AvangnâmioK - 01.03.1949, Blaðsíða 5

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
53
pigsigpoK sule fimassutut Kåumårigtigalune. ila tu-
pingnåssusia! kisalo e«erKigkavne avdlånguartaoK
anitdlagpoK KiterKutdlune agfå KaKortlsimavdlune na-
lunarane filersimassoK, ilå fimassutut Kåumårigtiga-
lune ilå KaKornerugame. kfsalo eKitarKigpara taima-
tutaoK igdleraK tamarme KaKortlsimassoK anitdlag-
poK kisiåne aserorneKarane. ila ernarsarnassusia isse-
KångitsorissaK siuteKångitsorissardlo nangminerdlo
angalasinåungitsorissaK misigissutsimik silagssori-
ssutsimigdlo peKarpoK nalunaerdlugo OKarslnauga-
luarune tupingnarnerussumik sule ImaKa pivdlune
OKalugtfitisagaluaraminga piniartarnerminik nerissar-
nerminigdlo, kfsalo misigissutsiminik takungnigsi-
nåussutsiminigdlo.
tupingnarneruvordle unfngåinartfivdlune igdle-
raK ima aulagsarigtigissoK ingminutdlo ima angat-
dlatdluartigissoK KanoK iliordlune pissarissarå sar-
fautitlnermigut imalunft Kupinguatdlagtitsissarnermi-
gut. misigissuseKångitsoK isseKångitsordlo fimassua-
rartorslnåungilaK, tamånalo ersserKarigsumik oKa-
lugtuarineKarsinaugunångilaK.
kfsalo åtaussat KanoK-iliortarnere. nerissarnere
isseKarnerilo kiavdlfinft alautsinåutup påsisimångitsor-
sinåungilai. issenarpoK igdlerKatut Kimåriarsinåussu-
timinik, misigissuserdlo tåussumatut pigigunardlugo
kinguågssiortfivoK fimassuarKatut avdlatut. aperKU-
tauvordle KanoK ilivdlune Kanordlo pissusilersordlu-
ne kinguågssiortoK. ila mérautitdlune piniarssårissat
nuånernerit ilagait pissaKardlunilo sordlo anguvdlu-
ne. mérKatiime pinguartarnerup tamåko nagsatarai
inerigdlunilo erKarsautigalugit påserusungnaKaut fi-
måssuseKartut KanoK kinguågssiorsinaussut suana-
runångitsut, sordlo igdleraK, uUok, ermssaK kigssa-
vaussardlo. taimaerKataitdlo Kaleruagdlit. ilane så-
rugdlingnut aulisartitdlunga åipaKardlunga utorKåu-
ssutsikut taimaerKatigisimassavnik umiatsiåmftitdlu-
nuk takulerpåka åtaussat nipisimassut ingmingnut
sangmivdlutik isaKilårdlutigdlfiko. pileritsangårama
aulisautiga igsorKamut aulajangeriardlugo tigunialer-
para umiatsiaup Katdlutånik Kaluvdlugit neKit Kiv-
dlertflssarmiut porisimassånik, tauvalo Kaluvåka. ka-
tångitdlatdle, Kivdlertflssap iluanfput isaKilårdlutig-
dlflko. tauva misigssulerpåka itumavnut ilivdlugit
katångitdlatdlo. pingajugssånik taimailigigtik aitsåt
katagput. nipisimavé Kilalugkat angmanerisa migsså-
tigut ingmingnut nipungåput. tauvalo katangniariar-
tut åipå misigssulerpara nauk agdlisitsiutiga Kimag-
simagaluardlugo. sumik åtavigisinaussånik takussa-
Kånginama åipå erngfnaK itumama Kånut ilivara mi-
sigssulerdlugulo. tåssane erngfnaK takussaKarpunga
nipusimaviussumik nfingajutånguamik, tåssausima-
vok usua, kisiåne ulamertungilaK såtukujflvdlune tu-
kingavdlune tQkap uluatut pfssuseKarpoK takissuse-
rigunardlugo 1,5 mm. tauvalo åipångua kingumut
tiguvdlugo misigssulerpara timålo KåumareKigame
iluamik misigssornigsså ajornakusoKaoK. åmåtaoK
påsissaKarfigåra nipungavigissainik, angmanerisima-
vai. igdlugtut avaleraussaussånguaKarput tagpigsor-
ssQngitsune takulertugagssaunatik, tåssalo imamftit-
dlutik nipusimavfé takuneKarsinångorput. kinguåg-
ssiornerale. sunalunft flmassoK GrønlandimftoK ta-
kusinaussarput nipitarnlkut nuliussartoK Qmarérsunik
ernissarpoK. Kularutigingilaralo åtaussaK suaKarnera-
nik takugssaussoKångitsoK Qmarérsunik ernissåsassoK
tamåkule misigssuinerit mérarpalugkaluaKissut sig-
ssuernikutdle takutitsissut taimailivdlugit kingugdliar-
ssungnut tusagagssångortipåka ineriartortut KaKugo
ersserKarigsumik OKalugtuarissalerumårmatigik, ta-
måkuninga misigssuinermlkut atuarnertik iluaKutiga-
lugo nutaussunik sarKumigaKartalerumårmata. atuag-
kåme iluaKutaoKissut nalungilavut ugpernåssusfle
nangminertaoK takuniartariaKarpavut nunavtine pl-
ngortitausimassut aulausai misigissusé tamaisa ta-
putdlugit. erKaimassariaKarpordle agdlisitsiut pigissa-
riaKarmat. mérautitdlunga anånama tulungnit pigisså
50—60 emåne agdlissarpoK tåunalo alordlugo mér-
Katut pfnguarissarpara sunguit tamaisa issip takusf-
naussai misigssorniapajugtardlugit: igutsait, ipernat,
nigssavarssuit, niviugkat avdlatdlo tingmiaruapajuit
påkaluat. tåukunfngåtaoK misigssuinipajuit OKalug-
tuagssartaKaraluarput manale ilångutingilåka kingor-
na Kuianartuliariumåravkit.
agdlisitsiutdle kingugdleK atåtama Kinutå K’ut-
dligssanflerérdluta 100 erKåne agdlissartoK atortarsi-
mavaråtaoK. 1927-me tikitorutå 7 kr-nik akeKarpoK
tigumiartariaK; manale atugagssaujungnaerpoK ki-
mitdlagtorneKarnermit, ånaissat uvgornarnerit ilagåt.
anånamale atuarnerminut utorKarssuångordlune ajor-
ssautigeKingmago atåtama Kinutigisimavå sunauvfa
nukardlenutip Kuianartulifltigsså, kisiånile tåussutna
aningaussarpålugssuarnik atautsimut katitdlugit tuni-
simavånga atautsikut tigussaraluaruvkit, nalunaeKu-
tårKanut misigssfltigalugo atortaravko årKigssfltigalu-
go, nauk tamatigut atortarsimångikaluardlugo.
naKiterneKåsagpat agdlagamineK tåuna kingor-
na nanglkumårpoK.
Niels Tobiassen. K’utdligssat.