Atuagagdliutit - 07.10.1908, Blaðsíða 2

85.
36.
tåssane åtånguaKalermat agdlagtoKalerdlunilo pi- J
niartut anguvlnalerput ardlalingnik; taimåitumik j
nivkunik ama piliaKardluarput.
Savtampare autdlartlnerminit uvdlut arfineK i
mardluk nåvdlugit silapilulnarpoK siagdlersardlu-
ne pujorujulnardlunilo, taimåitordle Katsungassar-
torssungmat piniartut pissaKardluartarput. Uv-
dluisale Kidingåne kigångamik anordlerame Kang-
nerdlunilo KåKat aplput, tåssalo ukiumut apivdlu-
tik. Uvdluisa isigkanea sisamane pujortulitoKaK
Ilullssanit avalagpoK, tåssalo umiarssuit naggatåt.
Kåumatip tåussuma KiteiKiinerme kingornanit nå-
jartornerminut siagdlersardlunilo KangnersarpoK,
anordlersardlunilo. Taimåitordle uvdluisa nåler-
nerisigut atorssanssarmat uvdlut ardlersardlugit
piniartut åma pissaKardluarput, åtårssuartardlutik.
Iuuitdle peraitdlissarput nuagssuatc ilapiloKartltar-
dlugo, meriarnermik anarnermigdlo niarKerinermig-
dlo, timertigdlo tamåt ånerissardlugo; sivisungit-
sumigdle taimåitaramik ajutiglnglnamlkulo anigu-
jårtaramlkulo KujanaKaoK. Silavdlume Issililerne-
ra nåmagtoramlko anigulertortarpåt.
Kåumatip tåussuma uvdluisa mardlungnik
Kuligdlit åipånilo, piugajuånilo, nunasarnimit a-
nordlitsiartaKaoK. Atorssarormatdle puisseKartit-
dluaramiko nåjartorneranut angumåput, Kåumå-
me tåuna åma pissaKarfiuvdluarpoK; kisiånile sior-
nanit Issiliårnerugame ukialertorneruvoK, erKavtl-
nitdlo angalårtut unileramik nunaicativut unga-
singnerit tusakulajungnailerpavut.
Ukiap Kåumatå Ortiipare autdlartitdlunilo uv-
dlut mardluk agsaruimit nagtimassarame nuiassar-
dlunilo KangnersartorssuvoK, taimåitumigdlo api-
ssorssuvoK; uvdlordlo atauseu kigångarpoK nagti-
massumik. Uvdluisa sisamane silagigseriarmat
palaserput H. Ostermanne åipe nunalericaoK H.
Mortensene åiparalugo suliartordlune tikiupoK. Su-
liagssanilo namagsigamigit aicagukut linulerå ku-
jåmukardlutik autdlarput atorssauvigkå. Autdla-
leramilo OKarfigånga Ortuparip uvdluisa 13-ne I-
lulissat oaalugfiat atoralsIneKåsangmat, uvdloK |
taissaK tikilerpago aggericuvdlunga. Åmalo piu-
massut tamaisa aggerstnaussut aggereuvdlugit; a-
joKeKatlkalo AtånltoK Gabriel Knudsene, Kiler- j
sidmTtordlo Niels Petersen-e åma aggereuneKa-
rérput', piumassunik aggerumassunik ilaKarKuvdlu-
git. Palasikutdle kujåmukarmata kingorna silapi-
lulnartorssuångordlunilo anordlinartorssuångorame
kigångamit imaic magdlerujutnalerpoK; taimåitor-
dlime mardlungnik KilalugartoKarujoK. Silale pit-
saoriarmat uvdluisa isigkarnåne dnulersoK mar-
dluiuvdluta kujåmukarpugut, atordluarparputdlo
Katsunganera nåmagtoravtigo; Uulfssanutdlo pivu-
gut uvdlumat Ausiangmiut umiatsiait tikiusi-
massut, palasiat nagdliutorsioriartortoK nulianilo.
Aicagukutdlo agsarnerdlune nagtimaussartorssugå
ama umiat OKaitsormioKativut tikidkfput, Kajar-
pagssuarnik ilaKardlutik. Agpamiutdlo aggersug-
ssaugaluartut aggfngitdlat silardlungnera persar-
Kutigigamlko.
Uulissane oKalugfik angisoK Kalåtdlit nunå-
ne oaalugfiup pisoKaunerussup åiparå, tåukualo
siugdliuvdlutik osalugfit sananeKarput nunavtine.
Uulissat OKalugfiat sananeKarpoK ukiume 1780-me
Imaita: siarngata puvata anorisautitåne ukioK ag-
dlagsimavoK 1779. OKalugfigdlo tåuna atorica-
sangmat Uulissane taimane palasiuvoK Sverdrupe,
nalunångilardlo tåussuma atorKårtlkå; Uulissane
palasiungmat ukioK 1763—88-nut. Palasilo tåu-
ua sulivdluarnine ilagingne Kalåtdline pivdlngo
nersorneKarpoK, taimåitumigdlo sinerlssaine a-
vangnardlerme ilagingnut misigssuissungortitau-
vok. Uulissat OKalugfiat ateKarpoK »Slonimik.«
OKalugfik tåuna Uulissane Kalåtdlit nangmingneK
akilerpåt, orssunik arferitdlo soraainik. Tåssa
nangmingneK kajumigkamik, kristumiuvdluartor-
tailo ilnngersoramik, Gutip OKausisa pivdluarnar-
tut oKalutigineKarnigssanik katerssortarfigssaming-
nik »Gutip igdluanik taineKartumik« OKalugfigså-
rumavdlutik; taimame kigsautigissamingnik tuni-
neKarput. OKalugfiuvdlo tåussuma atoncårnerata
nagdliiitorsiutigineKarsimanera, Kalåtdlinit OKalug-
palåtåungilaK, taimane inusimassunik angumering-
nigtugaluit Kangale toKungmata. Uvanga anånav-
nit åtaga Peter Dalager angumeråra, Kulinik u-
kioKangajalersunga toKuvoK, tåuna ukiume 1800-me