AvangnâmioK - 01.11.1955, Blaðsíða 3

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
243
sorme taimåitarunik KangerdluatsiaK angmagssane-
rugtortitdlugo Torssukåtaup natsigdlaisa imalunit Ka-
ningnerit tailåka Kangiata natsigdlaisa ulivkårneK a-
jorpåt. sok nerissagssane Kimåinardlugit åtåK nug-
tartarpa? nalungilarput arritsumik åtåt pérukiartor-
tartut tikikiartordlutigdlo. tåssalo tikitarput pérutug-
ssaujungnaiussardlutik marts Kåumataulersinago. så-
rugdllt Avangnåne Kåumatine pingasuinangajangne
tåkusimassarput, piniartunutdle sipiutauvatdlångit-
dlat ukiup Kåumataine 12-ne. silarssuarme inussu-
tigssat pivdlugit aulisagkat puissit ernumångilanga
puissilunit atautsimik ernissaraluarpat una takordlor-
dlugo: ukiup ingerdlanerane inuit ikaleriarsimassut
måssalo atauslnarmik ernissaraluardlutik taimalo to-
Kussut amerdlatigalutik. nautsorssoratdlartigo aitsåt
ukiut pingasut Kångiuput imalunit igpagssaK Kåinap
tåmartinigsså mianerssorfigigatdlartigo.
Kå, kalåtdlit nunåta puissaeriisimanera navsuia-
ruk ukioK suna Kåumatdlo sunarpiaK. PitaK-å, iv-
dlit piorneK naluvat, uvanga tikiserdlara. nalungi-
lagut puissit kingorårtåutut ukiup ingerdlanerane pé-
ruvfeKångitsut, kialo agssortusavånga taima oKaru-
ma? nunamit sigssueraluaråine nangmineK periåsa-
nagit atorfeKångilaK oKauseKarfigissariaKångitdlat.
Frederik takussaravko sianlnerarusunguarneK ajor-
para, sunauvfa sule sianlneKartoK. åmale KajaK tai-
maititdlugo aulisagkat piniartarpagut aulisagåinar-
nigdlo nerilersardluta. kiap påsisimångilå nungii-
kiartortut piniapilugtarneK pivdlugo. kujatånik tai-
larput pujortulérKat autdlarnermata serfanut agdlåt
malerssortalerdlugit. KanoK ilivdlune umassoK taima
nujuartigissoK uningåinåsava, piniagkat nujugkiar-
tornere sukaKaut. uvagut angajorKåjussugut inerteri-
lortaraluarpugut inungnut avdlanut akornutigssau-
ssumik iliortamunagit, kisiåne tusarumaneK ajorpå-
tigut Kitornavta. åma ilivse Kitornase inertitsiartar-
niarsigik kommuneKarfingnut avdlanut ajoKutaorKU-
nagit. uvagut mérauvdlutale Kåinat tularartut niuv-
fiortarpagut ilai takungitsdrsimasut ilai pissaKarsi-
massut. måssåkut sule taimåipoK. piniartunerup Ka-
noK igdlersornigsså nalungerugtoravtigo Frederiup
sok OKarfigisavåtigut uvagut naliingisavtinik.
soruname nalungilå piniartoK KinuteKåsassoK
sujugdliuvdlune kommuninut landsrådinutdlo. tamå-
na utarKivå. ila oKarérpunga ikiortigssaminik utar-
KissoK pivfigssardlo nagdlerpat peKateKalerune suli-
sinauvoK.
Kanormitauvauna aulisartortavta nalungitsigåt
puissiniartarneK måne uvagut nunavtine atautsi-
mingikaluarunigdlunit puissip neKå handelip sug-
ssaringikå aulisagkatdlo tunissåungivfine aulisagkap
akia åma sussagssaringilå. igpagssigamiuna aitsåt
aulisagkat tunissaulersut Avangnåne. Kujatå takusi-
månginavko naluvara tarKavane KangarpiaK tamåko
tunissaulersimassut. tåssaliuna Avangnåne tunissau-
lerfiat Kanerugtormat taima oKartunga. måssåkut
tusåmassara nåpertordlugo oKåsaguma imåitoK pi-
vara: Kerititsivit pilerpata, augsivit pilerpata Avang-
nåne KissugssaKarpata aulisagkat malungnarsivdlua-
rumårput. Avangnåne sikorssuaK akornutauginångi-
laK åmale iluaKutauvoK uvavtine. kisiåne åma umi-
atsånut angatdlatinutdlo avdlanut ajoKutaussaKaoK.
aulisagkanutdlo isserssuaK sikuarssuardlo ajoKutau-
ssaKaoK. Frederiup agdlagå atuarsimånginavko Pi-
tap agdlagå aklnarpara tungaveKångingmat piviu-
ssungorsinaussunik. — igdlersorniaritse sule Kåinå-
kut angalassartuse. sule piligssfivoK, puisserpagssua-
KarpoK.
nunaKarfik perdlomussaK.
KuleKutaK sukangakulugkaluarpoK kisiånile ag-
dlagagssara pissuteKartikavko taimatut KuleKutser-
para. Kavsinik emarsautigissåinaravko måna Avang-
nåmiukut erKartulårniarpara una:
Kularigaluarpara Igdlorssuit inoKåinåsanersut i-
maKalunit inueriikumårnersut. ukiut måko uvagut
nalornissorfigågut måne perdlorKussatut inuleravta.
sunale pivdlugo taima OKartunga mauna navsuialå-
savara. ukioK måna 1955 aussalernerane nålagaK
Igdlorssuarnut pingmat atautsimititsiartordlune tåssa-
nilo Igdlorssuit inuigaunigssåt OKaluseriartordlugo,
taimanikutdlo OKautsit nålagkap uvavtinut oKauseri-
ssai puiulertugagssåungitdlat. sordlo måko OKalung-
nerme ilåtigut erKartormagit uvaguvtinut ånilårsåri-
ssutut. Igdlorssuarne inuit igdlutårniarnerup tungåti-
gut taorsigagssarsiniartarnerat unigtiniartutut itdlu-
go måne Igdlorssuarmiussugut nugkumångikuvta.
Kanordle ikumårnerpugut måne uningåinåsa-
guvta igdlutårniarnerup tungåtigut taimatut ajornar.
torsiortitauniaruvta kingunigssålo perKingnartunaviå-
ngilaK. taimalo ukiune kingugdlerne pencingnigssap
tungå issigissautigilersoK. kisiånile atorfiligtaKarpu-
gut tamåko tungåtigut isumavdlutivtinik, tamåkulo
atorfiligtagut ikiuiniardlit måne perdlorKussat nunåt
atåinåsagpat.