Atuagagdliutit - 26.10.1921, Blaðsíða 5

41.
42.
ericaivdlugo asassarput
måna maunga Kanissarput.
5. Gute Kuj^narsile
ånagtimago ilarput
arna nersornarsile!
tarnavtfnik asangningmat
artornartoK atugaussoK
tauva OKitdlisitauvoK.
Tåssa ilissineK' inerpoK, erfalassutdlo apigsi-
nøKarput. Ilagåtdlo iliveKarfiup saniane erfalassoK
»peKatigingniat« tunissutåt. AjoKiunerput asassar-
put ikinguterput KanilårpoK toKume, sivnerdlugulo
inuvdluancussivugut asassainut asassinutdlo tama-
nitunut.
Hans Egedep Kalåtdlit nnnåliarKårnerata
kingorngagnt nkiut 200 Kångiugpnt.
(Nugt. Fred. Hoegh).
Mana ukiut 200 Kångiugput Egedep Kalåt-
dlit nunåne sulinine autdlarnermago. Inuiaitdlo
atugartungornigssanik sulfssugssissut aj tingf nerpait
ilagingmåssuk, ereortumik nagdlidtorsiutigineKar-
tariaKarpoK.
Hans Poulsen Egede Norgep avangnåta ila-
ne palasiutitdlune Kalåtdlit nunanut ajoKersuiar-
tornigssamik pilerssåruteicalerpoK. Augutdlo tåuna
danskinik siuaissaKarpoK; angutå Sjælland-ime ig-
dloKarfit ilånit Vester Egede-mik tainilingmit pi-
ssungmat. Egedep agdlagatoruanit ilisimalerpå u-
kiut Kavslnik untritigdlit siorngagut Norgemiunit
Kalåtdlit nunåta sineriå kitdlen tunugdlerdlo nu-
nasivfigineKarsimassut; tåssunåkutdlo nunaKarfit
mardluk pilersimavdlutik: Gsterbygd ama Vester-
bygd. Tåukuputdlo Kangarssuardle puigordluina-
gausimagaluartut, Kavdlunåtsiait ajoKersuiartorfi-
giumågagssai iluarsaerKingnermik oKalugtukiartor-
dlugit. Ukiutdle pingasunik untritigdlit sivner-
dlugit inuit tåuko tusarneicaratigdlo takuneKångit-
dlulnarsimangmata, tamåna pivdlugo Kularnara-
luarpordluntt amiåkoKarnerat. KalåtdlitaoK taima-
ne Egedep erKarsautigai. Tåukulo Kalåtdlit inu-
nerat pissusiatdlo nunanut arfangniartartut nalu-
naerssutaisigut- ilisimassaKarfigivdlualerérsimavai,
taimalo nagdligilerdlugit anersakut tårmiussut kui-
simångitsussutdlo. Kungit Frederik IV-nut Ke-
benhavnimilo ilagingne kivfartutileKatiminut kig-
sautiminik nalunaerpoK; taimanikutdle akorngutig-
ssaKarpatdlårpoK avangnardlit sorssungmata, nu-
navdlo pisussutai nungugsimavdlutik tamagingnilo
ilernårneKardlune. Tamåna pivdlugo Egede isu-
maliulerpoK ajoKersuiartortitsinigssaK niuvfagiar-
nermik åtaveKartiniarumavdlugo. Taimailiorpor-
dlume, Bergen-me niuvfagiaKatigigkumassoKaler-
poK, peKatigigssanitdlo nap. (Kdlr.) 10,000 kater-
ssorneKarput. Tamatumalo kingorngagut Egede ku-
ngimit ajoKersuiartortitagssångortineKarame kisa
Bergen-mit autdlarpou 1721, Måjip 3-ne; taimåi-
tordlime ajoKersuiartortitatuinaK pingilaK, åmåtaoK
niuvfagiartitseKatigit arfangniartitsinerånut nåla-
gauvoK. Måjip 3-ne Bergen-mit autdlarpoK »Ne-
riungnermik« atilik umiarssuaralugo, aitsåtdle
12-ne avalavigdlutik; Kalåtdlitdlo nunåta erKåne
uvdlut 14 migssiliordlugit sikorssuit akorngåne ki-
sigsimåput. Julip 3-ne aitsåt nunaliput KeKertå-
nguamut, Egedevdle tåuna taiguserpå »Neriung-
nerup umiarssualivianik«; tåssanilo uklvigssaming-
nik igdluliorput.
Nalivtine Kavsinik agdlagauartoKartarpoK nuå-
nersunik oKalualautilingnik nalunaiautilingnigdlo
navssåringnerKårtup KanoK iliornere pivdlugit. Av-
dlaningme naluaiautigingnigssuteKartoKarsimångi-
laK taima inuserdliornartigissunik, alianartoKarti-
gissunik ajornaKuteicartigissunigdlo, Egedep Kalåt-
dlit nunane sulineratut. Egedep ernglnardlufnaK
malugigaluarpå, ivko Kavdlunåtsiait siumusanga-
ssaraluane amiåkuerugdlufnarsimassut. Ukiuvdlu-
me 1500-nerane Kavdlunåtsiait tamarmik nungo-
rérsimåput, Kalåtdlinik toKorarneKarsimanerdlu-
tik. Hans Egedemut Kalåtdlit OKausé ajornaitsu-
ngeKaut påsiniåsavdlugit, taimåitumigdlume ilf-
kavingitsorpai. Kalåtdlit Egedemut asangnigssuse-
Kalertorput tusarnårumassardlugulo, kisiånile Ege-
dep saperssautigingårtarpå åssillssatigut påsisitsi-
niainiaraluarnine, angåkutoKavigssuitdlo akorngu-
sersuissigingårtarpai; tåukua tamanit soKutigine-
KarnerorKujuartaramik. Egedelo Gutimik oKaluse-