Atuagagdliutit - 16.02.1886, Qupperneq 7

125.
12G.
nglneraitdlunit naluvdluinarait tusarKfngfnamfkit.
Tdssunga periaramik agdlagkat nagsatatik ilaussut-
dlo niunasuarpait; tdssane nålagaussoK ikeriarmat
sarpilik tamdkersutdlugo autdlarpoK Vestmanhavni-
liardlune, tdssungalo pfput unukut nalunaerKutaK
8-rå. Tårsilerérmat takussaKdngilagut, umiatsiåt
tusarniaussut tunungmukarmata nålakuluinalerpu-
gut, uterdlutik tikiungmata tusarpugut nisarnat u-
ngussaussut.
Savalingmiune ungussivit Vestmankavne pit-
saunerssaråt; kangerdlersimarnga takisugame, sa-
ngungassuvdlunilo påkitsiigame; nisarnatdlo neru-
kinera Kångeriaråt Kagssutinik ungussarmatigit;
Savalingmiune ungussivingme tduna kisime Kagssu-
sersagauvoK, tamdnalo pivdlugo tdssanimiut kag-
ssuteKartudinarput.
Taimane Savt. 15 uvalikut ikerasdnguame
Vaagø-ip Strømø-ivdlo akorndne nisarnat amisor-
ssussut takusimavait; tauvalo ernginaa kalerriga-
mik katsoratik umiatsiarpagssuit tikiussormata u-
ngordlugit Vestmankavn-imut sapisimavait, neru-
kineragutdlo Kagssutinik unguvdlugit; kangerdlu-
ngfip Kingua siordinauvdlunilo ikagtungugame ulig-
tume nisarnanik toKorauvfigalugo pitsaoKåroK.
Kd,umalåleriarmat nisarnarpagssuit untritigdlit
ardlagssaisa Kerne migssiliorait takuagut, tamanut
såtårdlutik terdligånalutik puiårtut, ilaitdlo nug-
dluartut, nanoK pineKarnigssamingnik ilimasungå-
ratik, Kaumalermat umiatsiåt unuautitdlugo ilar-
pagssue Kagssutinitut tulagalerput, pissarérsariar-
tordlutik nunamitut ilagalugit toKorainigssaming-
nut.
Kangerdlåp Kinguagut ikdnikut ama Kagssuse-
riput, kangerdlup Kitingajågut ilumut sangmissu-
nik ndpartanik putaKuserdlugit, tdukulo avamut i-
suinit tunungmut ama Kagssuseriput kiparigsungor-
dlugit, tdukule narnanut kivisinaratdlardlugit, ni-
sarnat dpakaupata sukatagssat, nunamit sukatsisig-
sånik Kajangnaitsumik pitutserdlugit. Taima pi-
ssarérsareraluaramik tairnditos sule akornuteKarat-
dlarput: tiniugavatdlåKingmat ulimitsigagssaK, ni-
sarnat ikangnera tikitdlugo malugeriarunik uteai-
nangmata; åmalo umiatsiåt tikiusimassut sule nå-
mdngingmata tikiutugssat utarnigatdlariaKartut.
Timånltut nipatdnguerutdluinardlutik uldputorssu-
put sdkumingnik ipigsauvdlutik; arnat tdkutoKd-
ngivigput, arndngSK palasilo toKoraussunut ilagu-
nik ajoKusisangmata; onalugfiata matua avdmut
sdmigune (kangerdlup påta tungånut) tauva angmar-
simagune ajungeKåroK, oiialugfiuvdlugoK siarnganik
sianerångata nisarnat kajungerissaKåt, inungnutdlo
pinasuginaKalune.
Kinguleriaerdlutik umiatsiarpagssuit ernånit
igdlorpånguanarfingnit tikiussorput; umiatsiåt ta-
mdko ilait arfinilingnik, ilait arfincK pingasunik,
ilaitdlo Kulinik anguartigdlit, nungutdlutik sanile-
rigdlune ipugtariaussut upangniutaussat napimassu-
kasit. Siuisa niutaine nungutdlutik napassarput
sdkue, nanulo tamarmik ulivkårdlutik ujarsanik
migdlutigssanik, nisarnarniartunutdlo siuligtaissu-
ssut tamarmik umiatsiåmik ndparutaisa nuisigut
erfalassoKartarput. IgdlorpdnguaKarfmgme nåla-
gaussoK åma nålagkersuilernerminut nalunaerKut-
siutdlugo erfalassulersimagnjoK, tamanutdlo umiat-
siåminik pissarpoic, umiatsiåt tikiutartut uninga-
vigssainik unersutdlugit; angutitdlo untritigdlit
Kernisa migssjnge nuname uniugatipai, nisarnat
dpakdupata Kagssutinik sukatsissugssat.
Tamarmik pissarérmata nalunaersutsiput ta-
marmik pissarérdluarsimdssusidnik. Taimane nisar-
nat silavardlutik nagssutit pårdlit Kersisa nalåni-
lersut. IgdlorpdnguaKarfmgme nålagaussoK Kagssu-
tit pårdlit isuisa igdluinipou umiatsiarpagssuit ila-
galugit, tauva kigaitsunguamik umiatsiåt nisarnat
avatånit ungujartulerpait, ujaraanigdlo taadmissar-
nidnguardlugit. Nisarnat ilumut autdlarput, ta-
marmigdlo tauva iluaminguatsialerput. Tdssdngdi-
nardle nisarnat utilenaut, utileriarmata umiatsiånl-
tut migdlornere akulikigdliput, tauvalo nisarnat i-
lumut såriugput. Kisame nisarnat Kagssutit ilor-
dlit tikenait, tamarmik nålakuluinalerput; nunami-
tut nipatdngueruput, niperpalårtonariartoK nisarnat
kalerrigdlutik uternidinartarmata. Umiatsiåt Kag-
ssutine pårdlerne pårssissågaluartut åma ilumukå-
lerput migdlornidnguardlutik, nisarnatdlo talerpiup
tungånut sanguput; inuit sule dnilångavdlutigdlo
nålakuluinaratdlarput, nisarnatdle siumukdinartut
umiatsiåt malinarpait. Umiatsiåt kingugdlit nag-