Atuagagdliutit - 01.12.1931, Blaðsíða 4
71
72
landimik pigingningnera tamanit — Norge-
mit kisiåne pfnane — agssortorneicångitsoK;
Kavslme akuerssivdlutik nalunaeruteKarsi-
måput.
KangarnisaunerussoK tåssa Amérikap
1916-me Indiåreat Danmarkip ajoraluaKissu-
mik tuningmagit Danmarkimit sujunersine-
Kardlune nalunaerutigissai. nalunaerput
Danmarkip Grønland tamåkerdlugo nunasia-
misut nålagauvfigalugo piniåsagpat akornu-
tigssaKarfiginiåsångikigtik.
nålagauvfit avdlat akuerssisimassut pi-
ngårnerssait tåisaguvtigik Frankrig tulnitdlo
nunåt taisinauvavut. — tuluitdle nunåt OKau-
sigssaKarumasinauvdlune nalunaerpoK Dan-
markip Grønland tuniniåsagaluarpago; tamå-
nale Danmarkime kimitdlumt encarsautigi-
neKångilaK.
tåssunga ilångutdlugo taisinauvarput tu-
no pivdlugo isumaKatigissut nåpertordlugo
tuluit franskitdlo 1925-me akuerineKarsima-
ssut tunume nunalfsinaunermut piniariarsf-
naunermutdlo norskitut piginautitauvdlutik.
taima akuerssineK Danmarkip tunumisaoK
nunasissfivdlune nålagaussutut OKautigineKar-
tariaKarneranut erssersitsissåvdluarput.
tamanitdle pingårtinarneruvdlunilo er-
Kartugkamut ataneruput norskit udenrigsmi-
nisteriata Ihlenip 1619-me danskit nålagker-
suissuisa Norgeme autdlartitånit aperineKar-
dlune, Danmarkip Grønland tamåt nålagauv-
figissamisut nunasiarisagpago norskit akuer-
ssiumåsanersut, onauserissai. norskit mini-
steriat KanoK akisavdlune uvdlut 8 ericarsar-
figssaKarérsimavdlune — agdlagkatigut pina-
ne oKausinarssordlunile — akivoK, norskit
nålagkersuissut akuerssinigssamut akornutig-
ssaKångitsut.
taima nalunaeruteKarsimaneK danskit
nålagkersuissuinit akuerssfssutitut isuma-
KartineKarpoK.
fnangitagssat).
Agdluitsume ih'niarférånguaK.
KularnångilaK kujatåmiuinarnit sianigi-
neKardlune nunavta ilarssuane sianigineKar-
simångitsoK taima itumik peKarsimanera. ta-
månalo måna agdlautigilårniaravko suliami-
ninguaK tamåna tusarneKarKunermit pinanga
avdlamik pissuteKarpunga. kingorna tamåna
påsineKåsaoK.
iliniarférånguaK tamåna atåtagigaluama
autdlarnerpå ukioK 1920. tamatumale su-
jornatigut sivisumik sulissutigisimavå sumut-
dlunit suliariniagkamut aningaussat atorta-
riaKartartut katerssorniardlugit. taimanikut
inerterKutåungikatdlartoK avKutigalugo Dan-
markimit sualuit pisiaralugit katerssuiniar-
tarsimavoK niuverniarfingme (Basar) akigi-
niartardlugit, åmalume-åsit ikingutiminit
Danmarkimltunit tunissutinik ikiorneKartar-
dlune.
atåtagigaluama inåsugtunermine kingor-
nalo Danmarkimltarångame inuit inusugtu-
nut atorfiningniutåungitsunik iliniarfiuteKar-
j tut (Højskole) Kavsit ilisarissaralugitdlo Kanita-
| rissarpai ikingutigalugime ilait. kalåleKatimi-
nilo Kåumarsautausinaussunik isumaliuteKar-
dlunilo suliumåssusiligssflgaluarame, tauva
ivko Danmarkime takussartagkame sujuner-
tåta ilaminingua nunavtine atortiniarumaga-
luarpå nauk nalungikaluardlugo KanoK inor-
ssartigisassoK tarråinåusavdlunilo. kalåleKa-
timinigdlo ilisarssinine atordlugo påsivå ili-
niarférånguaK taima itoK arnane autdlarner-
niåsavdlugo ajornaKuteKånginerusassoK. tau-
valo Kulåne onautigissavtut ukioK 1920 aut-
| dlarnerpå, imalo ingerdlåniardlugo:
inOsugtut nangmineK igdloKarput mar-
dlungnik initaKartumik igavfeKartumigdlo.
ningioKarputdlo issigingnigtugssamik. iliniar-
fiup ingerdlanera atuarnertut pingilaK
kisiåne suliagssanik åssigingitsunik aulaja-
ngersimanerussunigdlo uvdlormik atuinigssa-
mik sungiusarfiuvoK. igdlume suliarissari-