Atuagagdliutit - 01.01.1932, Blaðsíða 4

87
88
nålagauvfingnut nunasialingnut avdlanut ta- j
matumuna isumakulungnartumik nalorni-
ssornartoKalfsassoK. itsånitdle nålagauvfit
Kavsit nunasiamik ilarssue Grønlandip tu-
nuanik Danmarkip autdlussisimaneratut I
autdluterKartigalugitdlo iluanårniarfigingår- j
tarsimångilait, taimåikaluardlo nålagauvfit
avdlat nunasiagssatut arsårivdlutik nunasi-;
nigssanut akuerssiumasfnåungivigdlutik. ta-!
måkununga tungassunik påsisimangnigdluar-
tut ilåinit OKalugtuneKarsimavunga Haagime
aulajangersagkat kingugdlit ilåtigut aulaja-
ngerneKarsimassoK Hollandip KeKertamik
itsånitdle nunasivfingminik sulissuteKarfigi-
ngångisaraluaminigdle tamåkissuvdlune nå-
lagaussugssaunigsså.
norskit erKartussissoKatigit aulajangine-
ratigut kigsautigissamingnik akuerineKåsaga-
luarpata KanoK angnertutigissumik piuma-
ssaKalernigssåt sujumut ilisimaniarérneK na-
lunardluinarpoK. Angmagssagdlup kujatå
nunasiatut tigujumavdlugo kigsautigileråt ta-
korérparput, agdlåtdlume Danmarke pingit-
sailissauvdlune Grønlandimik tamarmik ang-
maeiKuvdlugo.
erKartussissoKatigit Danmark tamåkissu-
tut agssuarissagssåunginerardlugo aulajangi-
sagaluarpata tauva isumaKatiglngissutit kipi-
nigssåt ilimanåsaoK. tamatumunåkut norskit
angnertusiartuinartumik kigsauteKarnerat so-
raersineKavisaoK, uvagutdlo danskiussugut
norskit inåtigssarsiorniarneratigut ilumut ta-
persersortariaKartutigut akornusersorniarna-
viångilavut.
oKaluserissåka nåtinagit ima OKångitso-
rumångilanga: neriusaugut Haagime aulaja-
ngersainikut danskit norskitdlo akerdlering-
nerulernigssånut pissutigssaKalisångitsoK, ta-
matumunale påseKatigigdluarnerulernigsså-
nut tungavigssaussumik pilersitaKåsassoK.
silarssuarme pissutsit avdlångoriartorne-
rat ingerdlåneKarneratdlo issiginiaråine nåla-
gauvfit avangnåmiut — Danmarkip, Norgep
Sverigivdlo — ataKatigigdluardlutik suleKati-
gingnigssåt pissariaKardluinarpoK. tamåna Ka-
noK åndagingissuteKartigigaluartitdlutalunit
puiornavérsåsavarput. tamatuminga puiui-
ssut avangnåne nålagauvfingne sulissussiner-
dlugput tamatumunalo ingmingnut ajoKusI-
nardlutik.
Synnøve Solbakken.
(nangitat)
taimåinera sivisoKaoK. KialersarpoK kia-
gulersardlunilo ingerdlaninilo ajornångingå-
j rame sordlulunit ikerinarmitdlune — tauva-
lo påsilerpå: orpit kårfisa kivssumiaråne ki-
nguleriårdlutik, kisa KaKap sivingarnga tiki-
på, KutdlariartuinarpoK, — nerssutautit ivi-
gartortarfiånut, sule KutdlariartorpoK, — Kå-
I Kat portunerssånut. tåssane Synnøvep sikivi-
gå Kiavdlune OKardlunilo OKarsimassariaKa-
! raluarnerardlugo. Kiassorujugssflvdlune oKar-
poK nangmineK takusinaugaluarmago Knud
Nordhougip avssiåinarmago, avssiartuåinar-
go, taimåitumigdlo Kunute plnaramiuk. tau-
| valo igdlua-tungåtigut påtalårpå, tåunalo på-
talågå ktssagtipoK. tauvalo KissaserpoK, ilug-
t dlialo Kissavigisså masalerdlune. Aslagdle
åpavna åpavna ujaragssup ingigigsup Kånut
| ingitdlune nisune pårdlagtitdlugit, orpitdlo
I erKaminltut kårre kukutiterdlugit, Kanga ser-
Kulugdlunilo igtunguarsse avaleKutimerngit-
dlo avatågut pigsigardlutik. nangminerdlo
aitsarujugssuardlune igdlarpoK OKardlunilo:
i uvanga kukungilåka, anånamauko! igdlua-tu-
| ngånlpordlo angutå, Sæmund. porssuitdlo
karrinik imagdlit pavungarssuaK erKardlugit.
j nuissatdlo nutsugpait imailo karrit kuerar-
dlugit, sordlume pujoK. — agsutdlo tupigå
karrit Kilak tamåt sausinaungmåssuk. Sæ-
i mundilo nangmineK åmut Kiviariatdlaramiuk
migdlisimangårame suame tåssa. nunamit-