Atuagagdliutit - 01.03.1927, Blaðsíða 3
117
118
påt pissariaKartoKalerångat. — taimane aut-
dlaissoKartåinarpoK portaK sule atordluångi-
katdlarmåssuk, åmalo autdlait mianerssutigi-
nginamiko. tamåko tatituvdlune suliariv-
dluartarpai såkoKardluaKigame. ama nåpar-
simassorpagssuit unuamut agdlåt najortarpai
iluaKUsersorniardlugit, oKalungusiarnikut ali-
kusersortardlugit erKigsinermigdlo sulivfigi-
niartardlugit.— KavdlunåtutaoK ilisimangårpoK
avisinitdlo nugtigkane agdlagtarpai, ardlanar-
putdlo atuagagdliutinitut, ilaKarneruputdle ki-
nguåvisa pigissait. ajungitsorssugame inugta-
minit asaneKangårpoK, kisalo kristumiutut er-
Kigsivdlune toKuvoK 1901-me.
ajoKiuneK Elias Olsen Nungme iliniarfig-
ssuarme iliniarérdlune pitdlarKigdlune inera-
me Manitsume ajoKiorKårdlune Kangåmiune
ajoKiuningorpoK Enok Boassen kingorårdlu-
go. E. Olsen kisitsitdlaridgsorssuvoK, agdlang-
nerdlo taimatut ilikarsimavå. kisiåne sordlo
taimane atuartitsissut tamåko pingårtitdluå-
ngikait piniartugssanut. agdlangnerdle kisitsi-
nermit ilikarneruvåt iliniartitaisa, atuarnerdlo
ajungitsumik ilikarsimavåt. taimanile atuar-
titsissunut ajoKutaussarpoK pigdliornerssuaK.
ukiume atuarfik KianarpatdlårtaKaoK, narKa-
migoK serminavigssussarpoK, — taimanilume
sule kalåtdlit piniarnerinangajak erKarsauti-
gåt nutåt tarrisimatitdlugit, piniagagssaKaKing-
matdlo piniartut pivfigssaisuåput Karasarssor-
nigssamut. piniagagssaKardlualerångat pingår-
tumik angutit Kimagdluartarput. Kajartorér-
fingmikut silame atautsimiugårdlutik OKalu-
ngusiutarput uvdlungmat pisimanermingnik,
tamåname nuånivigpoK.
E. Olsen nagdliutunut erinanik iliniartit-
sissarpoK, nangminerdlo Kavsinik taigdliaKar-
poK tusarnersunik. ama pårssissussarpoK
(Forstander). utorKalilerame atuartitane ki-
sitsinik iliniartitdlualerpai. utorKarssuångor-
dlune toKuvoK 1922-me, kingorårtigalugo
Ludvig Rosing.
Timerdlermiut Agpamiormiutdlo taerpiå-
ngisavut ama pitdlarKigsonarput, Timerdler-
ne piniardluartut taisinaussavta ilagåt Dimas
Augustussen. piniardluartuvoir angatdlarigdlu-
ne tåussumalo Kangerdlugssuatsiakut auva-
riartarneK (itsaK atorneKartarsimagaluaK) ki-
ngumut nanerKigpå. sermialo navianaraluar-
toK sapiserdlutik ingmingnut nilerssordlutik
atorpåt Kiipatigut nåkarumanatik, anigordluar-
påtdlo; kingornalo avKutå ilikarneruvåt. Di-
masile sule utorKalinane toKuvoK.
Mouritzenikut Timerdlernut pigamik ama
iluaKutauvigput, Kaj usilo ukiune kingugdler-
ne piniartuvdlunilo ajoKiuvoK. Timerdler-
miut sujugdliarssuit pikorigsut pinerrarigsut
piginåussusiat kingulisa atorpåt puissiniarni-
kut pitdlarKeiialutik, puissaisangnerssuale ki-
siat akornutigilerpåt. åma encarsarnikut ing-
mingnut perorsarniarput peKatigingniatut su-
lileramik.
tusarérpugut Agpamiut piniartoKartut M.
Martensenimik Kilalugarniartartumik igeriat-
dlarsigsumik, tåussuma nalunaeKutaKångi-
katdlaramik kalåtdlit nalunaeKutarivdluagait
uvdlorissat ilisimavigpai itsarnitsatdlo kalåt-
dlit pissusé ilisimavigdlugit. — tåussuma ernere
John Barnabasilo piniardluartorssuput, inu-
mersungitdlatdle. Agpamiune piniardluartu-
nit kingulerupoK Lasarus Egede, tåussuma
nalåne ukiume Agpamiut puisseKåsaingajag-
dluinarput ukiåkuinaK puisseKardluatsiartar-
dlutik. Lasarus Egede nakuarujugssuvoK Ka-
jarKigsorssugame. atorfine erKaimaneKautig-
ssamik takordlornartipå — måkua sujuline Ka-
jarKigsorssuit taissavut nagdlersimajungnarsi-
vai. kingugajugtorssugaluardlune pitdlarKig-
sorssugame aniguivdluartarpoK. erKaimane-
Kautaisale angnerussutigissariaKarpåt nuna-
ne sujumukartikumavdlugo erKarsautigissara-
miuk, toKuvoK 23-inarnik ukioKardlune. Ag-
pamiune piniardluartut tåuna kingugdlersaråt,
kingornalo taimåitoKarumårnerpoK.
. (nangitagssat.)