Atuagagdliutit - 01.04.1930, Blaðsíða 3

133
134
ssutitdlo, Kåinap såkue pigissariaKarugkit såku-
liorneK sungiusarniaruk utorsaitdlo ilitsersutait
påsiniar Kigså rtardlugit.
ukiut nagdliukumårtut KanoK ikumårtut i
naluvavut. taimåitumik nalivtine pissutsinut
issiginartarianångilagut, sulilo åtåt ilåne amer- i
dlaneruvdlulik nagdliutarput. imana Kåinåkut
puissiniarneK kingumut månåkumit pingårne-
rulersinauvoK. nalugaluarparput, taimåitordle
Kåinåkut puissiniarnermik ilungersuteKartut ni-
katdluinartariaKångitdlat.
taigugkåka tamaisa OKaluserisinåunginav-
kit atissat pivdlugit OKauseKatsiåinardlanga. ati-
ssat amiussut taimaititdluinarneKarsinåungitdlat,
ingangmik kamit amiussut. taimaingmat pui- J
ssiniarneK pingårtorssuvo«. kamigssaileKineK
pissutigalugo måna KavdlunåKarfinåungitsune j
kamigpait kumiussut amiussutdlo Kavdlunåt nu-
nånit atorneKaleraluarput, kisiåne akigssarsior-i
figigsungitsunut akisuvatdlåtsiarput ukiumilo
atortuåinåsavdlugit kamingnit pitsaunerunatik. |
taimåitumik puissit amé sujornatigornit piumå- i
nginerulingilavut. månalo takussartagkåka na- j
lujungnaerutigalugit påsisinauvara atissat per-
Kingnigssainut akornutausinaussut. aussame
ånoråmernit ajungikaluaKissut ukiume tapinar-
patdlåKaut. pingårtumik arnat ånoråminlnar-
nik atuissut ukiume perKitdlissutigssarsisinau-
neruput salavatdlårnerup kinguneranit. taimåi-
tumik atissat pivdlugit åma mianerssortaria-
Karpugut peraingnigssarput isumagalugo. tai-
måisagpatdlo tapinåinerussunik atissaKarnigssaK
norKåissutigissariaKarparput.
tamåna erKartortitdlugo åmerissartut Kinu-
vigiumagaluarpåka åmit atortugssauvdluartu-!
ngortiniarKuvdlugit. ukiune kingugdlerne åmit
avangnånit pisiarissartagkavut såpatdlårtaKaut
kamigisavdlugit narrunaraluardlutik avdlanik
pigssaKaråine. puissit mikissut amé tunissag-1
ssase ivssusuliariniartarniarsigik. månalo akit- i
sormata ivssunerutitdlugit pisiariumagaluaKåvut
taimaitdlutik akimingnut nalerKunerusangmata.
neriusaunga OKautsika uko åmerissartut påsi-
nerdlungnagit erKaimaniartarumårait.
måko amigaraluartumik agdlagkavkit ima
isumaaångilanga inusisoraavsinut utersarniåina-
rivse, kisiåne iluaautaussut åtåniåsavdlugit ikio-
KatigigtariaKarpugut.
kikunersutdlo inuiåussutsitningnik asang-
nigdlutik åtåssiniartut KanortoK eraarsautigssar-
si vfigi lisigik 1
„puissit amé ajornarsiartorput".
kisame misigissåka mérauvdlungalo taku-
ssåka issigissåkalo nalunailåsavåka.
1896— 97 ersåne puissit issigissauvdluarput
måssåkumut ukiumut 1928—29-mut naleraut-
dlugo, imaKame pitsuitdlineK pissunerame;
aulisarnerdlunit pissunerame? någga. inusugtut
kingugdlit måssåkut sujornatigutut piniagagssa-
Karpat piniarnermik nåkutigissaKarneruput. må-
ssåkut aussat lugdlerit piniarfigdlungneK pissu-
sorilerpara, sikueriitarneK pissungmat; taimåi-
tumik inusugtune eKiasungnerinaK pissusorinå-
ngilaK, piniagagssaileKlnarneK pissuvoK. uname
oaauseK isumaKatigingilara: inusugtut aulisarne-
rinaK pinialisagpåssuk åmit ajornarnerulisåput.
taimåiporme, tamånalo sujoranaraluarpoK,
kisiåne aussat ardlåne piniarneK iluanårfigssa-
KarsinauvoK, piniartumigdle taineKardlune suju-
mugagssaa nalunartarpoK. oKauseK tamåna
inusugtune perorsautaugaluarpoK kisiåne oKau-
serisavdlugo sianitsorpatdlangnerinauvoK upa-
ruartuinarneK. måna nalungikaluarpara: inu-
sugtut sulinermut piniarnermutdlo sulissuneKå-
ngikunik ilikarsinåungitdlat.
1897- ip erKåne takussarpåka angutit ilait
autdlarumångitsut måssa puissiligssuaa måsså-
kumut nalerKiutdlugit.
måssåkut iliniartitsissunit påsitineKardluale-
ramik utorKaunerussunit ilait påsisimassaKarne-
rulerput. inuitdle påsissasarnerulerunik ag-
(nangisaok Kup. 137.)