Atuagagdliutit - 25.01.1899, Blaðsíða 3

101.
102.
tfl tingmissåkalo sitltinik Kiortåinardlugit sigssor-
<Uugit plarpait. Åma torujnga Kiortåinardlugo
pérujåt, tåssalo inftnivne aitsat sinigfingmut inar-
dlunga. Nakorsaa åsitdle anivdlunilo isilerpoK.
NalunaerKUtaK unuap seriianut KitemitoK iserame
aperssorpånga: agssaga erdligingikuvko kipiumav-
<llugo.
Osarfigåra erdligingilara, atorsinaujuugnåissu-
sia ivdlit åma misigssorérpat. Anisavdiunilo pår-
Kingnigtunut onarpoK: susa sinigkaluarune pi-
ssafiaKaleraluarpat ernginas itersariartomivdlune.
Sunauvfa niarnuvnut autdlåisangatikalnardlugo;
taimanilo unuame avdlamik ånernartumik misigl-
ngilanga niarsuvnik kisiåne.
Uvdlakut nalunaerKutaK tatdlimshigorå nakor-
saK iserame OKarpos: nalunaerKutas arfinea mar-
vllungorpat kipisavdlugo. Anissordlo kisa iluasu-
Ogssat ersussulerpnt, såkussarpagssuitdlo; taissa-
ailo nagdlilermat iserdlune tåinaaa sasissålerpoK,
kipiumagaluardlngulo nangåvdlunilo, suligos inup
dmassup avatånik kipissinginarae. Kisame kipi-
nåsavdlugo osarpoK; låssalo autdlartisavdJugo ikior-
ligssaoe kivfat nakunerussut KaerKuvai piugasut,
H. Lund-e, H. Kleist-e, N. Berthelsen-ilo, arnat-
dlo pingasut; nakorsavdlo ajosivdio kipiniåsagåt;
aperigåt tusarpara: ilisimajungnaersåumik pineKa-
sasoralunga? Nakorsait åma osartOK tusarpara:
tamatummga atortisagaluaruninga pigissane ami-
gartoK osautigalugo. Åulajangerssorpånga niv-
sukutdlo tagdiikutdlo niaiaukutdlo. Kisa savik
figugå takuara; kisa uviniga pilagdlugo autdlar-
tipå; savingmik pilalermago si6ragissara ajuugi-
ngélerame, lusåmassaka kisa tikipai ujatdluka;
.aitsåt tåuko tikingmagit ånernartorsilerpunga; kl-
salo saunera tikipå, pilagtfitdlo tiguvdlugo. Ag-
ssautima sauné pilagtulerpai, siliagneralo amilera-
1 “1°; patera tikingmago ama aitsat ånernartumik
imsigilerpunga; asulo silingnera kipigaluardlugo
pilagtdtine inarlikatdiardlugo tagtOKisårtdlerdlune
antdlarpiainen ajulermat, ajowip (K. Berthelsen-ip)
pilagtutå tiguvdlugo saperagtererålo tåussuma ki-
P|v’å. laimane auk inungmit aniassos mikissu-
pgitsoK takuvdlugulo atorpara, uvanga nangminer-
tusagavko avdlamut åssersiltingilara: soidlo
suna morpalårtoK; tåssa tarsåka kivdlormata.
Kiperérdlugo nåmagsingmago tainasa inarpunga,
Aprllip 11-ne talera kipingmat inarama, Junip ser-
sa KimnngåtsiartOK aitsat makipalårtalerpuuga.
Jfinip 20-ne Nordlernut itivitinesarpunga na-
korsamit; tåssalnrae piniartup piniausia atupalår-
sinaujungnaerdlugo, kivfartorsinaujungnaerdlunga-
lo; taima isumaKalerdlunga. Sornguna aussas
aussåtipara sunguamik sulinanga; åma ukioa tai-
ma atorpara. Åipåne uperngalermat autdlåimik
tingmiarsiumik sungiusarnialerpunga; klsalo miti-
nguanik pissaKartalerdlunga. Aussardlo tåuna ait-
såt kivfartornermut sungiusarniapalålerdiunga; kl-
salo uko sungiusarnima kiuguoerisigut, sapingi-
savnik sulipalårtalerpuuga, tåssalo ilagissånguåka
kiugumut pigssarsiortalerdiugit ajornåugikangat.
Tåssalume åma sungiiikaluarpara igdluinarmik ag-
ssaKardluuga; suliuermutdlo umiatsiåmutdlo aut-
dlainiarnermutdlo; kisiånile måssåkut pissusera a-
torungnaeravko, Kavunga Påmiut tikitdlugit, avu-
ngalo Amerdlos tikitdlugo angalajuugnaerpuuga,
ilersora atorungnaeravko sakissavnit igpigusugta-
lerama; erngerdlunga ajulersalerama. Kitoruå-
nguamalo ilaginanga umiaussamik angalanigssåt i-
sumagigavko; sule silap Kanos Issusia misigssu-
ngingiwissuk.
Atuagagdliutinik agdlagtartnt osauserissarta-
gåt nåpertoidlugo ima OKarpunga: nanortOK ag-
dlagånguåka atuamesardlutigdlo ilagsinesarilik na-
Kiternesarpata; atuarlugssatdlo tamaisa indvdluar-
Kiivåka asauguiugnermik, takorugagarlngisåkalo ta-
kungisåkalo tamaisa.
AjOKersuiartortitap Ramseyer-ip nuliatalo,
niuvertuvdlo Killme-p Avfrikame tigu-
ssaunerat ukiumit 1869-mit 74-mut
(uangitat).
Jfilip 28-ne aitsat Agogo-mit pikilerput. Ku-
mase tungåligpåt, nuna imesarnerulerdlunilo nag-