Atuagagdliutit - 04.01.1899, Qupperneq 3

69.
70.
OrningneKangitsut ilaginerpåitaoK Amérikap
sinane nunaKartut ilait, sinerissap takissusia nu-
navdlo pissusia pivdlugo inue siamasigpatdlårmata
tamaisa tikisinåusavdlugit ajornartOKaKingmat.
AjoKersorneKalersutdle ilait tåssa: Kavå-
ngarnit8at,Angmagssagdlup erKåne n u-
nagdlit. Ukios 1894 palase Ruttel Angmag-
ssalingmut nunaligpOK, kigdligalugulo Kavångar-
nitsat pivfigssaKalerput ivangkilio Jisnse Kristusi-
mik ajortigdlit tåmarsimassut ånåussissånik tusar-
slnauvdlugo. Kisiåne kuisitumik sule tusagaxångi-
lagut, ukinp 1897 naggatå måna tikitdlugo. *) —
OrningneKartut ajoKersorneKalersutdlo ilait av-
dlat tåssa Kalåtdlit KeKertame Akilernup avatvg-
nånituine, Cumberlantip ikerasånik (Tu-
lugtot »Cumborland Sound«) atilingme nanagdlit.
Tåuko Såmualiugalftp ukiut 31 Kångiuput ingmå-
nguaK agdlautigai OKautsinik måkuninga: **) »a-
taotsit kisimik ilane takusarnesaraluarput (akivti-
ne Arfersiorfigsåme nunagdlit, nk. 1857), unigfi-
ginesarnatigdlei. OKautsinik måkuninga pivå Ka-
tångutiglngniat ilåt Matiuse Warmow, (siornagut
sinerissame sulissartOK, sulilo tåssa 80-nik ukio-
aardlune ndrdlit nunane inftssos), nkioK 1857
tåukununga tikerårtoK. Kalåtdlit tåuko matuma
kingornagut åipagssånik takusarneKarput, ajoaer-
suiartortitat mardluk Tuluit uk. 1894 Cumber-
lantimut nunalinginata, tamatumQnåkutdlo unigfi-
ginesarput.
Tåukua suliniarnerånik måkua tugdline (ar-
dlaine), II ingmånguan agdlangniarumavunga.
4, Uvagutdle Kanos iliusaugut,Kalåt-
dlit tåuko ajoKersortigssamingnik
sule angilugtortut pivdlugit?
Kanos iliornigssarput nalunångikaluarpoK,
Rdm. 10, 13.14 agdlagsimassut erKaivdlugitdlo ilu-
naersutigiguvtigik måko: »Nåtøgkap arnanik tor-
dlortigingnigtOK ånagkumårpoK. Kanordle ilivdlu-
tik tojijlortigisavåt ugperfigiugisartik? Kanordlo i-
bvdlutik ugpertigisavåt tusåmångisartik? Kanordlo
ilivdlulik tusåsåpat OKalussissosångigpat?
*) Tak. Atuagagdliutit uk. 1891; M 3, Kup. 33.
**) T$: Atuagagdliutit uk. 1801; M 2, pup. 24.
Kanordlo ilivdlutik o sa l ussiså pat autdlarti-
neKångikunik?« Osalussissugssat tåvungar-
ssuaK sinerissap avangnåmtunut Amérikavdlo si-
nåne nunalingnut sule tårsiortunut autdlartitaria-
Karput. Kisiåne kikQsåpat tåuko autdlartitagssat?
Ata, måna tikitdlugo Kavdlunåt nalinginait (A-
vangnardlit, Nårdlitdlo, Tuluitdlo, Amerikamiut-
dlo), Kalåtdlinut autdlartarsimåput. S<k Kalåt-
dlit kuisimassut kristumiussut ilaisa ingmingnik
ornigtaringilait KalåleKatitik sule tårsiortut? mag-
persagånguane »OKalugtuånguit ajoKersuiartortita-
nik« taissane SåmualiugaluaK (Kleinschtnidt) ag-
dlagpOK imåitumik: (Kup. 9). »lsumaKarnarpoK
Kalåtdlit sikumiunerussortait Kavdlunåt kajumig-
kaluartortaisa najorneK sapisagait; imaKale Kalåt-
dlit nangtnineK ilait Kavdlunåt pinut uverisimå-
ngitsut ånåussissimingnigdlo asangnigdluartut ka-
juinigsileraluarpata KalåleKatitik sule tårsiortutila-
siariumavdlugit, silamiut sånmarsutigssanik oku-
lugtukumavdlugit, aitsåt tauva tåukua pivfigssåt
nagdliutisanersoK* ? OKautsit måko ersordluarttl-
soralugit iluaralugitdlo uvangåtaos aperssuiniarpu-
nga iraåna: Kalåtdlit kristumiut sinerissame nu-
nagdlit ilasånginerpat kajumigtunik, tåvungar-
ssuan piukårtunik?
Tamavtame uningåinaraluaruvtalunit, ator-
dluartungikuvtalunit Kanos ikuvtalunit, ata u se s
sapingikaluarparput, tåssa: ivko sule tårsiortut
Nålagkamut tugsiutuinåsavagut, tusardlernesarfig-
ssåt nagdliutersuvdlugo.
Tåukunungalo pikissosalisagpat, tauva sapi-
ngisavtinik najumissardlugitdlo ikiorniartåsavagut
tugsiussissarnermigdlo aningaussanigdlo tunissi-
ssarnermik, suliniarnigssåt iluamik pivdluarnarter-
suvdlugo.
Ukiut 15 siornatigut, sinerissame tåssa Ag-
dluitsume suligatdlarama, sulesatikalo ilåne osa-
losatigikångavta isumaliortarpugut Kalåtdlit tåuko
sule tårsiortut (tamåssa Kavåugarnitsatdlo Uperni-
viuvdlo avangnåne, åma Cumberlantime nunag-
dlit) takusarnesarnigssåt pivdlugo. ArtornartoKar-
nermit ugpernikinermitdlo nikatdlortutut iugajag-
kaluarpugut; kisiåne isumaKatigilerpugut Kalåtdlit
tåukua sule tårsiortut pivfigssåt tugsiukumavdlugo