Atuagagdliutit - 18.03.1887, Blaðsíða 6

155.
156.
mnrmigdlo ingmlkut tigusfput atuagagssamingnik.
Kelly-toiKap tiguå ajoKersuiartortitanik nalunae-
rutilik ilailo piumassamingnik atuarput. Umå tu-
pingnaK aitsåt taima avisinut ildngussissunik tu-
sarpunga, Baronimutdlo tuniupå atuarKuvdlugo
ilanilo tamaisa tusåiKuvai. Baionivdlo nipitumik
atualerpai: Ndpartanik 100-lingnik akilerneivdsaoK
navsuiaisInaussoK nålagkat Tydskit nunånit aut-
dlartut nuliarit ukioa 1700 ukiutitdlugit, sumer
piaK igdlorpangne igdlonartut; ltåliamitdlo utera-
mik nulia ernertårsiroavdlune taraavane ki-
ngornussissugssamik nålagaufinprainut. Tdukuni-
nga ilisimassoKarune avisinut Tydskit nundne sana-
ssartunut ilångukiligit navsuitsumik. KåKåme
tupingnaxaoK, kinauna alapernaitsoK erKuméKissu-
mik, uvangalo taputdlunga alapernaiserusulerpu-
nga pissariaKartinguatsiarmdssuk. Aitsåtdle inuit
isumakitsut sagdloKitaissartut aniugausseripilung-
nermit; Greve suangassorssuvos; Kiningåssusialo
kinåne malungnarpoK, avisimigdlo asassane ikiugu-
ne arsårdlugo, perteraigsårdJugulo kaussarfingminut
mangupa.
(naogikum&rput.)
TusardliussaK.
Narssalingmiut OKalugfigsårnerdnik atoncårne-
ranigdlo.
Ukiup kisiteiså 1879 ukiutitdlugo, aussamc
Påmiunut pivunga, Nungmit iliniarfigssuarmit aut-
dlartitauvdlunga, Påmiut erimne ajoKitingoriartor
dlunga. Sule entaissarpara iliniartigssuarmit ili-
niartitsissivnitdlo tåvanitunit asassivnit autdlaler-
nera, tduko atåtap anånavdlo asangningneranik
misigissaKarfika timlkut avigsaileravkit ungageai-
gavkit. Påmiunut pigama taimane palasiussup
Jensen-ip aperånga sume ajoKitingorumåssusivnik;
Nflugmit autdiartinangale Narssalik kajungerGgi-
ssalercravko, akivnra Idssane njoidlmgorumaTdlu-
nga, tåundtaoK iliniarfingmit pissumik taimane a-
joKitigssarsiugaungmat.— Taimane eruginaK pa-
lasip neriorssorpånga, Narssalingme OKaiugfinpua-
Kalerumårnigssånik, nålagarssuarminut tamatumi-
nga agdlagkumagarae; tamåna tusagara tipaitsuat-
dlautigåra taimanikutaos. Kingornalo paiasip
nalunaeifigånga onalugfigssap dssigsså avalagtikine,
akuerineKarsimagame. Kajumigsårpångalo Karmag-
ssainik ujarKanik katcrssuinialerumårnigssavtinik.
Ukiup kisitsisåne 1881-me, aussdkut pajugtut nu-
naligugpait sagdliligkat Kuagssuglutdlo onalugGg-
ssamut atortugssat, taimalo isumavdluarnerulersit-
dluta. Sunauvfale piumagaluardluta ajornahute-
Kartaratdlasangmatdle pilertortumik inerneKdnglkat-
dldsassoK aussat tugdlerigsut. Ukuninga atuartug-
ssat tusarsimassutdlo tupigisagaluarnerpåtigut ag-
ssuarisagaluarnerdlutalo, onalugligssarput nunaliå«
raluartOK. pisåringimersoravtigo. Tamdname Kavsi-
nik uvanga nangminea erngumassutigikulugtalera-
luarpara aliasutigissaleraluardlugulo isumagineKd-
ngingmersuleraluarmat suliarineKalernigssånutdlo a-
joinaKuleKdinartaravta. Tamatuminga OKalugfig-
ssamik agdlautigingnerKårtoK palase Jensen-ne tai-
raano ernginaK avalaugmat Påmiune palasérupoK,
taimalo OK.alugfigssap Kissugtagssai nunalerérsima-
leraluartut suliarinoKarnigssåle isumaginaKarungnå-
ngajagpOK tunugdliussaugatdlardlune. Sanassut i-
kiortigssaraluavut, aussat tugdlerit sanågssaining-
nik nålagarssuit pinik nåmagsivdluarneii ajorput.
Påmiutdlo asimioKarftne niuvertoruseKarfit ilåne
sanagssaadinardlutik. Karmagssanik ujarKanik ka-
terssuiniajåraluaravta, nakimassututdle ilerav-
ta, amerdliartornere kigaitsut.ipavut; Kaaortup pa-
lasia Skaarup palasigileravtigo, aussdkut ornigtigi-
ssalerdlugo, tdussumdtaoK noradissutiginialerpå,
Fåmiunile uningassunginame ajornauutigå. Ujar-
Kat amerdlikulungmata Karmarnera kisa autdlar-
nernialerparput; ujarainarnigdle KarmarneK 6nd-
tdungisdinaravta nalorssautigikuiugparput påmåru-
tigalugulo. Karmarnenalermat Karmaussut uvdlor-
mut akigssarsissarput 50 ørinik; KarmarneKaler-
mat Påmiune muvertulersup ikiuissugssat autdlar-
tipai, tduko ilagalutigik kisa Karmarnera inerpoK.
Karmarnera ineraluartoK, sanassumik atautsimig-