Atuagagdliutit - 16.10.1875, Blaðsíða 1

Æ 3.
NALINGINAENIK TUSARUMINÅSASSUNIK UNIVKÅT.
Or t.fi pare 16. .
1875.
Jmait: KaKortume angalanermik agdlagkat.—
UnersuerKigsunut tunlssutit ajoKersortimit ilumortu-
mit. — IliorKaissup ilaKutai. — Tamardlisit.
KaKortume angalanermik ag-
dlagkat.
(agdl: piniartoK Joseph.)
Aussame 1873 me Savtamparip 25 ne autdlar-
pugut paordluta Ivigtunut Hans åiparalugo; uvdloK
tamåna Kagssimiunut pivugut; aKago Kåumat aut-
dlarpugut, åma atdlartorssugå KatsungaKalune, ai-
para Ivigtunut takornarniaK, itivdliatsiaK tikiparput
sule Katsunganerssugå; kujatåta tungåne nujagdlit
(pat) malerssoraluardlugit uvanga angilugtorpunga,
åipariria lrisime nujalivfigai; itivdliatsiåydlo avang-
nåta tungå sikuarsiordlugo sigssap sinåtigut uligdlu-
ne aitsåt tinilersoK ingerdlavugut; agssånguit idinut-
dlugit sule KatsunganerssuaK, åma avorpagssuit
(miterpagssuit), takugavtigik eidrnagtut malerssor-
dlugit tamavta åvorpugut; xagssip itivdllnguatigut
itivlkiartordluta, sunauvt'a åkavko Sånerume Amé-
rlkarmiut nunalisimassut arajutsivdlugit, pingasu-
nik nåparutilik sarpiligssuaK, mardlungnik kalatdli-
nik ilanartut, åma akilinermiussunik; asumiuko su-
juneKångitsut, kangerKutinardlugit Kagssip itivjllingu-
anut pivugut, tauva serineK pukiligå; alånguatigut
aikuarsiordluta ingerdlagavta sikunik ulivkångajag-
toK, akorne ajornatik; kisame Sånerutip aldngua
sikorasånguaK avautigalugo Korsoreanut pivugut.
Ikerasånguatigut åma sikunik ajorssitdluta alångua-
gut scKineK tarrilerå ingerdlavugut; Kuiartorfiup a-
långuanut pigavta tårsigå, tåssane nerisinardluta
autdlarpugut; tamåna ingerdlagavta kisame tårsisi-
malerå upernivik tikiparput, Ivigtut kitåt tamåna
tikitdlugo åiparma tauva aumarssuarsungnerssuaK,
naivå onariardlune: »Å tipe ata.« Sunauvfa erninaK
tiklsangalerai, uviariartulerdlugo kamigtalingmit pi-
ssartagkavta kitånut kigdligdluta, Ivigtut akiane Kå-
Kamit uvdloriaK nuilersOK, tauvauna OKarniariartOK:
»Tagpavame igalårssuit.« Periarpara: »Naunåk?«
»Åpavna.« Ingminut nangariardlune OKarpoK: »Åma
unauna uvdloriaK.« Takornarniardlune ungasigini-
ardlugo ingangmik ungasinåraluarpå; kamigtalingmit
nuiga,\tigo igalårssuit ikumassut åsitdle uparuarsiler-
narput, takutuaramigitdlo kisa Kanlngarpai. Ivig-
tune umiarssuit taima Kavsiusåpåme, pingasulnait-
uko; kitdliussoK sarpilik (Fox), tugdlia (Augustine),
tuluit umiarssuåt ; kangigdliussoK Kavdlunåt umiar-
ssuåt (Onda). Tåuko kisimik nunalisimassut, ilait
avalararsimassut; sigsslkiartordluta igdlorssup ka-
ngigdliup atågut unukå, sunauvfa, nalunaerKutax
Kullngprå, tåuko kivfai arnat sinilersut tiklpavut;
axaguane aitsåt agdlagkat tuniupavut.
Ivigtormiut suliait takussåka univkårlsavåka:
tåuna suliåt anitsuminek (orssugiak) tupingnakaos
agssangnerata itlssusia; iluagut sukaussarssuisa Kå-
rusuisa ardlaisigut såvfiorfilersimagamiko, tåssane
savfiortarput; åma kivfat sujornanit KanoK amerdla-
tiginersut kigdlornuvdlunga kisfngilåka, sujorna
124ssut, tasamane agssagkap iluane sulissulnait tai-
ma amerdlatigåt, Kånitut plnagit; sordlo sujornanit
tåssane agssagkame sulissut åmerdlanerussut. Tåu-
na åma agssagåt itinerssuångorsimavoK sujornanit,
åma Kågut kitåta tungågut autdlarneråt, åma ka-
ngiata tungågut autdlarneråt Kårtltardlugo.
Ivigtunut pigavta aKago Kaugå uvdlup Keraane
igavfingme nerivdluta soraerniariardluta tauva måko
umiarssuarnik uparuartulersut, takuniariardlugit ka-