Atuagagdliutit - 10.01.1885, Síða 5

73.
74.
nauligtardlutik sikoKartildlugulo piniarfigigtarpoK
puissiliugme; taimåitordle inuisa ilait, ildinai pina-
t.ik tamangajangmik ajorssartarput pikataunermit,
kinalo ukiume angugajungnerunerpoK; Josva angu-
gajungneroruorpoK timerdlermio avåtamik anordler-
sumilo; aussamile najortaravkit natserssuarniartit-
dlugit Sagdlerne Steplianuse pitsaunerussaraluarpoiq
måssåkut pårssissfivOK, ilånime tatdlimarårtarpou
uvdloic atausen natserssuarnik.— Måssa kujatå-
miut pissait uvdlormut perKajarsimanagit; tdssa
natserssuarssuit Kulit.
Tdukule tamarmik nunatsiåt eruane Keuertå-
nguit lupartarfiuput måko nunasarfit inuinit, pig-
ssarsinartaraluarmat angutdluartunut ilerKårtunut-
dlo; sulile kiparsimaniardlutik ilaisa pilidnguatik i-
ngangmik poruseK nungutarpat Kaliasiutigalugo
(niuvertumut akigalugo) angutdluasaeriardlutik; u-
kiumilo orssoK akigissartitdlugo ilångarterissungor-
tarput niuvertunut; måssame nalungilarput itsarnit
kalåtdlit ajulernerat; piniagagssat ingangmik pui-
ssit pérungmata taimdipatdldrnerput? ilåne aussat
ardlaine peKarneK, ardlaine peicångineK katerssui-
nigssamut amigartut, perKalårtunguanut, mdssalo
angussortait orssuvernerussaraluartut; kisiatdle i-
mailigdine pitsauneriisagaluarput perKalårnerit or-
ssuverniutait niuvertorutsip ilisimavdluarunigit piu-
managit, imalunit kisidne atissagssamut autdlaisiv-
dlo pigssdinainnt pisitltardlugit kavfit pinagit, sor-
me imagssansat pisiarigdine tamåko akikingneruv-
dlutik Kimagsautaunerungmata tupartortunut. — Ki-
siatdle nalungikaluarpunga uvagutaoK akigssaliussu-
gut ilerKarneK saperaluartugut; måssame pisiagssat
akisoKingmata Kavdlunåmerngit; uvagutdlo pui-
ssiniarneK saperdluta.—
Tåssa maunga tungassut piniartut aningaussar-
sivfianut (kajumigsautinik) Nunatsiarmiut pinagit.—
Kujatåne KaKortup erisåne piniarniartarnerat Ka-
ngatut ikungnaersOK siorpåk angutdluanaut nuna«
Karfit Kauortup pigissaine) niuvertup Carl Lytzen
agdlautigigai Jacob Lundimut tusarpdka, siorna
1883-me upernåme nautsorssuivfingme pigissamine
pisiat imditut: orssut ndpartat (Tdr.) 3,340; nåpar-
tat 47 tinguit, nånut amé 41, teriangniat amé
770, pnissit amé 6,600, mercut ugtutit (ft) 3,500.
Tåssa nkuninga agdlangniarama ajouiterput siuner-
serKårdlugo Kanordlo Issusé misigssorteraårdlugit;
uvanga ingminik naluvigkama. Måssåkutdle ajoid-
terput tamånigungnaerpoK, upernåa Aprilime aut-
dlarpoK Kavunga Tunumut ilisimassagssarsiortunut
ilaugame anugtuvdlune; nalussunut Tunumiunut a-
joKersuiartordlune; ingminik kajungernerminit; så-
kututdlo nålagåta G. Holmip ilagiumangaramiuk;
sakingmeringåraluarparput ajonersuivdluarnera, mer-
dlertunutdlo iliniartitsivdluarnera pivdlugo, tagpava-
ne Tunume ukisdput.
Ukuninga atuaissugssat tamaisa inuvdluarKuå-
ka!
Piaissorssuit Austråliame.
(danskit avisiliainit nugtigau L. M.)
Silarssuarme nunane kujatdlerne pingårtumik
sule måna tikitdlugo piainiaKatigigsOKartåinarpoK
tamdkulo Kunusuitsorssussaramik nungutdlutik ino-
liatimingnut Kununatdlåraut, nungutdlutik såkulig-
ssussarmata, tikisamingne tamane uunutitsingår-
tardlutik inuitdlo pigissainik arsårtarmatigik ase-
ruivdlutigdlo.
Maunale OKalugtuarilårniarpdka piaissorssuit
Austråliame ukioK 1880 aussautitdlugo misigssuissut
såkutflisa tiguagait; piaissorssuit tåuko nålagåt a-
teKarpoK Kellysimik. Ukiut mardluk nåvdlugit
nunaiiarfingme Victoriamiut (Austråliame) piaissor-
ssuit tåuko ånilårtautigiuarpåingoK tikiutåinarmata
piaiartordlutik, nunamilo nålagaussut misigssuissut
såkutuinut tiguniartitarniaraluarpait, nunavdlo ti-
månut Kimåssåinarmata sapersardlugit nalulersar-
pait. Ukiut mardluk Kellyp tigussaunerme sior-
nagut pilericautigågoK misigssuissut såkutue mar-
dluk inuartarigamigit, tamatumalo kingorna Kavsi-
nguanik tatigingnigtiminik maligtoKardlune ingmi-
nik pissungortipou inuarnertigut ujajainertigutdlo.