Atuagagdliutit - 26.11.1895, Blaðsíða 3

69.
70.
tugpatdlernartorssuarnigdlo OKalflgpå; åmalo iliver-
me ivssumerérmat, tåussuma Zucker-ip agssangmi-
nik Kulangerdlugo OKautsinik tusarnersunik piv-
dluarKnvå; tauvalo Ånaussissivta tikiuvGgsså ki-
ngugdleK utariuvdlugo ilivermine Kasuersårdlua-
lerpoK.
Tdssa ajoKinguavta tommera OKalugtuarigavko,
tdussuminga ilisaringnigtut Kavsit ungasigsumitut
Kanigtumitutdlo ajuatdlautigisagaluaråt nalundngi-
kaluarpoK; kisianile isumanarpugut uvaguvtitut a-
ma namaglnaleromåråt måne nunasissulnaussugut
avdldkut plsdnginavta, tosukut kisidne nuna måna
Kimatagssarigavtigo. Tdukuninga atuaissugssat ta-
maisa inåvdluarKuvdka!
L. Hammeken-ip touunera.
(agcllagtoK: Stepbanus, Akungnåne ajoae.)
Nalunaerpara Keitertarssuatsiåne ajoaip Lars
Hammeken-ip tOKunera ilisaringnigtunut tamanut
tusarKuvdlugo.
NuvBmparip 29-ne uvalikut avangnarssuaa pi-
torarpoK; isumaKarpunga Kajartortut tamarmik a-
joratik tikitut. Anaguane NuvGmparip 30-ne tu-
sarpugut alianartumik: L. Hammeken-e KajaussoK,
ajoKiuvdluartOK tduna, kainåkut toKnnera aliana-
raluaKaoK. Mdssame suliamigut tamatigut ilumor-
dluartåvoK; uvagut sulenatigigavtigo pingårtumik
sakimeringårparput ilagsivdluarssusia inugsiarnissu-
sialo pivdlugo, Kularingilarput Nålagkaminut a-
ngerdlartoK; ilumut Nålagkamut kivfartordluartu-
tok ilungersortOK, suliaisa nalunaiardluarpåt, per-
Kigsårdlnne suliagssane tamaisa suliarissarpai, sOr-
dlo Nålagkamut kivfartussutse nåpertordlugo su-
livdluarpOK. Taimåitumik tdisavarput ajoKiuv-
dluartumik. NunarKatainit Akungnårmiunitdlo a-
simiunitdlo tamanit majjaissineKangårpoK aliasuti-
gineKangårdlunilo.
Uvagut tamavta kingusoringilarput, kisidne
Kjusorårput; masangnermit Kiorérdlune aitsåt ki-
ttgusimasoralngo. Tdssa imdimat: tatdline sa-
kissaminut pårdlagdlugit igssorarsimassoK, nanissau-
game najå ujaruanut ikårtitdlune pusingassos ta-
lilo nivinganatik, naluudngilaK idussOK; anore tai-
ma agtigissoK kapitaisdnginame tuvltsuinaKarame
erngTnaK masasaKaoit, massame akulikitsumik ta-
kussardlugo kinåta tdutua perisitsoK nalunaitso-
k3ok ; mdssame nangmineK ama tOKUgssaminut rd-
lanårtutut ikame; sdrdlo piarissutse torsuvigssa-
minut ilisimalerdlugo; kingorårtigssaminut agdlåt
aulajangersardlugit, ilane tamaisa, nulianilo o-
Kaorsigsartardlugit, KilagssuaK kajungerileramiu-
gOa. UkiOK mdna ajOKitut sulisassos kingorarti-
giumassane Kristian Berglund-e kingorårtigå.
KasnersårGgssånut ilineKasangmat Akungnår-
mint piunartut tamarmik nålagiariartorput; åma
uvanga Kavdlunårtarput Traugutt Zucker-e åiparåra.
Nålagiaravta OKalugfinguaK inungnik ulivkårpoK,
Kristian Berglund-e atuaivoK. Atuaerérmat Trau-
gutt Zucker-ip inuit OKalåssivigai, Juånasimut
sartiumersitane agdlagsimassut najorautaralugit i-
måitut: »Pivdluasaut toKussut Nålagkame tOKU-
ssut«. Inuit OKalussivfigerérmagit ilivigssåta ava-
tåne sérsumiarput nålagiartut tamarmik, Traugutt
Zucker-ip Nålagaa unersiutigå, ugperdluartiminut
unersutai pivdluarnangårtut pivdlugit; kivdling-
nartumik osalussivfigineKarput. Nåiagiarérdluta i-
livigssånut ilineKarmat Traugutt Zucker-ip piv-
dluarsuva.
Soraeravtalo igdlunguanut puldrpugut, niuver-
tugssaa Petersen-e ilagalugo, nuliangua Kitornd-
nguilo tugpatdlersardlugit; taukualo ama ajungit-
sumik penåtigut inuvdluartitdluta. Pulåréravta
angerdlarpugut.
KanortoK tamarmik tdussuminga ilisaringnig-
tut Gåtimik mianeringnigssusiagut Ånåussissimi-
nigdlo inonatiminigdlo iliarssunguanigdlo asangnx-
ssusiagut malingniardlissuk; pingårtumik ajoKer-
suivdluarssusiagut ondussivdluarssusiagutdlo. A-
tuaissugssat tamaisa inåvdluarKuvdka!
Jens Lars Jakob Johan Hammeken, inungor-
POk Nångme, 1839, Fipruårip 26-ne. — Lårse
iliniarfigssuarme iliniarsimångilan; Nungmltitdlu-