AvangnâmioK - 01.01.1949, Qupperneq 17

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
17
mik eKalugssuartortumik takussonartoK, méraunivnit
fmaKa pingasunik ukiune 22-ne.
fimassut tamåko: Kingmit, aorfit åssigissaitdlo er-
niunermingnit KuvdlugiåraK låuna pigissarunångilåt;
aitsåtdle nerisfnaulernermikut pigilertarunardlugo, tå-
ssame nerissamingnit pigssarsiarissarsimagunaramfko.
taimåitumik aulisagkat nerpé erdlavilo misigssorKig-
sårtariaKarput fimassut neKåinit angnerussumik. ta-
ssame trikinip sumivfia nalunartortaKarpoK. taimå-
laoK Kemussat sigssame tipissardlutik aussap ilaru-
jugssuane sigssame aujartortartut isugutamit aKitsui-
nångordlutik taimalo perdlukunik taerigkavnik ako-
Kaiersinaussut Kingminit teriangnianitdlo nerineKar-
tarput.
agdlagamineK måna nåleravko kalåleKatika ima
oKarfigilåka: agdlagara tåuna Kuianartuliaugaluar-
nersoK Danmarkime misigssuissut piumassarissåt ne-
Ke flgdluardlugo nerissanuivdlugo påsinarmat King-
mivtaoK neKå nen'ngikåine pitsaunerusaoK. inerter-
Kumut tamatumunga nålagdluarniarta. tamatuminga
nåparsimassut nagdlingnåssusé Kavsérparujugssfissu-
se sule naluvase. naluvarse KanoK erdloKfssutigingår-
tartigigåt. nunaKarfingmilo angnertfimik nåpautauv-
dlune ama aningaussanik atuinaKaoK. pissutigå nå-
paut inungmut pigångame aKagumarmut sapåtivdlfl-
nit akunerinånut årnigtångingmat; sivisoKissumig-
dle atorneKarérdlune aitsåt anigorneKartarmat.
Niels Tobiassen, K’utdligssarmio.
Upernavingmiumut „ikiorniartigut“mik
agdlagtumut.
asassara ikingut Hendrik Olsen Upernavikl
agdlagkat soKUtigissaKarfigeKåra.
„AvangnåmioK“me september 1948 nr. 2-me
agdlagkat KuleKutaKartoK „ikiorniartigut“ atuarpara
erKarsautlkutdlo aulajangerpunga tåuna pivdlugo ag-
dlagaKartariaKardlunga. piumåssutsit påsisoråra ivdlit
nerissagssåinangnut kigdleKångitsoK, KanortoK nu-
navtine inuit taima piumåssuseKartut ivdlinaungi-
kilitl ilumut Upernaviup erKåne plssutsinik navsui-
autitit atuardlugit nåkinångitsungilase. issiginartaria-
Karasilo suna pitsaunerussugssamut avKutausinau-
ssok ujaKatigigtariaKarparput. agdlagputit: „taperser-
sorneKångi'patdlåKaut. atorfilingnik suliumassunik
ajorssarnaKaoK.” taima ltiime isumavdlQtiginiardlu-
git nakeriatdlangnartfigpata, atorfigdlitdlo mingnerug-
pata, pitsauneriisånginerpa Kutdlersarissai KinuteKar-
figisavdlugit, atdlersarissatik iluaKutauslnaussunut
kåmagtulårKuvdlugit. ukule atorfigdlit angnerusag-
pata, inungnut ikiortariaKartunut tapersersuiniångi-
patdlårpata „landsraadit uparuaisinåussusiat" tunga-
vigalugo ilungersornerussumik oKarfigineK igtornå-
sångitdlat. atorfigdlime angnerit kalåtdlinut Karssu-
pitut atarKinermik ipumiutariaKångilavut. taima l-
tutdlo Kujarusimåinåsagaluaruvtigik kalåleKativta ilua-
Kutigssåinik pingårtitsissusångilagut isumaKarpunga
inuit sujumukarnermut kamagtorniåsagåine takutitsi-
sinaussut pissariaKåsåput. taima Itutdle tåvunga aut-
dlartiniåsagåine piumåssuseKåsanerpat? sordlo ag-
dlagtutit „akigssautime åssigigput iluarnerungilale
nunaKarfingmikåine ajunginerussume akigssautit tåu-
kua akigssautigalugit." isiimat tamåna nalerKiåslnau-
soråra Kavane nunap isuamiunut, matuma sujuni-
ngåtsiågut landsraadinit oKaloKatiglssutigineKatdlar-
mata. isumatunerussut kigsautigigaluarpåt atorfigdlit
kalålenatit sujumukarnermik takutitsisfnaussut ani-
ngaussanik taperdlugit nflgkumagpata nflgtineKåsa-
ssut tamå nalenamagsineKajornarsimaKinermattaper-
serneKångilaK, månale kingunerinarpå pinerdlugtutut
pitdlagaussutut nunaKarfingmingnit autdlarussau-
ssutut pineKarmata namaginångivigsumigdlo årKig-
ssflssivfigineKardlutik. årKigssussinerdlo inerérsimang-
mat igdlugtutdlunit nuloKaraluaråine akuliuvfigeriar-
neK ajornardlutik. Kavanimiut nugtertitauneråtut orde-
neKångitdlufnartigissumik kalåleKativut sumilunit ftut
åssinganik pineKartariaKångitdlat. landsraadisilo av-
Kutigalugit KfnuteKartariaKångfnerpise kalåleKativtf-
nik sujumukartitsinermik takutitsisfnaussumik tåvu-
nga nflgtoKarKuvdlugo ingmfkut aningaussanik ig-
dlugssanigdlo pigssaKartitdlugo.
sordlikiarme iniissugut åssigingeKigavta, suju-
mukarniartorssuarnutdlo nalerKupatdlasångfkuvta
påsitfniartariaKarpugut nunaKarfeKartoK iluanårfiusf-
naussunik, tamåkualo matusimångitsut, taimåitumik
nflgkumassut taperserdlufnartariaKarput igdlugssåinik
sysselkassimit nångnermilo aserortut taorserdlugit,
kisalo nunaKarfingmit autdlarnigssåinåt tikitdlugo nå-
kutiginagit, erKigsivdlutigdle nunanarfingmingne iser-
simavfeKalernigssåt ilångutdlugo. nugtarnerme påsi-
simavdlufnarpara pitsungusagaluaråinilflnit ingmfkut
aningaussanik nalemrtox. taimatutdlo angatdlånerå-
ne sume nunaKarfigssamingnut pigunik kikunut ma-
juarfenåsassut piarérsimassariaKarpoK. taima oKarpu-
nga Kavanimiut nfigtitaussut KanoK pineKarnere ili-
simavdlufnaravkit. kalåleKatimingnit kinguarsimane-
russusé pivdlugit nflgtitaugamik igavfit inuit nflgtitau-