ereartorpå Kavdlunåt kalåtdlit nu-
nånitut kalåtdlitdlo akornåne sunissarnerat, tamåna-
lo åsit Grønlands Styrelsimut (nålagarssuarnut) tug-
titdlugo angnermigdlo åslt Daugaard-Jensenimut.
erKaimassariaKaraluarpordle D-J. direktøriungmat u-
kiune 26-Inarne ukiunilo tåukunanlnaK „suna ajor-
toK“ tamåt suniuteKarfigigunarsimångikaluardlugo.
Klip. 110-me ereartorpå nålagkap Simonyp nå-
lagkatut angalaorsimanera, niuvertoKarfitdlo mardlug-
suinait tikisimagai, suliaKarnerardlugo sugdlivinilo
(Nflk) Kimagsimåmersorsinåunginamiuk Amerikamiut
sorssfitanik atortariaKarsimassoK pilertorumanermit!
taimåitorme ardlagdlit kigsautigalugo nomåissutigi-
leråt atausTnarmik nuna tamåt nålagaKartiniardlugo!
. . . niuvertoKarfit 12-ussut ilumut mardlulnait tiki-
simavai? Avangnånilo sorssungnerup nalåne nålag-
kamigdlunit ukiumut iluitsumut takuneK ajortut niu-
vertoKarfit ardlagdlit. tamåkuntinåtaorme takuneK a-
jornångikaluarpoK nålagaK atauseK sinerissamut ta-
marmut KanoK nåmångitsigissoK. kassérigagssanig-
dlo sarKiimivfigineKarnera (errortat kåporKutai mar-
dluk) emartugå ingassagtajårinerungårame nukagpia-
rapalåp sagdlugtorugtortup agdlagånut emainåinar-
poK. niuvertoKarfit tikingisaisa ilåine uvfa kasséri-
gagssarpagssuit inigssaerutlnalersut!
Klip. 119-me „sorssungnerup nalåne sujumukar-
titsiniartut" nersualårtorujugsslivai. tåukorpiåuputdle
Klip. 109-me asigssorujugssuagai sumigdlo Kujana-
lårtumik suliaKarsinaunerånlk OKautigisinåungisai.
Klip. 121-mit 124-mut kalåtdlit avisivut erKartorami-
git avisit avdlat tamaisa autdlarnissuilo emaivai. „A-
vangnåmioK“dle oKautigigamiuk pilersitsissua Dau-
gaard-Jensen oKautsimik atautsimigdlunit tåingilå.
uvagutdle taimane „Avangnåmiup" pilerKårnerane
inlissugut naliingilarput D.-J. KanoK sulisimatigissoK
avise tåuna pilersiniardlugo Avangnåne. moderniii-
ssusiatalo nalunaeKutarå avise tåuna naKiterneKarKår-
matdle Januarime 1913 Kåumatit tamaisa nagsiii-
ssorneKartartugssautingmago, avKutigssat ajornångi-
neråne. Klip. 124-me „Grønlandsposten" oKalflseriga-
miuk oKarpoK tåssane avisime kinalunit KanoK ag-
dlangniarune ajornångitsoK. naluvå avise tåuna aut-
dlarterKårmat inerterKutaussoK nålagkersugaunerup
tungåtigut agdlagaKartoKarKussåunginavta, tupingnå-
ngeKissumik sorssungnerup nalåne taimåitariaKarmat.
Hans Lyngevdlo K’aKortormiup suliai taigugai (atuag-
kiat taigdliat, amigkat Kiperugkatdlo) uvavtine agsut
takorusungnaraluarput, sule K’aKortOK (nunaKarfia)
akimungårdlugo siaruarsimagunångingmata.
Klip. 125-mit 137-mut kalåtdlit nunavtine lands-
raadit erKartorpai. oKausisalo ilarpagssue påsinerdlui-
nermit påsisimassaKånginermitdlo pissut ingåtåussi-
nerilo tamaisa erKartiisavdlugit oKautsit amerdlavat-
dlasangmata siikut-tamauna taissitsiåsaunga. Kavdlu-
nåt „atorfigdlit" siiniuteKarpatdlårnerarpai kommune-
raadinik landsraadinigdlo Kinerdlersarnerme. ilisima-
galuarnerpå landsraadeKarfingne katitdlutik 23-ussu-
ssune 1911-mitdle Kavdlunåt mardluinait ilaussor-
tautsiarsimangmata. tauvalo oKartariaKarnerdlune
Kavdlunåt siiniuteKarpatdlårsimassut. kalåtdlitdle ilau-
ssortagssat Kinigaussarneråne Kavdlunåt siiniuteKar-
patdlårasugigunigit erKaimassariaKaraluarpå, Kinersi-
vit tåuko 23-t ilait amerdlanerpåmik pingasut kisi-
mik oKautigineKarsinåusangmata Kavdlunåt siiniute-
Karneruvfigisinåusangmatigik, siiniuteKarpatdlårsimå-
sagunik. Klip. 126-me Peter Dalager K’eKertarssuar-
mio nålagkersuissunut ilaussumik taivå (landsraadi-
mime ukiune amerdlasorssuarne ikiortauvoK) kisiåne
landsraadinut ilaussuvigtut suleKatausimanera, — uva-
nga naluvdluinaKåra! Klip. 129-me „ingerdlatitaune-
rup avdlångornera" (Kursændring) erKartugå pivdlu-
go ujartuivfigiuartariaKarpara, erKaimavatdlåKigavko
1940-mile Danmarkimit avigsårKårnivtine landsfogedit
nålagkersugaunerput pivdlugo pilerssårutåt „inger-
dlatsiumaneratdlo" tåssaussoK styrelsep (nålagarssuit)
ingerdlatitsinerat atuinarumavdlugo avdlångortinagol
sorssungneruvdlo nalåne landsraadinut ilaussortausi-
massugut misigisimaKigavtigo tusartuarsimavdlugulo,
(aporfigiuarsimavdlugulo), „Danmarkimut atamileruv-
ta“, „nålagkersuissut aperisinangoruvtigit" oKausiu-
juartartut. kisalo Klip. 132-me landsraadinut ilaussor-
tat Avangnåmiut 11-unerarpai Kujatåmiutdlo 12-une-
rardlugit (pårdlagtivigdlugit)l Kiipernerme tåssane
„inatsisit 1925-me“ atortlllersut „nåmångitsut" (ami-
gautenaKissut) oKalflserai. tåssa landsraadit 1945-me
atautsimitut oKalflserissamingne onausisa ilait najor-
Kutaralugit. ilisimassariaKaraluarpå erKaimassariaKa-
dlugulo inatsisit tåukorpiait kalåtdlit suleKataunerati-
gut pingorsimangmata. sujugdlermik atautsimititat
(Kommission) 1920/21-me Danmarkime suleKatauv-
dlutik, kisalo inatsisigssatut aulajangerneKånginerå-