Atuagagdliutit - 04.03.1914, Blaðsíða 2
147.
148.
Klngukitsuvdlune, ilame kangerdluarartånguåinar-
mik taissariaKardlune. Kfngorpiånguamigut ko-
KarpoK iuikissungitsumik, téssauvordlo tusåma-
ssåussutå eKalugpagssuaKarnerminik; kisiånile nu-
naKarfilugtuvoK uvingåinartuvdlune, pingårtumik
kangerdlfingup tåussuma saraå. Kangerdlungup
tåussuma alånguata tungåtigut toravdluartorta-
tuånguåkut aussaK måna sanavoK igdlorssuatsiar-
ssuaK kussanaKissoK; tåssauvordlo eKalungniartup
H. Nielsenip neriorssutå. KangerdldnguaK ilår-
dlugo tukingavoK, tangnera kangerdldngup imar-
tånut sangmivdlulnardlune. SanerKamigut igalå-
KarpoK mardlungnik matumik pingajulingnik; tå-
ssalo mato tåuna igdlorsstip iluata takussagssa-
Karnerssånut Masklnarssuanut isåriå.
Åmalo tunuata sanerågut igalåKarpoK mar-
dlungnik, matoKardlunilo igdlunilo åssigigdlulnar-
dlutik, tåukulo matut tamarmik igalåKarput. Ka-
ngiata avangnakåniata tungågut igalåKarpoK mar-
dlungnik, ilualo pingasungordlugo avitauvoK, ku-
jatåtalo kitikåniata tungågut matorssuaKarpoK ig-
diugigdlutik magpei’sartunik, tåssauvordlo eKaluit
utigagssat saligtarfiat erKussorneKartarfiatdlo.
Maskinarssua iserdlugo issigingnårumatuv-
dlune arrivdlune iseraluardlugo arrineK erKaima-
neK ajornaKaoK, pingårtumik pisatai angalalersit-
dlugit, asulumiuna sulissutsiångua inuluvfeKar-
minane iklngutmerdlulnaramime.
Kuiasiitigissarparputdlo igarssuisa pingasut
miklngitsut Masktnartamingnut patdlimångfssusé,
Maskinartarssua (ikumavfia ernguvdlo Kalavfia) a-
vangnåta tungåne talisimangajagpoK, igatarssuile
tåuko kangiata tungåne alisimangåtsiardlugo Iput,
ingnermitdlo patdlimaneKaratik, tåssaliuna pavu-
na Kulåtigut savimineK suvdlulik tåukununga ata-
game, tåssa kisime. Åliuna Kivdlertussarpagssuar-
nut Kalatiterissugssåt, ilumutdlume Kalagdluartar-
tunguput. Åma igdlorssuarssnp sanerågut savi-
mineK suvdlulik nuisavoK, tåunalo pujortulérKap
anersårtorneranit akuliklpatdlårnermik serKulugpoK
Kuianardlulnardlunilo.
Initaisa pingajuåne augnerme tåssa: eKaluit
utagssat ugdlissarfiåne Kivdlertussanutdlo irniune-
Kartarfiåne IpoK Kivdlertussanut natagssersuivfiat.
Tåunalo iluartitauvdluarpoK, ilaskinap angalane-
rata åma tåuna angalatitaringmago, nauk inime
avdlamikaluardlune. Aitsåtdle limarinavigsoK, u-
vagut Kivdlertussånguit agssangnik matuniara-
luarångavtigik ajornakusdrtltarigut, saviminerssup
limångitsup agssangnit ajunglnlnguamik matuv-
dluartarpai uisorernerlnarmik.
Kisiånile aussaK måna sivistimik Maskina a-
tiingilaK; uvdlilt Kavslngutnait literigamik, erngT-
naK Kivdlertussanut matugssaerugtoramik taimai-
tlkamlko, nauk sule Kivdlertussautillngugaluardlu-
tik.
Aussardle måna eKalugut siorngarnit ikeria-
Kaut, erngTnardlo angisiit nåvdlutik. Kigsarna-
raluarpordlo kingorna amerdlanerussalerKuvdlugit,
uvavtinut iluaKutaussartut maKaissinarsiartufnar-
Kimagit.
Kairomit »Det gode Haabimut«
(Kangigssårssuarmut).
Sule ukiut 40 Kångingångitdlat, Amérlkamio
Stanley ilisimassagssarsiordlune Afrika itivitdlar-
mago kingornga, taimane angalanerssuane atua-
galiaralugo agdlautigigamiuk atserpå: »Nunavig-
ssuarmik tårtumik«, imalunit ilisimaneKångitsu-
mik. Måssåkutdle Afrlkap avangnamut isuanit
kujåmut isorpiå tikitdlugo KimugtuitsoKartilerer-
pat. Nunap åssingane ilångtissavtlne takiisavarse
suliagssarujugssup taklssusia anglssusialo, Kirnug-
tuitsut avKutigssarssuat; titarnerit siligtut atassut
tåssa: Kimugtuitsut avKussue inerérsut; ilaile kl-
parigsunik nalunaerKutsersoreimassut tåssa: avKU-
tigssarssiip ilagssai sule suliarineKartut sananeKar-
tutdlo. Suliarssuvdle anglssusigsså påslsavarput,
tusaruvtigo Kangigssårssuarmit Kombo, Kongo-
mitoK tikinardlugo MUit 600 sivisutigissoK. Ki-
mugtuitsunigdle nalunaerKutap akunera atauseK
Milit 8-sut ingerdlassaråine, tauva uvdlut ånuat-
dlo pingasut nalunaerKiitavdlo akiinere arfineK