Atuagagdliutit - 04.01.1899, Blaðsíða 2
67.
68.
ilait tunugdilt Amérikap nunaviane (nunavigtåne)
nnnagdlit tåssa Kalåtd]it Akilinerraiut, akiv-
tine nunaicartut. Åma ilait nunaaarput Keaerta-
ne, ilait ikigtunguit Akilernup avangnfine, Cum-
berlantip ikerasåne (Tuluit tåssunga ar-
fangniartartut taissarpåt: »Cumberland Sound«);
ilaitdlo Keaertarssuarme, — måssa Kenertarssåti-
påt— Kavdlunåt*) »Grønland-imik« taissagåt.
Nunat tåuko Kalåtdlit tamarmik nunagissait
Alaskamit Grønland-e tikitdlugo angisérssugaluar-
put nerutoKalutigdlo, kisiåne inue ikigtuinåuput.
Kisitsisait imåisimagaluaroerput:
Sinerissap (Grønland-ip) inue, Tunuane nnnag-
dlit Gdtimik nalussut ilångutdlugit 11,000 migssi-
lioruorpait. Akilinermiut 1,500 migssiliorpait. A-
laskamiut 10,000 naligait, Amérikap avangnamut
sinåne nunagdlit Cumberlantivdlo ikerasåne nu-
nagdlit 3,000-put; tåssa katitdlugit Kalåt-
dlit tamarmik 25,000, (imalanit 30,000) migssi-
liornorpait.
Ajardpap igdIorpagssuaKarfisa ilaisa xavslt a-
ngivatdlångitsut inuisa, Kalåtdlit tamarmik amer-
dlåssusé (amerdlåssusiat) naligåt. Sérdlo igdlor-
pagssualik Aarhuus Jylland-imitOK — Avangnardlit
(Danskit igdlorpaKarfisa ilåt) — inonarpoK 30,000-
• nik, imåipoK: nunat Kalåtdlinik inugdlit inue ta-
marmik nunaKartiup (igdlorpagssuagdlup) tåussuma
atautsip igdlorssuaine inigssasarsinaussut.
2, Kalåtdlit t du kua ilait kikut (sor-
dlit) kristumiorérpat?
Siugdlerpåmik orningneKartut tåssa: Ka-
låtdlit sinerissame måne nunagdlit. OkioK
1721 Hans Egede Ndngmut nunalingmat kigdliga-
lugo Kalåtdline sinerissap inuine kristumioKaler-
pOK, manåkutdlo avånga Dpernivingmit navunga
sinerissap kujåmut isuanut ukiut 50 sivnerdlugit
Kalåtdlit tamarmik kuisimassdvdlutigdlo kristu-
miuput.
AjoKersuiartortitaKalersut åipait tåssa: Aki-
lernup inue. UkioK 1771, tåssunga pisimåput
n.
nérdlit Katångutigingniat ilait. Månåkutdlo tasav
mane arfinilingnik nunaKarfenarpoK ajOKersuiartor-
titalingnik, Akilernguvdlo inue tamangajaugmik —
Kalålivltdlo akutatdlo — kuisimassuput.
Kalåtdlit kristumiorérsut pingajue tåssa tåu-
ko Amérikap avangnamut sinåne nunag-
dlit. Ukiut 40 migssilioraorpait tikineKaricåf-
mata kingorna. Ajoaersuiartortitat palasitdlo tåu-
kunane sulissut tamangajangmik Amérikaving-
miuput, ilaitdle Tuldnerput Ajartipamit pissut.
Tasamane amerdlasuatsiånik kuisimassoaarpoK ila-
glgsoKarfeirardlunilo. —
Kristumitingortut kitdlit (taimåitoK mana
amerdlalårtunik kuisimassosaleraluardlutik ilait
amerdlanerit sule kuisimångitdlat). Tåssa: Alaska-
miut. UkioK 1885 ajonersuiartortitat pingasut
Amérikavingmiut aatångutigingniat ilait Kalåtdli-
ne Alaskap inuine sulilerput. Manåkutdlo pinga-
sunik ajoaersuiartortitalingnik nunaKarfetcarput,
sulissutdlo 9-put, ilait angutit artinigdlit, ilait
arnat pingasut. Tåuko arnat pingårtumik mer-
dlertunik nåparsimassunigdlo suliatrartarput. 625-
-nik kuisimassosarpoK 224-dlo iliniartosardlune;
27-nik ajodteKarpoic ikiortoicardlunilo Kalåliussu-
nik.
Kingminik KimugtOKardluarpos Alaskame, ki-
siåne Kingmit nåmångingmata pinerpos, åma tug-
tunik KimugtugssaKarumavdlutik Kavdlunåt tå-
ssane nunagdlit isumaliulerput tugtunik tåssu-
nga ndgtitsiumavdlutik, Alaska tugtonånging-
mat;— månåtaois isumalidtigåt: tugtut amé Ka-
låtdlinut tåssanitunut iluatsutigssåusangmata, pui-
ssit Alaskap imåne ikiliartornermata.
3, Kalåtdlit ilait kikut (sordlit) sule
uvdlume Gutimik nalussupat?
Ilait ajoKersorneaaleraluarput ukiut tugdlerit,
kisiåne sule kuisimassosångitdlat; ilaitdlo avdlat
orningneKångitdlatdlQnit, ajonersortigssamingnik
sule tåssa angilugtuvigdlutik.
ÅmåtaoK Kalåtdlit avanerssuau sineri-
ssame Uperniviup avangnåne nunagdlit
amerdlasOngitsut sule orningneKångitdlat.
*) tassa: Sineriak måna Tunualo.