Atuagagdliutit - 29.11.1888, Blaðsíða 3

85.
86.
KufigssdinanssoK siuneralugo tmndna nalunaerutigi-
simalara kalatdlinut iluanutigssiaissunut taerlgkav-
nut. Ilarae uvane ernairniuvtinilo tingmiarsiut sor-
dlo pingårtumik il,1inut iluaKutauvdluinarmat pui-
ssiniutauvdlunilo, ilaisame pissait amerdlagaluartut
tingmiarsiutdinarmik pissaitssalerput, pingårtuming-
tøe Rorortumik sungiusardiuarsimdngitsuout, sulilo
pigissaKdngitsunut. Kororluliugaluartutdle ilat tai-
lara Hanse; natsea inerartardlugo tingmiarsiut a-
morKavdlugo, dipartårdlune puingmat ingmingnut
nalerKiuteriarnaata amerdlasfinik tapitardlugit tamd-
kerpai, ukioic uvd'ordlo tdingildka tuaviornarpatdlå-
Kingmat. Taima tingmiarsiutip iluaiuitaunera td-
ssane nunavtine kinguleKdngikatdlarpoK sule; av-
dlane Kanos inerpa?
(nangflaimurput.)
Danmarkime
I)an8kine kristumiussutsip nalunae-
rutigissaunera nålagauvfitdlo ing-
mfkfilugtut atautsimut katinerat
tikitdlugo, ukiOK 900 Kristusip i-
uungornerata kingornagut.
^nangilat.)
ii.
Kungip Valdemar Sejerip tosunera tikitdlugo.
(ukioK 1241).
Nutanik mdssdkut autdlartitOKalisavoK pisima-
8!iut mardluk tupingnartut Danmarkip pissusianik
avdldngortitsissut imditut: *) kristumiussutsip piler-
sitaunera; 2) nålagauvfit ingmikulugtut atautsimut
katinerat.
Kristumiussutsip pilernera imailivdlune pivoK,
kéngéiKat ilåt Jyllandimitotc Harald Klak-mik ati-
l'k, kungérsanit Jyllandimitunit nålagauvfingminit
ajangititaussoK Kimavou Tydskit kaisariauut Ludvig
l'fommemik atiliugmut, tauua kiistumiusi-OK ilu-
ngersortoK, tdussuma kristumiussutsip Danmarkime
sidmagaunigsså sivisutnik kigsautigigå'. Kaisarip
igdlersorumavå kuisikumagpat, taimalo pingmat
nålagauvliane kaisarip iverterKipå, dipanartipålo
kristumiussutsimik nalunaersugssamik mdtutut ilå-
nik Ansgårius-imik atilingmik. Angutip tdussuma
ilumørtup ilungersortuvdlo Kristusip ajosersuta tu-
ngavilerpå Danmarkime Sverrigimilo, uvnit ajor-
naKuteivangåraluardlune avangnåmiut isumåt silag-
torsarneKardludngitsoK sorssugkumatordlo kdtusi-
ndungingmat kristumiussutsip anersånut saimassu-
inut asangnigtumutdlo. Taroatuma inerterai Guti-
mik nalussflnermingne ilersutik navsit pingårtumik
imakut ujajaissarneK soraeruterKuvdlugit. amdtaoK
kristumiussutsip ajOKersuissuisa inerternutigingårpåt
avangnåmiut nerissartagkamikut mamarinerussåt
histip nenå, tamatumundkut entainartarmata Guti-
mik nalussut tunissivdlutik nererssuartarnerat. Ki-
sidnile ajoiiersut Alfaderimik Gutipilungnigdlo kris-
tumiussutsip atulersitaunerata ajangitipai, tamatu-
mundkut piarérsaleramik ugpernermut ajosersutikut
nutakut, tamatuma pisosaK pérsisagå. Kavsit å-
ina lirnip ajungeKutdinaisigut pissuseKardlutik Kris-
tusip ajonersutå anguniarslnarpåt, ilame ilaisa ag-
dlåt pi u mavdlugifc at issat naKort ut pinersut kuisf-
nlkut pissartagaussut. Taimaitordlo ukiut 200 su-
le nåmagtumik malungnarsingilaK Danmarkime,
mdssa Ansgåre malerssugaungårdlune navianartor-
siungårdlunilo Erkebispiuvdlune Hamborgime pi-
niarniaralnartOK tOKuminut agdlåt.
Nålagauvfit ingmikulugtut atautsimut nåla-
gauvfingornerat tassauvoK Danmarkivik Ejdere ti-
kitdlugo, ama Sverrigip ild; pisimavoK Gorm Gatn-
likut, tdiina kungiusso« ukiut 900 nalåne. Gor-
me nangmineK Gutimik nalussuvoK, kristumiutdlo
malerssorpai, nuliatale Thyra Danebod ip (danskit
tngpatdlersautåt) iluaralugitdlo igdlersorpai. Gor-
mip kristumiut rnalerssorpatdlårmagit Tydskit kai-
sariat Henrik Fuglefenger Danmarkiinut sorssug-
pon, erdloiKupålo soraersiniardlugo; tamana piv-
dlugo Tydskit pitordunigssåt akoruuserniardlugo
Thyra igpiliugarssualiortitsivoK Dannevirkemik tai-
ssamik Slien mit auldlarncrsitdlugo Ejdere tikit-
dlugo .