AvangnâmioK - 01.04.1956, Blaðsíða 15

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
87

KarérpoK, nunasiaK — kalåtdlit nunarput — piler-
sorneKåsagune, atorfilingnigdlo nunaminltoKartaria-
Karame, inungminut sulissugssanik, tauva åma inue
niuvernikut ikiutariaKartut, ernginardlume taimaner-
nitdle kalåtdlit sujulivta sivnerutitamikut avalagtitag-
ssatut tunisinaussait pisiariortorneKalerérput Dan-
markimut avalagtitagssatut. nunavtine pilersugauneK
pissortaKarnerdlo atorfilingnik sulissugssanigdlo ta-
marmik akeKarmata aningaussanigdlo naleKardlutik,
taimatut nunavta inuinit iluaKutigineKarsinaussut tai-
manile tikiussornetcalerérput, måssåkumut nalerKiu-
kåine angnikinerugaluaKissunik, piniutigssanutdlo
tunganeruinaraluartunik. tamåna nunane avdlanitaoK
naluneKångilaK „nunasiaussut" nålagkersugaunerat
taimåikajungmat, nunasiaussoK nålagauvfingmut pi-
gingnigtiminut nåkarsautåusångingmat. taimatut nu-
narput nålagkersorneKarpoK tåssa: „kalåtdlit nunåt
ingminut napatisassoK", oKarta sorssungnerssuaK ki-
ngugdleK tikitdlugo, ukiunile matuma sujornagut 80
migssåne Ivigtflne orssugiak piagaussoK avalagarti-
taussordlo Danmarkimut Amérikamutdlo iluaKutige-
Kalugo, tåuname aningaussatigut tapersersuissuv-
dluarmat ingerdlatineKarnivta tungåtigut.
taimåitumik imaKa uniorpatdlåsångilaK OKåsa-
guma, tusarnårtuma amerdlanerit påsisinåusagåt, ka-
låliussumut oKaluserisavdlugo nalorninangajagtoK
tåuna najorKutaK: „kalåtdlit nunane uvdlume suna
pisimassuva?“, ima ingmåme: suna nunavtine inger-
dlatitsineK Kangarssuånitdle pissoK, pingårtumigdlo
ukiune sorssungnerssup kingugdliup soraerneranit
pilersoK, Danmarkip tungånit ingerdlåneKarmat, ang-
nermigdle ukiune kingugdlerne Kulit migssåne pi-
ssusiulersoK, danskit nålagauvfiata aningaussainit
(imåipoK danskit inuinait ukiumut akilerårtautåinit)
tuniuneKartartut, ukiune sujugdlerne ingerdlatitau-
nivtinit avdlaoKissumik. tamåna uvagut Kujåssutig-
ssareKårput utorKatsissutigissariaKaraluardlugulo. rnå-
nalo åma nalunginavtigo, tamatigungikaluartumik,
nunavtinit kigsautigissat maligdlugit pissarmata pi-
ssariaKalernerput nåpertordlugo sarKUtniuneKarånga-
ta nangmineK pissortarissavtinit (kalåleKativtalo pi-
ssortaussut tungånit).
unuk månale oKalåserissagssara — erKumigi-
neKåsagaluarpatdlunit — tungaveKartikumavara u-
kiune kingugdlerne pisimassut sukutdlusåK piarér-
sarneKarsimassut uvdlume nunavtine pisimassut pi-
lersimasinaunerdnut. imalo autdlarKautaussumik o-
Karumavunga: „tåssame nunavtine kalåleKativtalo a-
kornåne pisimassoKartuåinartarsimavoK, imalunit su-
jumut ingerdlaniaussårtuarsimåput“(-vugut).
sujugdlermik: taimanilunit sujulerssuavut nuna-
nut avdlanut atåssuteKångivigkatdlaramik piniarnikut
inuniarnertik kisingajåt sangmissorssugatdlaramiko
sujumukarniartuarsimåput uningåinarsimångisåinar-
dlutigdlo, piniarfit pitsaunerit nunagssarKingnerit u-
jardlugit angalajuarsimavdlutik. ereailara tamatumu-
nga atatitdlugo: ukiut tusintigdlit Kångiutilerput ma-
tuma sujornagut „Kavdlunåtsiait‘‘ nunavtinut nuna-
singmata, ukiutdle 400 migssåne nunavtinikaluardlu-
tik nunguput (tåssa ukiup 1400 Kångitsiarnerane),
imaKa silap avdlångoriartornera pissutigisimagunar-
dlugo inuvfigineK sapileramiko nunarput. kikutdle
nunavtine kisimik atajuarpat, tåssa sujulivut kalåt-
dlit, ilisimatflt ukiune kingugdlerne påsissait nåper-
tordlugit, ukiorpagssuarne tamatumale sujornatigut
inuvfigerérsimagamiko nangmingneK nunartik, kiser-
måututåt nålagauvfigissartik! angnermigdle ajoKer-
suiartortitsineK niuvernerdlo nunavtine pilermata pi-
niutitik angatdlatitigdlo pitsångorsartuardlugit. sor-
dlutaoK ilisixnatut ilåta sule inussup atuagkiamine
ima agdlauserigai: „tupingnartumik nunamigdlo i-
mamigdlo tunissutigisinaussai, inuiangnit avdlanit
issigalugit angnikikaluartigissut, påsisimavdlugit Ka-
hok ingmingnut inunermingnutdlo iluaKutigssångor-
tiniåsagitik", kisalo: „silamiussutsikut (piniarnermi-
kut) sujumukarsimanerat nunarssuarne avdlane pi-
niarnermik inussutigssarsioKatigisimassamingnut na-
lerKiukåine sujuarsimaneroKaut“. taimåitumik avdla-
tut OKarneK ajornaKaoK, sujulivutaoK sujuarsimåssu-
seKarsimassut (kultureKarsimassut) nangmingneK si-
latussutsimikut isumaliutdlarKissutsimikutdlo sujuar-
simåssuseKalersimavdlutik måna tikitdlugo sule nu-
navta ilåne atorneKardluartumik. taimåingigpåme Ka-
noK-ilivdlutik atajuarsimåsagaluarpat amerdliartordlu-
tigdlo?........
tugdlerå: anersåkut-itumik“ nunavtine sujulivta
sujumukalersimanerat, tåssa Hans Egedep kingulisa-
lo maunga kristumiussuseK iliniartitaunerdlo autdlar-
nermåssuk, mérartait inusugtortaitdlo ajoKersulerdlu-
git, taimailivdlunilo- åma kalåleKativtinik Kåumarsai-
nermik anersåkut-itumik erKussivdlutik.
pingajugssånigdlo: nunavtine sujumukarsimå-
ssutsip (atugartungoriartornerup) tamarme avdlångo-
riartornera Kavdlunåt (Europavdlo kitåne) sujumu-
karsimåssusiat ilerKuliiikiartordlugulo atiartorneKaler-
matdlusoK (dansk-grønlandsk kultur) ukiune kingug-
dlerpiane pingårtumik pigalugtuinartumik.