Atuagagdliutit - 22.09.1919, Blaðsíða 8

31.
32.
mitdlo Kilugpalungnerat tusalerpavut. Taimaitsiar-
dluta orpigpagssuit angmaneratigut takulerpavut
umassorniat aggersut sukaKalutik. Åma takuler-
parput inuk, såkutorKingnerit atissanik atissalik
ingmlkordlune KeKartoK, umassorniatdlo uvavtitut
issigigai. Inusiata nakugunartup entaislpånga
inungmik takusimassavnik. Ingerdlavigssavta sa-
nlnguanlpoK, nagdleravtigo tj loriup isuvssupånga:
Marte Lutere-una, klnå perKUsersuitsoK asangnig-
tordlo takujumangårparput, ornigdlugulo tiki'par-
put ilagsivdlugulo, ilisaraluta Kungujugpåtigut,
tllorigdlo eKlkamiuk, nipikitsumik oKarpoK:
(nangikumérput)
Danskit atuagagssiainit nngtigkat.
OKajuitsup Kalåliussup toKunera. Oica-
juitsoK KalåliussoK siornga ukioK 1918 Fipruårip
7-ne toKuvoK, 20-nik ukioKardlune; atenarpoK:
Eli Frederik Ruttel Dan. Angmagssalingme
erniusimavoK, palasiugaluvdlo Ruttelip iliarssung-
mat Kitorngarsiartårå ukioK 1910, oKajuitsunguar-
dlo tåuna Kebenhavnimut avalagtipå, OKajuitsut
perorsarneKartarfiånut pisitdlugo.
OKajuitsut illniarfiåne iliniartineKarérame Ju-
le Kåumatautitdlugo 1915 OKajuitsut oKalugfiåne
kuineKarpoK, uvdlordlo tåuna unersuerKigtitauv-
dlune. Tamatuma kingornga sanassut ilåta I. F.
Poulsen-ip sånavigssuane sananeK illniartlneKaler-
poK. SivitsungitsoK Eli mjsingnarsivoK sånarig-
sorssuångorumårtoK, kisiånile ukiume Kångititume
malungnarsivoK KiterKamigut aserukiartortoKaler-
sok; niune igdlugtut nukérungmata angalaslnau-
jungnaerame nåparsimavingmitdlune toKuvoK. Inu-
sugtunguau tåuna inugivigsuvdlunilo asajumina-
ngårpoK, toKunermine ikingutine aliasugtut kisisa
Kimatarai, ilaKånginame; ilissaulermat iltniartitsi-
ssaisa Kavsit, illniaKataisalo ilivermut naggåmik
Kanivåt. Amalo nunavtxnut nålagaunerussup Dau-
gaard-Jensenip, oKajuitsorpagssuitdlo utorKaliler-
sut inusugtutdlo tåussuma illniaKataisalo Kanivåt.
Igdlerfia plnemssoK naussorpagssuarnik Kag-
dlersimavåt, OKajuitsut illniarfiånit, illniartitsissui-
nit, avdlanitdlo tåssane suleKatigigsunit pissut.
OKajuitsut OKalugfiåne palasiussup Johs. Jør-
gen sene ilissaunerane OKalussivoK. OKajuitsoKatai-
salo akiardlugo iliartorpåt.
UperngåK Danskit ilait tunuvtlnut piniaria-
rumassut umiarssuarslput, inugssailo piarérdlugit.
PeKatigit tåuko umiarssuårarslput sarpiléraa-
mik »Danymik« atilingmik, Tunumutdlo autdlar-
niarput amilingniarumavdlutik.
Nålagaråt Københavnime ilisimassortaissartoK
Gustav Thostrupimik atilik; matuma siornga-
I tigut tåuna ilaussarérpoK, Mylius Erichseniuga-
luardlo sikuiuitsuliarmat umiarssuane Danmarki-
me aKugtuvoK. Kingorngalo såkutut nålagaisa
ilåt Koche tåvuna klmut sermerssuaK itivingma-
go tåussuma åma ilagå.
AussaK 1919 Jule KiterKuterérmat atuagag-
ssiatigut nalunaerutigineKarpoK: Amérlkap kujå-
mut isungajåne Buenos Airesime sialugssuartor-
ssussok, supinerssuaKaKissordlo. SavarpagssulngoK
Milliunigdlit ardlai KiterKusimassut imerssuarme
iplput.
Tyskit nunane kångnerssup kingunere:
UperngåK Aprilip 25-ne Berliname nakorsat inuit
peraigssuslnik misigssuissut nalunaerput: Tysk-
landip ungussaunera plssutigalugo kångnerssuaKa-
leKingmat, inugparujugssuit sulislnaujungnaersut
t nukérugkamik, peraigungnaerdlutik ilerKumigtut
pislnaujungnaersut; toKorarnerssuaKalersoK erniu-
ssutdlo ikilissorujugssussut. Ungussaunertik pat-
! sisigalugo ukiune 1915-1918-nilo inuit nerissaki-
lårnertik patsisigalugo 7 63,000 toKusimåput. Åma-
| lo inuit 150,000 kångnermit nukérugtut nuagdlu-
leramik åtagslnåunglnamlko nuagdlungnerssuartik
toKussutigigujåt. Puagdlungnermik, avdlanigdlo
anerterlssutimingnik ajuliuteKartardlutik, ernissut-
dlo KanimanartoKardlutik toKussorpagssuit tamar-
mik nerissakilårnertik plssutigineruvdlugo toKorar-
torssuput. Ukiune sorssugfiussune nålagauvfig-
ssuarme tåssane erniussartut 4,000,000-nik ikill-
put, Preussinarne 2,555,000-nik, ungussausimane-
rlnåtdle plssutausimånglkaluardlune. Sulissartor-
pagssuitdle Kiterautingajagdlutik ikillput.
Ungussausimaneråne inuiagssuit tåuko inu-
ssutigssaileKinerssuat ånilårnartorssuvoroK.