Atuagagdliutit - 20.02.1880, Síða 6

139.
140.
mdma ilungånit sumik pigaluaruma, pingårtumik
tauva umdma ilungånit nangminivnik tuniutdlu-
nga ilumiugissara tamåt pisitdluariga Nålagkavnut
Kristusimut, nerdliviata saimanartup sujoråne.«
ToKugujortaoK taRi'ssutaerutdlune ajugauvdluartu-
tutdlo tipaitsungårdlune. Åndussissuvdlo saima-
ssorssup, ingininut ugpermat, ingminutdlo umame
ilungå isumamilo ilungå tamåt pisitdluarmagit,
Kangåtartlsimavå tarninga usornartorssuarmut iso-
Kangitsumut. KanortoK nungutdlutik anersåme
pitsut akunivtine kajumigsautigilissuk OKalugtud-
nguaa måna, tusarKigsårniardlugo ivangkiliume su-
kuiarneKartoK, tamatuma imå pingårnerussoK tåssa:
»Jisuse Kristuse Kissungmut sdningassulingmut iver-
tisimassoK, ajortigdlit dndukumavdlugit pivdluarsa-
rumavdlugitdlo.« Iniissutigssardlo någsångitsoK td-
ssa: »GutiuvdluartutuaussoK ilisimavdlugo autdlarti-
talo Jisuse Kristusiusson ilisaradlugo.« Tamdssa
nalunaernea pivdluarnartoK, iluartitsinartordlo usor-
nartordlo, tamatuma pitsunerussoK pisorssudngorti-
tarå ugpernerme, kingornussissugssdngordlugo u-
manartumut någsdngitsumut.
nåvoK.
Oualualårutit.
Kangerdlungmik Sermilingmik,
tdssanilo ukinermik.
(nangitat.)
Kingorpiåne sermip avangnata tungåta eninga
ateKarpoK Akuliaruserssuarmik, pingårtumik itsardle
piniarfiuvdluartoK; kitinguanipoK Kukasik, åma pi-
niarfmvdluartOK; tdussuma kitåne ipoK Tugtutut,
ama piniarfiussoK; taussuma kitane Taratsup nuli-
arfia ipoK, ama piniarfiussoK; tdussuma kiiingua-
nipoK lne, piniaria^tut sinigtartarfiat, imalunit:
Mulorutsimit ikårfik; imdipoK: Nulorutsip igdluata
inuata (aanoK ateiiarnersup) igdlo sanavågoK; tdssa
oaalualårut. Inip kitåne KugssuaK igdlukulik ipou,
tassauimiut ilainik ånanarpunga alåtavnit, ÅlerKa-
mik atilingmik, igdlume utornartaK ateKarporoK
Mangilangmik. Kugssup kitåne tugdlerå Kug-
ssuatsiais, åma piniarfiuvdluartoK; kitånipos Ivig-
tut, igdlup itua Kumarmik Kivialulersimigdlunit
ateuarpoK, åma igdlukulik; I vigtut kitånipoK Kår-
nermiut; åma kitånipoK Inugtorfik; aniggordlerå
NiaKornårssugssuaK. Tdssane nunasiavnilerama
nunat tikisama Kanoic atenarssusé taima tuaviorti-
gissumik ilikarsarpdka, Kaaugo Kanon Itumik pi-
nartonalerpat iluaKutigiumårsoralugit.
Tagpavssuma Inip atenautigå Nulorutse; tdu-
na Nulorutse igdlukoKarporoK sermip avangnåta
tungåne Kulåne, Akuliarusiarssup tuviussåne, ig-
dlernåne. KangdinaK sagdluioraluartut-åsit taku-
sartarsimavåt, kisidne tunga inuinångoK sapersi-
mayå, kisidne angdkordlup. Takussavtame Luti-
vip (issituagdlup) kuisimdngikatdlarame najorsimavå
taimardluinaK l'toic, igdlukumitoroK.
Tamdna ukialersoK igdlutara inerdluarmat, ta-
matuma kangerdlup puissaisa narKernavé (kivKavå?)
naleraat misigssornialerpdka, KaKugo tinitsivdlunga
Kdmavigssamardlugit; tamatumuname sule åtåmik
angilugtuvigpunga kangerdlup atainik pimardliorner-
mit angugajugtunginermitdlume. Tamatumunale nu-
nap tamatuma pé sunamigdlugit misigssoragsår-
niarpdka; tamatigut puisseKartit najulerångavkit i-
sumaluleraraunga: Kanormdina kangerdlup puissai
nipagdligtortut (kalerritsortut) misiligtarnidsavdka,
Kilak nipagdlinartitdlugo; taima erniuaK isumatåra-
raunga. Taima sujuaissavut tusåmarmik pissarpu-
ngoK. Kangerdlungmiut imarsiortut pimauserdlutik
pissarmatik; kitåmio kinaussutitdlunit Sermigdlup
Iterdlagssuata imånut Kamariaruit, piorniarfigssat
nagdlerugko, Katsungagpat nunamut nuggersimassu-
mut niuvdlutit Kamågssangnik sinåsiortugssamik
utaraiumårputit; Kilak misigssordlugo malugigugko
Kilaup kigdlinga Kérssårtutut itumik nipingassumig-
dlo nuissilersoK issangiarpagdlagdlune; taimailissoK
takuvdlugo puisse KamågssaK ima misiligtagagssau-
vok: piniagagssanut ardlalingmik taimailiordine,
tamanik pisinauvdlune., puissip pioruminartup ka-
lerrianera nipagdligtuneralo misiligsagdine, terdlig-
ssugaluarpatdiunit issit angumassågut piorfigssat