Atuagagdliutit - 01.07.1930, Blaðsíða 7
189
190
nere tamaisa nåkutigivdluarpåka. Såran, Rula-
risångilat Povlip, ivdlit sitornavsilo iluanårne-
runigssåt kisiat isumagigiga — ilivse Kitornavsilo
iluanårnerunigssåinarse!«
unuk tåuna Povlip pitsunut agdlagtaivik
atorsimassane palasiliåupå. palasip inåne suna
ORalåserisimaneråt ilisimaneKångilaa; Povlile
angerdlarame imunga Ringordlugdlune inimine
sanissårpoK, sordlo erRigsivérunermit, umitsag-
simanermit, erdloRissutinit — sdnersumitdlunit
— någdliuteKardlune.
Povl Svendsenip igdlutåva nunåinarme ig-
dlugigaluånit agsut inugsiuårnarnerujugssuvoK.
igdlorssup igalåviningånit igdloaarfiup avauser-
□isa kussanarnerssånut issikiveRarpoR erKå-
nguånilo atuarfik OKalugfigdlo igdlorssuitdlo
kussanaRissut itdlutik, nautsivé orpingnik alia-
naeKutaoKissunik avatangersimassartut.
Povlip igdlorssuå avKusinermit issigalugo
igdlussårssuårKamut eraainarpoR. ujarKanik
Karmagauvdlune kussanarsåvigauvdlune sanau-
vok nautsivianilo naussorpagssuaaardlune.
igdlutåmingnut nugteramik Povlip initik
piorsartipai »nalimine pissusiussut nåpertordlu-
gitft nutånigdlo akisunik penutisivdlune nivi-
ngassunigdlo naneruserfigssuarsivdlune igalåmi-
nernik silissanik pinersautilingnik.
tamarmik piarérmata igdlonarfingmut nug-
ternine nagdliutorsiutigilårniardlugo nunaKati-
tåme ilåinik saerKussivoK.
KaerKussaisa ilagåt angut Kaumassunik imu-
ssunik nujalik sigdlakutdlagssuarmigdlo Kingalik,
angut Kuianardlune alapernaivigsoK sorraeKalu-
nilo, uvalerdlo nåvdlugo igdlo nerssutausivilo
sutdlo avdlat tamaisa pingisaKångivigdlune mi-
sigssuatårdlugit angalaorpoK savtigtarniardlu-
gitdlo pitsåunginerardlugitdlo Katimalugtarniar-
dlune.
(nangitagssat).
nuak.
Kularnångitsumik amerdlanerit malugisimå-
savåt kalåtdlit nunåne upernakut ukiåkutdlo
nugfåtOKarnerussartOK, ilånilume aussaunerane
ukiuneranile nuagtoKångisåinangajagdlune. tai-
maingmat ukiup imailinera eraordlugo nuvfa-
sertarnerit pingitsorneKajuissartut sumik aulaja-
ngersumik pissuteKåsangatinarput.
upernakut nuvfasersarneK umiarssuarnik
sujugdlernik nåmagtuigajugtungmat amerdlasdt
umiarssuarnut nagsataritiniartarpåt. Kularnå-
ngitsumigdle taimåingilaK. aussaunerane ukia-
lerneranilo nuvfasersarnerit umiarssuarnit pl-
ssuteKarnatik pilersarput, tamatigungajagdle
siagdlerajungnera puerKortitdlunilunit isuguta-
narajungnera namagtordlugo.
tåssa nuak umiarssuaKarnera umiarssuaså-
ngineralunit pissutiginago pilersarpon. uperna-
lernerane augtulernera namagtordlugo pilersar-
poK, aussaunerane ukiåkutdlo siagdlerajugsine-
ra, taimatutdlo ukiunerane issangerdlune sialo-
garsimagpat aputdlunime aulersimagpat. isse
isugutaneRångitsoK Kanordlunit sualugtigigalua-
rune, taimatutdlo kiak isugutanartortaicångitsoK
nuvfasernångitdlat. isugutanartoK namagtumig-
dlo ORortunik atissanångineK pissutaussarput. ma-
tumuna påsinarnerussarpoK, atissalungnerit pi-
ngårtumigdlo kamilugpatdlåt igdlunilo isugutag-
tune najugagdlit sulivdlutigdlo kiagorulugdlutik
nigdlarKutorta rtut nuvfaserajungnerussarmata.
umiarssuit nuangmik nagsataKarsinaunerat
miserra tigineRa vigsi nåungi la rtaoK, Kularnångit-
sumigdle KaKutigordlune.
timivdle isugutanera nigdlertineralo kisi-
mik nuvfasiutaussångitdlat. avdlamik pissute-
KartarpoK. tåssa nuaup baktériai tamavta ku-
ngatsivta Kingavtalo isugutanerane nagsatarissa-
vut. sumik pissutaussoKartinago baktériat ta-
måko ajoKusissångitdlat, timile nigdlarKusima-
nermigut nukigdlårsimanerugpat baktériat pi-
ssagtitaraut Rungatsivdlo Ringavdlo isugutaneri-
ne aserutitsilerdlutik. tangajunguneK, kåkiler-
taneR Ruersornerdlo iluaitdiiornerdlo pileraraut.
aseruneR Rungatsimit siutinut pisinaussarpoa
suvdlulérånguaa atuardlugo siutitdlo marniliu-
tititdlugit, tamånalo mérRat nuangmut ilakuta-
ritikajugpåt. Ravsinik nuaup aserunera Ru-
ngatsimit tordlungmut pissarpoK tåssångalo
puangnut ilånilo puatdlutaulerdlune nålungiar-