Atuagagdliutit - 04.10.1881, Qupperneq 8

31.
32.
Ka sivnerdlunga igpiliugkame nålagkersuissungusau-
tit.«
Hanorme tauva pinidsaunga? Kdtak pinersou
takordlulerpara, ussissivnutdlo pitseriarsivunga.
Turnerivdlo sujuligtutainut malerutinardlunga onar-
punga:
»Sakutunguinardlangame, umiarssuarmiutit-
dlunga tamaviårdlunga sorssugtut ilagerérpdka,
paugssarsungnilo sungiusimavdlugo, augpalugtunigdlo
amigdlit pdusavdlugit Kunugingildka. Kå erninaK
såkutugssarsiortut agdlagtarfialiarasuarniarta.«
Akivångalo: »Aningaussautit puigorniaKinago,
avKutivti'ne Kimåsauseratdlarumårama; puigorniaKi-
nagdlo augpalugtunik amigdlit tamarmik nulidtut
Susannatut pitsautigingingmata.«
Inime pårdlerme Kdtak nåpfpara; aperångalo
sumundssusigssavtlnik, sussusigssavtinigdle tusara-
me nudnårnermit nivdlialerpoK. Isumandngikalua-
ramigda taima asatigigivne, tduna pivdlugo uvanga
mdssdkut imarsiorneK soraerukumagavko. Mdssd-
kut uvisanerane sordlo aitsåt taima pinersigititdlu-
go takugiga, uvangalo imdnguardlunit pasitsdngit-
dluinarpunga, asassarilerKakama ugperndissusianik.
SagdloKitavigauvdlungale.
Francis Turnerip Kilåne fmiamik neriorssfltigi-
ssavnik masagterériarmago såkutugssarsiortut ag-
dlagtarfidnut autdlarpugut. Tikikavtigo inerssuarmut
iserKuneaarpugut. Tdssanitume nerriverujugssuar-
me Kernertumik Kalipautilingme såkutfitornat igsia-
ssut, atauseK agdlagtussoK, atauserdlo aningaussa-
nik pårssissussoK, tdussumalo sånltut aningaussat
Gultit Solvitdlo pdpiaranik portugarpagssuit. Ner-
riviup isuane ungatdliuvdlune igsiassos såkutoa
KérsorssuaK. Suuauvfa tduna Washingtonime sd-
kutut nålagaisa angnerit ilagigåt, Bunkers-Hillimilo
sorssugtut ilagisimagai. Inusugtut 50 migssilior-
dlugit inerssuarme såkutungorniardlutik isersima-
ssut. Atausiukutårdlugit KaerKuneaararaut, nakor-
samut misiligterKårdlutik angissusertik ugtortitaråt,
sdkutungortineKarsinaugångatalo sumik timimigut
ajoKuteicarnane, tauva nerrivingmut perisuneKara-
raoK, tdssanilo sujuligtaissumit aperssorneKararaoK,
matuma sujornagut Kanon inusimagaluarssusianik,
sujornagut sdkutorérsimdssusianik, erKardleaarssusi-
anigdlo, avdlanigdlo aperssornenararaut.
Sivisumik utaraigavta kisame uvanga savssar-
tugssdngorpunga. Turnere nerrivingmut pivdlune
sdkutut nålagaunertåt isugssutdlugo osalupå. Na-
korsap misigssoraluaraminga ajoKutigssarsingilaK,
nerrivingmltutdlo Kaencuvanga. Sdkutut nålagau-
nertåta kinåkut timikutdlo misigssordluaréraminga
nakorsaK aperå: »In&sugtoK una ajoKuteKdngila?«
Akerpatdlagpå: »AjoKuteKdngitdluinarpoK, ne-
rinardlunilo pitdlagunasaoK, katsuai tamarmik a-
vatainltut mdngarigput, sakiagssarigpos, sakiailo a-
jungeKaut, Ggtut nagdligagssane torminik araanes
tatdlimanik pitarsimavå.«
SujuligtaissoK tauva osarpoK: »AjungilaK, A-
mérikamiuvit, nunasisstivitdlunit ?«
Akivara: »Svenskiuvunga, Sverigimilo inu-
ngorpunga; atika pdpiardkut agdlagsimassut auko,
pårivdluagaugamik ajungitsut.«
OsarKigpordlo: »Nunasissut atermingno ag-
dlagsimavlé soKutigingilavut, matuma sujornatigut
sakutusimagaluarpit ?«
Akivara: »Åp nålagaK, kingugdlermik atorfi-
gåra Amérikamiut sorssutånut Pensylvaniamut a-
Kutorusiugama, umiarssuarpagssuarnut taimane nå-
lagaunerussoK Decaturse, taimane Algiore uaortar-
tunik erKdimdssuk.«
Sdkutut nålagaunerat dnukaluaidssoK Kunguju-
lerpoK saimarpalulerdlunilo, OKarpordlo:
»NersornautigssaK pitsak, tamatumalo Majup
Andersonip nunap kigdlingane sdkutuinut pårssi-
ssunut ilagitipåtit, sdkutut nalaganut tugdllngor-
titdlutit. IgpiliugaK Tildene najugarisavat, sdku-
tfit nålagåt Turner sujulerssortigalugo. Uvguna
pdpiardkut atiliorniarit. Tdssa sdkutut nålaganut
tugdlingoravit nalunaerut, amalo Amérikavingme
sdkutut ukioK atausea navdlugo ilagisagdkit.
Milmane, Dollarsit 300-gdlit sdkutut nalagdta
tugdliata Gabriel Lund pigssai kisikit.«
(nangi'kumårput.)