AvangnâmioK - 01.06.1950, Blaðsíða 8

92
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
III pivdlugo aperKutigineKarsimavoK sfit patsisi-
galugit atuarfit ilagingnit avigsårtlneKarnigssåt pi-
ssariaKartineKarsimassoK ?
aklssut: Grønlandime kigsautigineKarsimavoK
mérKanik perorsainigssamik sungiusarsimassunik a-
tuarfit sujuIerssuissoKarnigssåt, palasitdlo atuarfingne
suliagssåinik OKilisåuneKarniarnerata pissutigå ilagit
tungånut angnerussumik suliaKarniarnigssåt. tåukua-
me suliagssat mardluk atautsikut nåmagsiniarnigssåt
palasimut ajornarajugpoK.
aperKul: ajoxit ivertitaussarnerat soraertitaussar-
neratdlo Inungnut nangmineK suliaritlneK ajornaKå?
aklssut: ilagit sivnissugssait sujunersfitausima-
ssut avKutigalugit ajornåsångilaK nunap inuisa sule-
Kataunigssåt ajone kina nunaKarfingme sume iverti-
neKarKussåusagpat. unale uvanga uparuarusugpara
tåssa måssåkut taima atorfeKartitagssanik pigssaKå-
nglkatdlartoK.
aperKut: kiap palasit ivertltåsagai.
akissut: palasit måssåkutfit ktingimit ministeri-
mitdlunit ivertineKartåsåput atorfigdlit angnerit piv-
dlugit inatsisit maligdlugit, kisiåne palasit ilane
ukiup agfåne iluitsumilumt Danmarkime ama ava-
lagsimassartugssaungmata pissariaKartOK nåpertor-
dlugo ministerip nugtitertartugssauvai.
IV pivdlugo aperKutigineKarsimavoK perKingnig-
ssaK pivdlugo inatsisigssanut sujunersfltit nåineru-
sinausimånginersut sordlulfinit statsministerip aula-
janginarsinåunginerå perKingnigssamik suliagssaK
KanoK årKigssorsimåsassoK.
akissut: perKingnigssamik suliagssap KanoK år-
Kigssorsimanigssånik statsministerip aulajanginigssåi-
nå namagineKarsinåungilaK. uvanga nangmineK isu-
maga maligdlugo Grønlandime nålagkersuinerup kig-
dligssai inatsisitigut aulajangersimassariaKarput. ama-
me måna erRaimassariaKarmat: matuma kingorna
Grønland imaKa Danmarkip ilagilerumårå, pissutsit
Danmarkime inatsisitigut aulajangersimassut åssiga-
lugit taimatut 3ma Grønlandime aulajangersagag-
ssat ingerdlåniarneKartariaKåsåput.
apemut: suna pissariaKaKissoK patsisigalugo
nåpaut åtsornartoK patdlitsailinigssardlo pivdlugit a-
tautsimitartugssanik Kutdlersagssanik atulersitsissa-
riaKåsava?
akissut: pitsaunerutineKarsimavoK perKingnig-
ssamik sianigingnigtut ingmikfltårtut tunitdlangnar-
toKartitdlugo patdlitsailineKartitdlugulo tamåkununga
pissugssaunertik nåpertordlugo suliaisa aulajanger-
sarneKarfigssånik peKarpat tamåkununga Kutdlersau-
ssumik, nuname tamarme tamatuma tungåtigut su-
liat åssigingnerussumik suliarineKartamuvdlugit åma-
lume pisimassoKarsinaussarmat atautsimititaussartut
tamåkua ingmikQtårtut suliarisinaussainik akimuisi-
massunik.
amalume tamatumunga atatitdlugo pingårdlui-
narpoK nakorsap atorfeKartitap nåpåumut akiuniar-
nermut siaruartailinermutdlo suleKataussarnigsså.
V pivdlugo aperKutigineKarsimavoK § 3-me tai-
neKartut ingerdlatitsissugssat atautsimltartugssat ki-
kfissugssaunersut?
akissut: ingerdlatitsissugssat suliagssarisavåt Ka-
liata niuverniarneranik årKigssQssissåsavdlutik niuver-
nermilo direktøriussoK tamatigut ikiorsersimaniåsav-
dlugo. tamåkualo sujunersfltausimåput niuverneK
niuverniarnerup infltigssarsiorneruvdlo tungaisigut
sujuneKartunik ilaussortaKarKuvdlugo. åmalo niu-
verniarneK inatsisiliortutdlo aningaussanigdlo ator-
tugssanik tuniussissartut ingmingnut åtaveKatigingne-
rorKuvdlugit sujunersfltigineKarpoK inatsissartut Grøn-
landsudvalgé kungivdlo tugdlia akigssautinik pår-
ssissoK ingerdlatitsissugssane tåukunane sivnissug-
ssaKåsassut, åmame tåssunga ilaussQsåput Grønlands
styrelsip direktøria Grønlandivdlo inuisa sivnissuat.