Atuagagdliutit - 22.09.1919, Blaðsíða 5

25.
26.
ropamile nunat pigssaKarn arnerit ilagåt, augtitag- |
ssanik akuiagagssanigdlo KåKai nungdsångitsunik
ujaraKaKingmata, nunalo naggorigsorssumat kar- j
rit åssigingitsorpagssuit paorngarssuitdlo vi-
nigssarpagssuitdlo tåssane katerssorneKartarput.
Lothringimiut Franskisut OKauseKardlutigdlo iler- j
KOKardluinarput. Elsassimiut amerdlanerit Tyski- j
sut OKalugput, ilerKumtkutdle Pranskisut pissuse- j
Karneruinaratdlarput. Tåssanimiutdle Franskinit
pigineKarKilernertik nuånårutigigatdlaKaut.
(kalugtuaK Luterip inunerata nalånit.
Magpersagartaisa åipåt.
(nangitat).
Svartsvalte, MSje 1521. Angalalerama sapå-
tip akunera siugdleK nåvoK, uvdlume Svartsval-
tikut ingerdlavunga, ukiut isigkanigdlit Kångiuput
igdlorpaKarfit tåukua akornisigut ingerdlagama, j
Marte Ldtere åiparalugo, taimane Rumaliaravta.
Måtdtut atissåinik tamavta taimane atissanar- j
pugut, tamavta Påvimut nålagtauvugut, ilagingnit j
avigsårtermissinera nikanarsainerutitdlugo angner- |
patdlåK. Martip Luterivdle inungnik mana kaler-
risimårtitsissoK Pommernimit Spåniamut agdlåt
taimane erngerdlune umåmiugilerérsimavå. Kri-
stusikut kivfaujungnaersineKarérsimavoK, taimåi-
ssutsilo nangmineu naldngilå. Agdlagkat iluartut
kisisa sagdlusuissumik taimane erngerdlune nalu-
jungnaerfigssautipai iluartumut iluaitsunik torau-
tigingnigtumut, perKusersuitdlune ugpernermi-
gut ajortit isumåkérneKarnerat såimåunermit ake-
Kångitsumit, taimane pigilerérsimava. KinuneK
Kitornamut isumåkérfigissamut Kanilårdlune iluar-
toK åiparalugo inussumut, KinuneK piumåssuseri-
tipå tugpatdlernangårtoK. Kristuse ilisarerérsima-
vå ajortinik nalunaiaivfigssaussoK, palasiussordlo
anernerdlo iluartoK Gfltip onauslnik ingminut nå-
langnarsitsissussoK, ilerKorissatorKat sule ilerKori-
galuarpai, soKutiginagitdle.
UpernåK alianaeKaoK; tamåna misigåra or-
pigpagssuit akornåne avKusinertigut Korsorpalug-
tutigut ingerdlatitdlunga. Umativkut tipaitsungår-
punga porskime tugsiutitoKaK Eivap tusarnarisså,
tugsiardlugo. Tugsiut sule nånago akugtusunik
orpilik tikipara, sordlo téssa orpit Kanigtumik piar-
simassut, tauvalo narssaK alianaitsoK issigilerpara.
Narssame tåssanipoK igdlorpånguaKarfik, igdlutKi-
ssussut akornisigut siarnit inait KaKivfiliat taku-
ssagssåuput, igdlut Kiimut KåDgersimagait. SérKu-
miardlunga Gute Kinuvigåra, inungnut tåssani-
miunut OKauseK någssåungitsumik eraigsinartulik
magpersagkatigut nagsatavkut nagsagara ilagser-
Kuvdlugo. IgdlorpaKarfinguamut isertunga angu-
tip utorKåp såimaussumik asangnigtumigdlo kinag-
dlup tikipånga, asangnigdlunilo ilagsivånga. Tåu-
na tåssa tåssane palase, nioncutika takorKuvåka,
Kungujugdlunile akivoK. Uvanga pigssaKartingi-
kungnarsivarma, mana ilerKorssfisaerpnnga OKa-
lualåisaerdlungalo, imaKa taimåitut nagsataråtit.
Magpersagkat atautsit tiguvdlugit tunidpåka. Aut-
dlarKautane magpersagkat sussusisa nalunaerne-
Karfiane Luterip araa takugamiuk, Kungujulajung-
naerpoK, ånugdlunilo onarpoK: Magpersagkat nag-
satatit sussut naldngiligit? Akivunga. ImaKame,
tåukua ilait amerdlanerit tuvivkut erssuinångilå-
ka, umativkutaoK erssupåka. Taimåitunut navia-
nartoK naldngiliugtaoK? Tusartugut ilisimatoK
Ldtere Påvip ilagingnit avigsårtikå erKigsivérutit-
dlugulo, åma timå ikilersimassoK ajortumigdlo pi-
neKarsimassoK nanisimagåt tusarpiuk? Avdla ilig-
tut niuverniartoK taima oKalugtuarsimavoK. Aki-
vunga: Tamåna ilumortusimångilaK, Yormsime
taima tusartoKångilaK, igpagssåne tåssanlkaluara-
ma. OKarpoK: Gute Kujanarsile, ilisimatoK Ldtere
månimiussugut KutsavigissagssareKigavtigo tauva
palasip ingmingnut åiparserånga inugsiarnersårfi-
gingårdlungalo. Igdlorpånguanarfingme tåssane
magpersagkat amerdlasut tunivåka, tåssånga aut-
dlalerama palasip inuvdluarKuvånga Kiangårdlune,
kigsautdlungalo angalanivne Gutimut pivdluarKor-
Kuvdlunga.
Soriggip eraane Jule. Inuit tamarmik por-
skisiortutut iput.