Atuagagdliutit - 01.02.1929, Side 5

105
106
sinerissame kujatdlerme tamarme piniartunit sujornartut Julius Henriksen pissami-
gut angumaneKångilaK. ajoKaoK titartaivit nåmagtumik isumagineKartarsimångitsut påsinartar-
mata ilanilume nagsiuneKéngitsuvigsardlutik. titartaissut ilisimaniardlissuk titartaivit sujornati-
gortut peraigsårutdlugit ingerdlåneKåsangmata nauk katinerinait naKineKartaleraluarunigdlunit.
nunaKarfit titartaivingnik nagsitsingitsortut ukuput:
K’aKortup erKåne: ItivdleK, SangmissoK, Igpik, Isua, Sagdlil, Ilivermiul, Angmag-
ssivik, Nugårssuk.
Nup erKåne: btornarmiiit K’årusuk.
Amerdlup erKåne: AkuliaruseK.
årKujss.
puissiniarnilerssårneK.
(Kup. 102-mit nangfnera.)
asullnardlo åmut savtingniartitdlune åma ig-
dluanik maugujoK igdluanigtaordlo kamigpaer-
serdlune; mardluvdluta Kinerniaraluaravtigik
taima periarférutivigsimåput. »angigivatdlårsi-
magavkit,« inua taimågdlåt oKarame alersåi-
nauvdlunilo paormorKilerdlune.
uvdlorulerdlunilo perdlungnerulerpoK, umiar-
ssuvdlo nålagåta nalunaertigåtigut umiarssuaK
persumut åungarsinaujungnaerdlugo eraånér-
Kuvdluta, åmitdlo mardluk sivnerdlugit nagsa-
tariniartarKunagit, umiarssuarme sarfap inger-
dlateKingmago uniagaKangåtsiardlune kigailår-
nariarångat umiarssup sujunikånianingånitdlunit
tikiseraluaråine sujuaiartuårnåinarmat. paor-
mordluta oKalupilungniardlutalo amernik uniar-
dluta ingerdlaniartarpugut, nivtaitdlavdlo ilåne
umiarssuaK imunga åungartivigsarpå, ilavtalo
erssersivdlutik unigtut umiarssuaK sujuaivatdlå-
rångamiko åmit nagsatatik iglnardlugit umiar- j
ssuaK anguniarssuårtarpåt amernigdlo nagsata-
Karnatik ikigångamik navérserujugssuartardlu-
tik. uvdloKerKata eraarilerå umiarssuaK pui-
ssiniaK avdla saniorKuparput piniarnianik siku-
mitoKångivigsut, takoriaramisigutdlo paormor-
dlutik seKuminersiordlutik osåtåraluarpåt er-
nlnånguardle umiarssuarmingnut uterardlutik
taima itoK piniarfigssåungingmat. uvalilersoK
siko mavtugtinerulersutut ilingmat sisorauser-
dluta pileraluarpugut, kingunitsiånguale sikut
avigsårtitilerput imarnerssarasårtorssuångordlu-
tik. avdlatutdlo sapileravta piniarniarungnaigi-
narpugut, imågdlåtdlume uvdloK tåuna puissit
amitigut 300-ngajangnik amerdleriartikujavut.
upernarnerujartordlune uvdlortusiartuinar-
poK Kaumaneralo atorniarnermit uvdlakut si-
samanit unukut Kulinut sulissalerpugut. suli-
nerput sivisussaraluaKissoK nålagkavta autdlai-
niartuvtalo Klmagsaineratigut suliarput Katsuti-
sanago nuånårtuardlutalo suliniartuarpugut.
Aprilip 2-åne åmit 4000 usigilerpavut. uvdloK
tåuna uvdlånguamit puissit ussatarineKarput,
angutitdlo mardlukutårdluta sikorssuartanut pi-
lagkiartineKarpugul puissit sikutaine atautsime
70 patdligdlugit tOKorarigkat amiåsavdlugit,
(>ues/ilo sikorssuarnut pulaterKigtOK ilatsaisuiv-
dlune. anorssårtorssugame sikut avigsårtiter-
pai pilangniardlutalo sikorssuartaK pilagfigput
imarnerssame tivsukarussålerpoK sinånut ma-
liarssuit Kåruarpalårninguat kisime nipaulerdlu-
ne. avanerssuaK Questip nåparutai kisimik er-
ssiput eraarpalungnerdlo tusarssauvdlune, tåssa
avigasuarpalunguatsiavigsut. pilagdluta inera-
luaravta sikorssuartaK inigissarput KimariarneK
saperparput, uningåinaleKigavtalo unagsimåru-
mavdluta pisorujuginalerpugut umiarssuardlo
iniminit nikisångitsoK Kiviartarniardlugo. nenit
sujatat uvdloKerKasiutigssaraluavut taerKajåjuåi-