Atuagagdliutit - 06.03.1883, Qupperneq 1

ATUA&AtrDLIUTIT,
Ifalinglnamik tusaruminåsassunik uniYkåt.
JiS 10. Marse 6. ' 1883.
Imait: Misiligtagkanik.— SikuiuitsuliartartoK Carl
Petersen.— Angnt ujarangortos.— EraartQsseKinase.— A-
pak&* mcrnamik pårssissartoa.— Arfangniartarnea.— Ar-
narKUagsaåK amarordlo.— Naussorigsaissoa teriÆnguitdlo.—
Umiarssnit.
Misiligtagkanik.
(agdl. Cristorfler Nielsen, Kornume ajone.)
Atuagagdliutit tusarnareKalugit atuarumassa-
Kigavkit taimditoK ildngutagssines ajordlunga; isu-
maliortaraluardlunga ildngussiumavdlunga, kater-
ssugaKdngfnerale pivdlugo ildngussiniarneK ajorama.
KangdngulerpoK 1866 navialinerput pivdlugo
Atuagagdliutinut ildngussissarama, månale tamdna
pivdlugo OKalualågssaKarpidngikaluardlunga taimdi-
toK agdlalårpunga; inQnivtine Kanon pisimassut A-
tuagagdliutinut ildnguneKarångata atuardlugit tu-
sarnarissaravkit; åmalo nunagissavta Kano« issusia
takujuitsune tusaruminartarmat. Imditumik aut-
dlarnerdlugo OKalugtuarisavara:
Inungorpunga KeKertarssuatsiåt avangndngua-
ne Kangerdluarssugssuarme (Grædefjord-ime) ukioa
1839; tdssane atåtaga niuvertorusiugame; kisidnilø
nuna tduna ilitsorKutingilara, ukiflnerinåno najor-
tarsimagavtigo, aussame KeKertarssuatsiåmut nfig-
lardluta, tduna nuna KeKertarssuatsiåt sianigitsiar-
para; inersimaleramalo takugavko ilisaråra; Ka-
ngerdluarssugssuardle takugaluaravko ilisarfngivig-
para, sunauvfame unasungiauvdlunga Kimagkavko.
Åma nunamut avdlamut nQgtineKardluta A-
tangmingmut; tdssunga åma atåtaga niuvertorusi-
ngormat, tdssanileramalo sordlo silagtordlualerpu-
*>ga, tdssanilo åma malugisimalcrdlugit inuit a-
sangnigtussut, sumigdlo piniagkamingnik pissasar-
dlutik minitsineK ajordluinartut, tdssanilo ajOKer-
suissussoK Albert Poulsene, tdssunga atualemår-
dlunga misigaunga. Tdssanilo atåtaga niuvertoru-
siussoK, åtånutdlo Kågtortartoir takussarpara, ibig-
patdlårtunigdlo angussaKarneK ajorKårpoK, Kilalug-
katdlo Kagssutinik pissarissarait takunåraut; tamd-
kulo åtåt neaait ukiume iluaKufigissarpait, taima-
ne aulisagkat sulugpåvkat nalussaugatdlarmata; må-
nale åma tusartalerpdka tamdkuninga sulugpåvkanik
aulisagaKalersoK piniartaraitdlo ukiume. Atang-
mingmut nunaseraårpugut ukioK 1843, ukiutdlo
pingasut tdssane ukivdiuta. Aussarmat Junime
Nungmitdluta Nup kangianut Pisigsarfigssup ang-
magssivinut atåtaga niuveriartormat tamavta åma
ilagårput. Tdssunga pivugut inugpagssuit umiar-
pagssuitdlo tdssane angmagssissut, angumassorssu-
ssut takussarnarput, ilait uvdlormut atauserårneK
ajortut. Sornguna orssorsilertOKaoK, taimame pi-
niartut amerdlatigigamik; tomt Kavsiussuse puio-
ravkit, tdssane angmagssissut nordlinduput.—
Tdssanérérdluta anitdldkavta ukialermat kingu-
mut Atangmingmut uterpugut, ukioa atauseK u-
kivdluta Kornumut nunasivugut, ukioK 1847 Or-
tupare KdumataulersoK, nunalo apissalerérsoK; td-
ssungalo pivugut nuna tduna nordllnarnik inonartOK
inuitdlo tikisavta ilagsivdluarpåtigut; taimanilo u-
kiau tamdna anguvdluartut takuvdka, piniartut a-
merdlasårssungikaluardlutik åtåKaKingmat pisimavos
angumassarput; Kdinamérnidngikatdlaramik, (adi-
namit autdlainidngikatdlaramik), sikune tiggung-
nerne niornassut eraarpalue Kdaarnit tusarnålerarau-
vut. Uvaliartulersordlo tikeraleraraut, ilait mar-
dlorårtut ilaitdlo piugasorårtardlutik. Åmalo Umd-
namit (taimane KOrnumilerKåravta UmdnaK inoKd-
ngilas, Kukingmiput; kingorna aitsåt UmdnaK i-