Atuagagdliutit - 09.11.1886, Blaðsíða 5

41.
42.
påka na-årtordlunga erKanårtordlungalo Gutip Ki-
magkanga unerdlunga. Taiinaileraiua uataugute-
Katima (palaseKatima) Kitornamalo asassama ornig-
pånga Gutivdlo OKausinik tugpatdlersarniarKigsår-
dlunga, uvangale inukulussunga, tugpatdlersartineK
saperpunga (tugpatdlersautigssamik sumigdlunit pi-
giliussisinåungilanga); pugtarssinermame pivdJuaer-
Kussagssautingmanga isumaliorpunga Gutime ikior-
neKanmgnaersoraluuga (tugs. 3). Auga tamarme
tavadkalo aulassorssuput; tåssa iluvkut (tarnivkut)
timivkutdlo angnikitdliordlunga åniangårama, su-
mungnarumavfivnik naiuvunga (sumut pivtigssaeru-
punga. Taima någdliugsimauvarpimga nalunaer-
Kutap akiinere mardluk migssiliordlugit. Kisiane
Gutip ajungitsup någssaungitsumik ajagtuissångit-
Bup, aliasugtitsissaraluardlune isumagssuinerssuanile
nåpertordlugo kiogumut nåkingnigtartup umåminit-
dlo (kajumigdlune) inungnik någdliugtitsineK ajor-
tup (Jer.3) uvangåtaoK nåkigånga, nipigalo oiiåu-
ssutaussoK tusarpå tordlulavtigigavne (tugs. 31).
Atdlernit kingumut anisipånga inuleridgsisitdlunga-
lo (1 Sam. 2,); taimåitumik araa Katångutivnut o-
Kalåseriumavara ilagingnilo tåuna unersiuligiumav-
dlugo; pitsoK nikanartingingmago någdliungnerane,
kinaminigdle issertiinanga (tugs. 22). Tamåna piv-
dlugo Nålagkap suliai tusardliutarumavåka inutit-
dlunga, tugs. 118.«
(nangfkumårput.)
Orpingmik Jutdlisiiimik dlangmit pissu-
mit OKalugtnånguaK.
(nangitat.)
KanoK ilivdlunile tåssangåinaii naussorigsaissup
eraarsautai sianisorpalugtut tatigssanartorpatdlagtut-
dlo pujumigdlusoK uligkiartulersimanersut, ernar-
sautinigdlo avdlauik Kanon taorserneKariartulerner-
sut, tamåna eraarsautit avdlångusassut pingorfianik
issertugaissumik ilisaringnigtup kisimo nalungilå.
Naussorigssaissup malugigamiuk nianungup såminut
tugtinerungårnera issiginiarpå anardlunilo patigpå
agssangminik taimalo meraane umåminut tugtit-
dlugo igsianerme eraigsinartuliussusia pivdluarnar-
tuliussusialo malugai. Taimalo igsiajuarpoK isuma-
liutigssanc aulajaugersut tamaisa pivdlugit, aulaju-
mananilo kajumitdlune, erne itersarumånginamiuk
uimagkumanagulo kajumigkame, nauk nangmines
kajumlnerme tåussuma patsiså nalugaluarine;
ingilivdle nalungilå.
Anagungmat igdlorssuarmitut ernumangårdlu-
tigdlo isumålugput. Julut inugsiarnersunguaK ta-
maisa ingminik asangnigtlniardlugit pisulorungnaer-
poK, initdlo torssussatdlo inuerutilerputdlusoK, nauk
isumaliorsimåsångikaluartut, mérångup taimåitu-
ngup maKaissineiiarneragut taima inuerutigilersi-
nausoralugit. Julut Kanimangårtitdlune nalavoa,
ingminigdlo avdlanigdlo ersainigssaK puiordluinar-
simavå. NakorsaK tåssanisimagaluardlune nåpautå
navianartuerungitsunerarmago, tåussuma oaausisa
isuinålugtut ernumassarnere migdlisinea saperpait.
Uvdlut arfinea pingasut nåvdlugit igdlorssuarme
teKeiKuauilo urigasigsune agdlåt perpalungnanilo
nivdliarpaluugilaK, kivfatdlo igdlorssuaa patdligkå-
ngamiko tamarmik tukumaringniarput, arritsumig-
dlo, mianerssordlutigdlo perpalungnatigdlo inger-
dlåput. Uvdlutdlo lsulailuåne Julut asingavdlune
nukigdlaingavdlunilo nalavos issiminigdlo akisug-
dluartunik atåtame sinigliata tangånut nakangavdlu-
nilo KesartoK issiginiarpå, nalunångilardlo umåmi-
ugissånguane sarKangiukumårai osautsiminik nipi-
kitsuinardlunile isuvssugsinardlune osalungmat, tu-
sardluartaisa KanigtigivdluinariaKarpåt. »Kivfat Kanos
OKauseuarpat, atåtas-å?« AperssuivoK.
»Aliasungåsait nåparsimagavit, JulunguaK-å«!
OKarputdle katsoratit iluarsiumårsoralutit.
»Mérsatdlo angutit arnatdlo Kanos OKarpat, a-
tåtaK-å?«
»Tamardluinarmik kipitsagtåinarput ilingnut«.
Pivdluarnermit uungujungueK nukigdlaertup
kinåne erssilerpos ajugausimassup tipaitsungnera-
nik nalunaerdluue.
»Atåtas-å!« isuvssungniarKigpoK.
»Ap merånguaii-å!«
»Agssanguik Kungatsivkut eninga-ait!« »Ku-
janas!« »Måna nalavdlungalo nuånåKaunga, kuni-
nga-ait, atåtaa-å! måna sinililerama.«
Naussorigsaissup nakangavtigitsiardlugo ernitue
kunigpå; taimailivdlunile issai pujumitdlusoK issigit-
sailissåuput, pujukutdlo tåussumåna Julumik ar-
sårucKarpoK.