Atuagagdliutit - 14.11.1889, Side 5

41.
42.
tnago; imatcame isumagaluarneraine nangmineK xa-
Kugo malugineKardlune tiguneKalerune tåuna pissu-
tikumavdlugo, tauvalo nangmineK aniguiniarumav-
dlune.
Bo Jonson Grib-ile nangmineK måssa ivssu-
många atsiussaminit perKaraluaaalune, igdlugssår-
ssuarne piåinginame, OKalugfingnilo tOKutsinginame,
taimåitoidle pinerdJugtarnere amerdlangåramik i-
nfinine nåvdlugo parnaeråssausimassariaKaraluarpoK,
'måssa inunine 20-riardlunilunit nangitaraluaruniuk.
NiviarsiaK Mimi.
Atuarifigatdlarama ikingulinarinerussama ila-
gåt Aksel Svan-imik atilik, tåuna akimassut ilåne pi-
ligtaussup ernerå. lliniartutildluta taissarparput inu-
gigsumik, sapitsungmat taimåitordle sapivigsQnane,
ikingutineisingtnat arnatutdle inane, edasulkaluar-
dlune Kasussardlunile, sikingåinartarpordle atuagka-
ne Kulangersimavdlugit, iliniartitsissinilo nålag-
dluartarpai unerdlutigissaKåsananile. Theodor Sand-
strøm-isut itdlune pOKedgame ukiut tamaisa ili-
niagkamigut akitsiartuinarpoK. Taimåikame ilutine
tamaisa Kångiavai, uvangalo aitsåt sisamagssanut
nugtunga angnernut ilångupoK, ukiordlo tamåna Ka-
tn utautilingme agdlagtiingorniarama autdlarpoK
Stockholm-ime iliniarfit angnerit ilane iliniariartu-
savdlune. Uvanga lrimugsiussissartup igsiavianut
pissunga tåunale akimassunut ilångupoK, — ila i-
nQnivtine avautigssavta åssigingissusé.
Taimåitoidle måssa tamavta ingmikordluinartunik
atorfeKaleraluardlnta avigsångilagut, ilame avigsåi-
sagaluaruvta kukusagaluarpugut, morautitdluta ing-
“ivtinut asavaldlåravta. Atuauatigigaluardlugo i-
liniagaisigut sapeidluinaraluardlugo pinguaKatigi-
ssarpara navérseKatigissardlugulo. Majuartarfiugnik
siumuigåiiyavta oidlaKatigigdluta majuartarpugut,
odlaKalutalo atertarujugutaon; umiarssualivingmi-
tunut umiarssuarnut ikigångavta nåparusiartarpu-
gut agdlunaussat atuardlugit, ikioKatigigdlutalo ni-
v’iarsiarångup Miraip Kamutingue uniartarpavut.
Kisidnilo kinauna niviarsiånguamik Mimi-mik
pissagåt?
NiviarsiånguaK Mimi tatdlimanik ukioKalermat
Aksel-e uvangalo Kulinik ukioKalerpugut; tåuna
grevikut panisa nukardlersaråt, tåukunane Aksel-ip
angutå piligtauvoK. NiviarsiånguaK tåuna Kamuté-
raKarpoic pinivigsunguanik, nuånarissaKålo mar-
dlungnik KimugteKarneK, uvangalo Aksel-e pulårtåi-
naravko niviarsiånguaK Himugtuvfigalugo uniartåi-
narparput.
Anugssavut nangmineK atissarpavut, måssa
Kimugtorssuit anutik nangmineK atinea ajoralua-
rait, atorérångavtigitdlo saKitsautigssavut niviarsiå-
nguamut tiiniutaravut, Kavsériardluta niviarsiå-
nguaK sivisorssuarmik Kimugsiutarparput, iperautå-
nguaminigdlo guldiussamik aalipautilingmik siliki-
migdlo suloralingmik iperartortarpåtigut.
Taima Kimugsersussårtitdluta CKararaOK: »Ki-
mugtorssuit måna nerisåput.« Taima onardlunilo
tauya kåginguanik sukiinguanigdlo tunissaråtigut,
uyagutdlo mamareKalugit nerissaråvut.
Nererériardluta kingumut pårngordluta nålagå-
nguarput unialerarårput. Taimame mérautigitit-
dlune pnjoralak avdJatdlunit mingorujugdlit mingu-
gissarianartångingmata.
Nerisigtitdluta OKararaoK: »Kimugtorssuit su-
ssok uningåinartut.« Taima onariartOK tukartule-
rarangut dmugtorssuaussårdlutalo sordlungmigar-
tardluta, sordlungmigartaleriartugut Kimugtorssuit
nerssutausivingmitut tusålernerångamisigut ilår-
dluta sordlungmigarpalugtaleraraut, isumassarne-
ramik piararisoraluta, imaKalo nagdligaluta sivne-
rumassaraluardluta.
Ilåne Kimugsersussårtitdluta OKararaoK: »Su-
ssok Kimugtorssuit kisiumångitsut, taima OKariar-
tOK agssainit kisiniartaleraraugut; taimailiulerå-
ngavta nuånåleraraoK, Kavsinigdlo uvagut tfiniu-
niagai sukuuguit pinagit agssångue kussanartut
kiumanerussaraluarpavut.
Onararaordlo: »Aksel-e angnermik pisavoK.«
tauvalo nerissagssavta ilai angnerussut pitsauneru-
ssutdlo tåssunga tuniutarai; kisiånilime åma tåu-
ssuma Kånut ingitdlune Kimugsersussårfigissarpå.
Aksel-imut tunissutai angneruatdlårångata å-