Atuagagdliutit - 20.02.1880, Qupperneq 7
142.
141.
navsit migssaugut puissarpat, lcajaK sigssamut ar-
Kutdlugo pissorpalungnavérsaivfårigdlune imarpat-
dlangnavérsaivfårigdlunilo avalagkdine, unåp kaliv-
fé kigaitsunguamik pérdlugit norsså pissarérdlugo,
tassångånit ungasigsumut issit angnjiingnaganut
takuniåinardlugo, (tauvalo puigpat kalerrisananilusoK,
tungånut anguatdliminane pissorpatdlangnavérsår-
dlune unårsisaoK, avdlamut issiginane tduna kisiat
issigalugo sukut peridsagine, tauva igeriarssuardlu-
no puisse issikordlugdlugo, Hanorme isasson imap
akisuanera, migssiliornarsissoK taimak aulagsavdlu-
ne pujortuinarssugujOK; ernånilo taimak åma imar-
patdlagtartoic. Kamaleraluartup puissit taimåissu-
sé malugigunigit tamagdliorfingme ardlai såvfigl-
narnidsavai, angilugtorneK iluaringikuniuk; tåssa
sininiarusugkune aulisarusugkunilunit. Puissit Ka-
xnågssaraluame uvdloic silatsetfigalugo imdinauvligi-
sångingmdssuk; taimaititdlugit pinialugsinaråine
kalerriså mere ima pissariutigaut:
Sila issangiarpatdlagtOK Sermilingme Iterdlag-
Bsup imåne Kamagsagaine, silap Kanos fssusia pui-
ssitdlo malugigaluardlugit, sagdluiorumanane ua-
mdinardine imåitoK kisime malungnartarpoii: asa-
gukut pilerssårdlune silagigssussoK, najair panerser-
dlugo Håne nungajuluit mauigsardlugit orssualår-
tardlugulo, pautitdlo nigsuliardlagit, suna taimak
avilortugssas. Silap taimaisilerneragut peicarfiu-
ssumut Kamavdlune autdlardlune, pisatane piukut-
dlugit silagtersunut, oudlåriardlugit sunguamik mi-
sålårtOK&ngitsut, avdla erKaissarianarneK ajorpos
orniligkat kisisa, nalorKuvdlunilo patdligaudsaner-
dlune, ornigkane peKarniarliussoK Kingårssup imå,
nalersane ilisimassamine uningalerdlune, KorKarig-
sume nalimigut pioruminavfurik terdligssuardlune
pueriarpat eidagdlagkasuardlune silatusårdlune pl-
kuluersårtumigdlo piorniariai;arpoK; pugtavdluarsiv-
dlugo pimauserdlune, anernikitdlisardlune, uvanilo
Kanerpidngingmat tungånut atausinangajangmik a-
nguatdlivdlune, taima pigsiatdldinarpoK. Mdssa
aulaulungnerminik Kordlulartitsinerminigdlunit ma-
luginane, sunauvfame uvdlos navdlugo taimdisa-
ssut; pissaraluarpordlunit uvdlup ilagut piorfigssa-
mitut patdligpalunglnamigit, nunainut nioriardluno
Hdiname sujuata nå paormaKutinik uligsordlugo
pautime kusernerisa sernilanigssai måkorpalornuna-
git; piorKajautitdlunilunit pautime mulinge nuag-
terdlugit pissaraluarunigit puissit silamik mumisar-
tut tamaisa ajugaringilait. Tåssa nunap tikisama
inuisa univkait issuartarpåka.
Åma tdssane kinguaussut, tåssanimiuvit oi?ar-
pata: sila fssangiarpalulermat teriangniat sigssarsi-
orungnaeratdlasaput, åma értaramik silagtersardlu-
tigdlo; kisianiåsit massakut sikualertornarsigame
nivdlikaussumik sikujartortOK; taimåikune aitsåt år-
dlerinarpoK, taimaititdlugo nalorninartaRingmat su-
sa uvdloK uningdinaratdlardine. Uko pimausersut
OKausé ivssuardlugit (taima agdlagpunga); massame
perorfigingmassuk onausé asigssorianångildlat, tau-
kuninga asigssuissut ingmingnik pissujumårput, a-
ngatdlavingmingne tamardlinartume, inunikitdlior-
nartumilo, uvgornaKissumigdlo tåssdngdinaK tonu-
sanganartumik, kinguninguagut nålajanartumik.
Tamdna pivdlugo kinaussutit oisduneKaruit nålagit,
kigdlormårnak, perdliatdlutitdlunit piniariarsimaga-
luaruit.
Matuma Sermigdlup uluviata igdloKarfé avang-
nardlerit nunagigsuatsiduput alianaitdlntigdlo; kisi-
dne ukiorigsissume seidnikitarnera nudningångilan.
IgdloKarfiup kujatdliup Kuverungnerup seidnersar-
nerata (sivisugssusia) nalunaereutap akunerata uer-
Kata ildinå; åligdu igdlonarfingmit avangnardlermit
KorHumit seKi'nermersortarnerussoK. Tduna Kornut
igdloKarfia inoKartitdlugo sesineK ima sakiminarti-
gissarpoK: igdlo seuernup nuilerdlugo alagkalerpago,
angmagssat eidsimissat nåmagtartut, igdlup iga-
laisa tikerKuvinut senernup Kingulårnera maligdlugo
angmagssat enisimigssat nerilerdine, sule nungori-
arnagit serines tarrigtaraoir. Tdssa Sermigdlup
ukivisa Kulai tamatigut Kdisartorssugamik, ukiume
taima sakiminartigissumik seidnersarpoK. Marsime
kisidne seidnerdlualersarpoK.
(nangikumårput.)