Atuagagdliutit - 16.03.1888, Blaðsíða 9

161.
1G2.
Kimugsiiississartup OKalugtuai.
Aj unurKingneK.
ij!.’ (nangitat.)
Isnmavkut nudnåvigpunga, nudnersufnarnik pit-
sånersiugdinarnigdlo erKarsautigissaKarpunga. Tai-
rnane nuname angnerussut Kavsérssuit ilagåvut.ta-
mdkulo ilagigåt iiisaråra akimassorssuaK Askeløf-i-
inik atilik, amalo akimassorssuaic avdla Wallmark-
•imik atilik, tduko mardluk tamåinarmik atansi-
nartorssuput.
Tdssugutsidngormat Sandstrøm-ip Kitivfigssuar-
mut eiKUpånga.
Oitarpox: »Tauva siugdlit kåvilerérsimdput,
tugdligssåne igdlugssarnik ujardliuterérumårpavkit;
iiDana peraåtaune akimangångikaluartumik igdloaa-
ruvit nåmagindsavat; Høglund-e! nagdlingnaiiautit
taigfiteKdngitdluinaravit, ajusdngikaluarpordle susa-
ssok akimassorpalungikaluartumigdlunit taiguteKara-
luaruit, kiname tauva una arnaa pinersorssuaK ku-
ssanaitalune kåvitois? Kørnarigsunik nujalik, Kåva
aputitut KaKortigissoK, issai uernarivigsut, aardlue
sordlo uvdlulåp augpalungnere, tduna Kitejsatiginia-
raludsavara susa xissungmigdlunit nioKaraluaruma;
takuiuk Høglund-e?«
Uoersussa takoriaravko dnilångarpunga; md-
ssame ernginaK ilisimalerama ajortumilerGgssara
nagdlilersoK åsit. Tauvalo silardlugssuarmutdlusåK
kagdlersorssuarmutdlo pulalerpungalusoir; sule ila-
tta tunudnut isseridngitsuuga takorérmanga issi-
gilerdlungalo. Kåvlniardlune tdssdngdinaa um'poK
Uoitdlunilo uperKajaulerpos:, kisalo kåveKatime
sale tigumigftne nivdlildlardlunilo auuvdlårpoK
Tauva kangunartuliamut åsit patsisaugatna
Mdssa pissunanga, issertordluuga Kitigtingmit ani-
Vuaga torssussamut, torssussamitdlo silamut, a-
ngerdlard)ungalo. Tassa åsit arnaa tduna ikårtar-
“ngcne Lidingø-mltumitOK, ikårtartik ivna uvav-
n.ut pissutaulesissoK, tdunalo åsit unuaic rnana
singnagtoriuåinarujara. Singnartorpungi ikårtar-
nuguaa iuaermik liarssusimassorssuas utørtakajår-
dlunga saaissårdlunga, kamigpdka Kivdlarigfårit a-
tordlugit. Tugpatdlersautituaralugoaviuisinikut i-
ngerdlanera akilisanginavko.
Aaaguane uvdlåkut anånaga takussavniklta-
inanik oKalugtukavne oKarpoic: »Sutorpisime?«
Kisidnile angerdlajårnera sunalo pivdlugo auger-
dlajårtunga OKautigingilara.
Akivara: »Sutornerpugut, kångitdluinarama
neringitdluinarpunga.«
Akivånga: »Sianivdludngilatit, uvanga isuma-
aarpunga kångikaluardlunilunit nerissariaKartoic;
nalungikaluaKåvse sutortuse. Siugdleriuik mar-
dloråt aajuanik ivajortorpuse, åma nerssuteruat
Kugtorainik siatartorujuse, amalo aulisagartorujuse,
åmdtaoK umatdinarmk siatartorujuse, kingornati-
gutdlo aavsinik dssigingitsunik ajungitsuinarssuar-
nik nerigujuse.«
Aperåra : »Sumimdko tamdko ilisimavigit?« 8
Akivånga: »OKartigisavavkit: uvangdtaoK tdu-
kunanikama; niviarsiaa sakutut nålagarssuata pi-
ligtå Lindstrøm-e ilisarisimagavko; kisiane soiruti-
gisangilat; ilisimdsutit pitsuvdlunga nuliaugaluar-
dlunga malugitingitsunga ernerma Grevet Baron-it-
dlo sdkutut nålagaunerssudne KiteKatigigai, niviar-
siaa Lindstrøm-e oualuserititdlugo tusdngiliuk? ig-
dlerfingme narnane tduna toraortaligssUvoK, kisiåni-
me uvigssiaKalerérpoK.«
Tusåvdlugo nudnerdludngikaluarpoii nerissar-
pagssuagut OKalugtuaringmagit oKagtångitdluinagka-
gutdle, kisidnile anånama ernerminut nerisorissa-
ne pikunartorssuit tugdlusimdssutigingmagit aju-
ngilaa. Kimaleravko ajungitsumik inuvdluancuara,
anånaa nungutdlune avdlanit ikingutinernerussar-
mat tugdlussutigalugo.
(Kimugsiussissartup OKalugtuai dipågo nangi-
neKarumårput.)
Tuluit kungiat.
UkioK 1887 janip uvdluisa 20-ne Tuluit ku-
ngiata arnap Victoriap kungiunermine ukiut 50 nång-
magit agsut London-ime perssuarsiutigalugulo nag-
dliutorssuarsiorpåt, nålagauvfingne Kavsine kungit,
kungitdlunit autdlartitait, kungitdlunit nuliait tai-
mane London-ime nagdliutorsioriartordlutik orni-
garpåt. Uvagut kuugerput Kristiåt IX åma ta-
ssungnarujoK nulimine nagdliutorsiortugssarssuit i-
lagiartordlugit; tuluit kungiat Victoria kiingingor-