AvangnâmioK - 01.08.1950, Blaðsíða 10

134
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
re plkunåssuseKalersarput, nålagiartitsitdlarKeKigame.
Ostermann nulianilo nunavtine sumltarångatalQnit
igdluat kalåtdlinut tamanut angmassarpoK, tamånalo
pivdlugo kalålerpagssuarnik ikinguteKalersarput riuå-
narineKalerdlutik tatigineKalersardlutigdlo. tåssåupu-
me Kavdlunåt kalåtdlinik pulårtoKarångamik anissut-
dlo igalåmingnik matumingnigdlo angmarterineK
ajortut kalålersungne anislniardlugo. Ostermann
palasit Kavdlunåt nunavtine palasitut suniuteKarner-
påt ilagåt. atuagkat ardlaligssuit Kavdlunåtut kalåt-
dlisutdlo atuagkiarai. atuagkiaisa ilait kalålivtlnit
nuånarineKarnerpaussut tåisaguvkit mardlulnait tai-
låka, tåssa nugtigå „Jisuse ilagissailo“, nangminer-
dlo atuagkiå „eKérsautigssiat”. ama oKalfltsit nani-
tigkat ardlagdlit Ostermannimit pissflput, atuagardlo
„blbilimik atuainerit“. tugsiutltaoK ardlaligssuit nuå-
neKissut Ostermannip nugtigaralugitdlo sanårai. tug-
siutivtlnlput: „tarnigdlit endgsissut*, „tipaitsungårit
tarniga pilerna“, (Kavdlunåt tugsiutåinit nugtigari-
ssai), klsalo nangmineK tugsiusiå, Avangnåne seKer-
nup nulsaersimassarfiane palasiusimanerata Avang-
nåmiunigdlo inoKatigingnigdluinarsimanerata ilisar-
naKutå: „nuilendngmat seKineK nuånåleKaugut*,
tugsiut kalålivtlnut Avangnåmiunut tamanut Klmag-
tarnartoK. tugsiusiaisale nugtigaisalo amerdlanerssait
erinarssfitine „Iluliarmiunut pigititat“ne agdlagsimå-
put, angnermigdlo K’eKertarssfip tunuane atorneKar-
tuardlutik. tåssanlput tugsiutit nugtigai nuånerdluar-
tut sdrdlo måko: „Kissungmut agdlåt mångertorssu-
armut“, „Jlsumut JlsumulnaK", »sok asagingma",
„ila Gfltima asangningnera", „atåtaK anersakut piv-
dluartlkit", „nersornangårdle Jisuse“ avdlatdlo. Os-
termannivdle emaineKautigssaisa angnerit ilagåt Ilu-
lissane palasiutitdlugo „peKatiglngaiaKalernera" uki-
ume 1911/12-me. tamåna sule atorneKarpoK nuna-
Karfingne ardlaligssuarne Avangnåne åma. taimåitu-
mik palasip Ostermannip suliai, atuagkiai, tugsiu-
siai, OKalussissarneralo sule måssåkumut amerdla-
sfinit emaimaneKartoK, flmajuåsåput nunavtine, ar-
Kalo erKaineKartartuåsavdlune Kujanermik atarKing-
ningnermigdlo ilalingmik. nauk nunavtlnlnertik timip
pfsigut pisOngfitiglnglkaluaKigåt, taimåitoK ilumdrtu-
mik oKåsaugut OKaruvta, palasip Ostermannip pala-
situt sulinera kalåtdlinut ardlaligssuarnut eKérsautau-
glnarane avdlamik-isumatårutausimassortaoK. taimåi-
tumik Gflte Kutsavigårput angut tåuna kajunglssuse-
Kalerslsimangmago nunavtine sulissugssatut, atorsi-
mangmagulo nunavtine kristumiussutsip kimeKartu-
mik 0KalflsslssutigineKarsimaneranut“. tauva kingor-
natigut kalåtdlisut tugsiarpugut „tipaitsungårit tarni-
ga pilerna" atordlugo.
kingugdliuvdlune oKalQssivoK palase, Osterman-
nip palasiuvfigisimassåne palasiussoK, kingorårtå
(Jørgensen), oKalfisialo ima imaKarpoK: palase Os-
termann 1946-mile soraernlngoraluarmat Inugtarisi-
massaisa Greverne Kildebrøndemilo puigungisåinar-
påt, asangningnermigdle erKartortuinartardlugo kate-
risimassarnermingne atautsimitarnermingnilo, inugtut
inflnerlnå plnago, kisiåne ama taimatut palasitut su-
lisimanera pivdlugo. tamatumame ilumflssusia nalu-
naiarneKarpoK måne Kaniuissut amerdlaKissut najui-
nerånit, påsinarsingmat palase Ostermann måne pa-
lasiuvfingmine KanoK unganarsimatigissoK asaneKar-
simatigissordlo, OKalflssissarneralo nuånarineKåinar-
simanane piviussumigdle inuit umatåine Ikussuga-
KarsimassoK. taimåitumik ingminut kingorårtaussu-
mut angnikigissarnerarpoK kingorågkame sulisima-
nera malungnarsimaKissoK pivdlugo. emartorpålo
Ostermannip palasiunermine, pingårtumik ukiune
kingugdlerne, OKimaitsunik misigissaKartarsimanera,
ilagingne sulissilssut tatnarmik misigissartagaisa å-
ssinginik. taimåitordle Ostermann aulajåituarpoK ug-
pernermine, tiiniusimaneralo ånåussissiminut avdlå-
ngungisåinardlune, tamatumfinalo sulivfigisimassane
tamaisa maligagssiordluarsimavai. oKalfltsime nagga-
tågut igdloKarfingne mardlungne Greverne Kildebrøn-
demilo ilaglt sivnerdlugit OstermanniugaluaK ku-
jåssuteKarfigå, palasip igdlorssuanut isertartulnåungit-
sut, nålagiarfingmile atautsimltarfingmilo oKalussi-
ssarnerinik tusartarsimassut tamaisa.
tauva tugsiaréravta palasip Ostermannip ernera
angajugdleK Arne angume igdlerfiata sanianut piv-
dlune pingårtumik anguminut Kujåssutaussunik o-
KauseKatsiarpoK kivdlingnartumik. iliveKarfingmilo
ivssumérneKarérmat tugsiaréravtalo naggatårutaussu-
mik ernera nukardleK, palase Knud, ilaKutaussut ta-
maisa sivnerdlugit najuissunut aggersimassunutdlo
KujauteKardlune oKalulårpoK.
taima ilissineK alianaeKissoK tåssunga nåvoK,
najuiartortorpagssuitdlo avigsårtflput autdlagardlutig-
dlo nunaKarfingmingnut, igdloKarflngflvdlo Grevip
ilerKune ativdlugo nipaitdlerugtortoK uvagutaoK Ki-
magparput, iluvtigut Kujanermik nuånårnermigdlo
ulivkårdluta, angut naggåmik Kaniugarput Kujåssu-
teKautigalugo, kalåtdlit nunavtine akornavtlnilo suli-
simanera pivdlugo.
Kuvdlunåt-nunane julime 1950. Fr. Lynge.