Atuagagdliutit - 08.10.1885, Blaðsíða 8

15.
16.
Tdssalo siugdleK någdliungnartOK usserKaugag-
ssara, sunauvfa angineK aggersoK atugagssaralugo.
KauvoK sule taimditorssåvdlune; soKutigingilarale
diparalo tamavnuk penrigkavnuk. Åiparma Kdine
marKiutdlugo agssumut Kaersup tungånut autdla-
lermat OKalukaluarpara utinarumavdlunga; tusarta-
ravko avangnerdlune Kaersup oraua samungarssuaK
aaingnerssudngortartOK. Kitsigsut avangnåne ilu-
liarssuit erssilermata uteraluaruvnuk imaaa unu-
ngitsOK nunavtlnut aputisagaluarpugut.— Gutiv-
dle pisitsinere artornartut ilane nalugavtigit, piu-
massai tamaisa malindsavdlugit pisagavta, nama-
gisavarput Kanoa itordlunit atortitagssarigpago.—
Åipara agssumukartoK akunerssuaa malinglkaluar-
para, taimaitoK åma maligpara; ingerdlangmersor-
dlungalo Kupdkut nakaraluarpunga, Kujanardle ilor-
Kutingingmanga; uvdlordlo tduna sule unungikå
diparissara issigiungnaerpoK issai iduvdlutik. Silat
ajornaK, dnangnigssa KularnarsivoK, uvfa nunat
taima ungasigsigissut avangnavtine kujativtlnilo,
anorilo sule tairnditorssussoir. Unungmatigutdlo a-
ma sikulnarme unuilerpugut. TJnugdlunilo aatso-
raluarpoK (uteriaraluarpoK); erngerdlunile ama ag-
sarnersorssudngordlune, KauvoK Kerøtarssup Kav-
dlunåsarfiata Kaersup sioråne kujatånitdlunuk.
TaimditoK autdlarpunga unlngarKuvdlugo, Kima-
ngåtsiardlugo ldviarpara Kdine marKiutdlugo ma-
lingniaraluarsimagånga atungitsumut ingerdlassoa.
Silat nagdlingnaK. MaKingoriardlunga arpdinaa
ornigpara, tikikavkulo Kajå marKiutdlugo tasiordlu-
go autdlarupara; Kajara tiki'kavko Kajå maraiutit-
dlugo tasiordlugo ingerdlatilerpara; uvdlordlo tduna
taimdinaK ingerdlapara; imarssuardle kitdlit kuja-
tågut tikikavtigo sigssamut atassutut ItOK, iluliar-
ssuit ikardlisimassut avautigalugit, isumalioraluar-
punga nunamut plssutlsanasugalugo.
(nangi'kuinårput.)
ArfeK nigavititaK.
(danskit avisiutainttoK nugtigaK L. M.)
Afrikap kitåta tungåne nalunaerasuartåtinik
iluarsaussissartup pujortugdlip nålagåta Tulungnut
tusardliupå ukiume 1884-me mdna:
»Nalunaerasuartaut iluarsarniardlugo amoravtigo
naitsungitsordlo umiarssup Kanut KanerérsoK, sule
amorniardlugo malugåt arferujugssuaK nalunaera-
suartdumut KipusimassoK amordlugo umiarssQp siua-
nut apigsigutoK. Arferup taki'ssusiata isigkat 70
migssigai (imaua tunulik). Kipusimavdlune piki-
nermit nalunaerasuartaut ingminut sukatinarsimaga-
miuk sanerarssuamigut kigarutdlugo ilumut kilag-
simagame erdlavigssue sarKuminarput anitdlagsimav-
dlutik, tdssdngalo aunåKaoK. ToKujångulerdlune
pikilerame nalunaerasuartaut umiarssup siornagut
kigtorarpå, toKugamile tivsukardlune umiarssup
sanerånut tipigujoK. Nalunaerasuartautip ild mdssa
OKimaukaluaKissoK isagkat mardluk migssingat u-
ngerutigssidnguatut amitsunguatut isivdlune ilagsi-
mavoK påsigssaujungnaerdlune; nalunaerasuartautiv-
dlo pua arfinilingnik kinerningoK kiperKajartarsi-
mavoK, taimalo nalunaerniutigissaugaluit ingnåt-
dlagissat kiperaajartarnerinut tamdkuntinga uninar-
tdsassut isue patdlingnagit.
Åmagoic pasitsdupåt arferssuau tduna uvdlut
arfineK mardluk nåvdlugit nalunaerasuartame ila-
gusimasoralugo, uvdlut taimdnat nåvdlugit nalu-
naerasuartaut atorlugssdungingmat, nalunaerasuauti-
gissaugaluit isuinit autdlartitat pivfigssamingnut
pitaruneK ajormata. Arferup nalunaerasuartaut i-
marssup itinerssuane kivereassoK siumoramiuk ta-
kornarneramiugdlo påmitsautigalugo Klpuvfigisimavå.